Old/New Testament
Hoseas äktenskap – en symbol
(1:1—3:5)
1 Detta är Herrens ord som kom till Hosea, Beeris son, när Ussia, Jotam, Achas och Hiskia var kungar i Juda och Jerobeam, Joashs son, regerade i Israel.
Hoseas familj
2 Så här börjar Herrens tal genom Hosea. Herren sa till honom: ”Gå och skaffa dig en sköka till hustru och barn som föds i otukt, för landet bedriver otukt gentemot Herren.” 3 Han gifte sig då med Gomer, dotter till Divlajim, och hon blev med barn och födde honom en son. 4 Herren sa till honom: ”Ge honom namnet Jisreel, för snart ska jag straffa Jehus släkt för hans massaker i Jisreel och göra slut på Israels kungadöme. 5 Den dagen ska jag bryta sönder Israels båge i Jisreels dal.”
6 Hon blev åter med barn och födde en dotter. Herren sa till Hosea: ”Ge henne namnet Lo Ruchama, för jag ska inte längre förbarma mig över israeliterna så att jag förlåter dem.[a] 7 Men jag ska förbarma mig över Juda folk och rädda dem genom Herren, deras Gud. Jag ska inte rädda dem genom båge eller svärd, strid, hästar eller ryttare.”
8 När Gomer hade slutat amma Lo Ruchama, blev hon med barn igen och födde en son. 9 Herren sa: ”Ge honom namnet Lo Ammi[b], för ni är inte mitt folk och jag finns inte till för er.
10 Men antalet israeliter ska bli som sandkornen på havsstranden, omöjliga att mäta och räkna. Där det nu sägs till dem: ’Ni är inte mitt folk’, där ska de kallas ’Den levande Gudens barn.’ 11 Då ska Juda och Israels folk förenas och ha en gemensam ledare. De ska växa upp ur landet, och Jisreels dag blir stor.
Israel bestraffat och upprättat
2 Kalla era bröder Ammi och era systrar Ruchama.[c]
2 Tala er mor till rätta,
tala henne till rätta.
För hon är inte min hustru
och jag är inte hennes man.
Låt henne göra sig av med sin otuktiga uppsyn
och äktenskapsbrotten mellan sina bröst.
3 Annars ska jag klä av henne
och låta henne gå lika naken
som hon var den dag hon föddes.
Jag ska göra henne till en öken,
omvandla henne till ett förbränt land
och låta henne dö av törst.
4 Jag ska inte förbarma mig över hennes barn,
för de är barn till en sköka.
5 Deras mor var en sköka,
hon som födde dem bedrev skamligheter.
Hon sa: ’Jag ska följa efter mina älskare
som ger mig min mat och mitt vatten,
min ull och mitt lin, min olja och min dryck.’
6 Men jag ska stänga hennes väg
med törnen
och resa en mur för henne,
så att hon inte hittar sina stigar.
7 Hon springer efter sina älskare
men får inte fatt på dem,
hon letar efter dem,
utan att hitta dem.
Då säger hon:
’Jag ska vända tillbaka till min förste man,
för där hade jag det bättre än vad jag har det nu.’
8 Hon förstår inte
att det var jag som gav henne
utsäde, vin, olja,
mycket silver och guld,
som de använde till Baal.
9 Därför ska jag ta tillbaka min säd
när dess tid är inne
och mitt vin när det är färdigt.
Jag ska ta bort min ull och mitt lin
som hon skyler sin nakenhet med.
10 Nu ska jag blotta hennes blygd
inför hennes älskare,
och ingen ska rädda henne undan min hand.
11 Jag ska sätta stopp för all hennes glädje,
hennes högtider, nymånadsfester och sabbater,
alla hennes fester.
12 Jag ska förstöra hennes vinstockar
och fikonträd
som hon säger sig ha fått som lön
av sina älskare.
Jag ska göra dem till en snårskog,
och de vilda djuren ska äta dem.
13 Jag ska straffa henne för de dagar
då hon tände rökelse
åt baalsgudarna,
smyckade sig själv med ringar och juveler
och gick efter sina älskare
men glömde mig, säger Herren.
14 Jag ska locka henne bort
och leda henne ut i öknen.
Där ska jag tala kärleksfullt till henne.
15 Där ska jag ge henne tillbaka hennes vingårdar
och förvandla Akors dal till en hoppets port.
Då ska hon svara mig som i sin ungdom,
som när hon drog ut ur Egypten.
16 Den dagen, säger Herren,
ska du kalla mig ’min man’
i stället för ’min Baal’[d].
17 Jag ska ta bort baalsnamnen ur hennes mun,
och man ska inte mer komma ihåg deras namn.
18 Jag ska också å deras vägnar
sluta ett förbund med de vilda djuren,
himlens fåglar och markens kräldjur.
Jag ska utplåna både båge, svärd och strid i landet,
så att de får leva i trygghet.
19 Jag ska äkta dig med mig för evigt
med rättfärdighet, rätt,
nåd och barmhärtighet.
20 Jag ska äkta dig i trohet,
och du ska lära känna Herren.
21 På den dagen, säger Herren,
ska jag svara himlen,
och himlen ska svara jorden,
22 jorden ska svara säden,
vinet och oljan,
och de ska svara Jisreel[e].
23 Jag ska plantera henne åt mig i landet
och förbarma mig över Lo Ruchama.
Jag ska säga till Lo Ammi:
’Du är mitt folk,’
som ska svara:
’Min Gud!’ ”[f]
Hosea och hans otrogna hustru
3 Herren sa till mig: ”Gå och älska din hustru igen, trots att hon är älskad av en annan och otrogen. Älska henne som Herren älskar israeliterna, trots att de har vänt sig till andra gudar och offrat druvkakor till dem.”[g] 2 Då köpte jag henne för femton siklar silver och 1,5 homer korn.[h] 3 Jag sa till henne: ”Nu ska du leva med mig en lång tid. Du får inte leva som sköka och inte vara tillsammans med någon annan man. Jag ska också vara så mot dig.” 4 För Israel ska under en lång tid leva utan kung och utan furste, utan offer och utan stenstod, utan efod och utan husgudar. 5 Men sedan ska israeliterna vända tillbaka och söka Herren, sin Gud, och David, sin kung. De ska komma bävande till Herren och till hans godhet i kommande dagar.
Guds otrogna folk
(4:1—14:10)
Herren anklagar Israel för synd
4 Hör Herrens ord, Israels folk!
Herren går till rätta med landets invånare.
”Det finns ingen sanning och nåd,
ingen kunskap om Gud i landet.
2 Man svär och ljuger,
mördar och stjäl,
begår äktenskapsbrott,
och det ena blodsdådet avlöser det andra.
3 Därför sörjer landet
och alla dess invånare tynar bort.
Både markens djur, himlens fåglar
och fiskarna i havet dör.
4 Ingen får skylla en annan,
ingen får anklaga en annan!
Ditt folk är som de som anklagar en präst.[i]
5 Du ska komma på fall om dagen,
om natten ska profeten komma på fall med dig,
och din mor ska jag förgöra.
6 Mitt folk går under i brist på kunskap.
Du har förkastat kunskapen,
och därför ska jag förkasta dig som min präst.
Du har glömt din Guds lag,
och därför ska jag glömma dina barn.
7 Ju fler präster det blir,
desto mer syndar de mot mig.
Jag ska förvandla deras ära till skam.
8 De lever av mitt folks synd
och längtar efter deras gudlöshet.
9 Sådant folk, sådana präster
ska det bli.
Jag ska straffa dem båda för deras levnadssätt
och vedergälla dem för deras handlingar.
10 De ska äta utan att bli mätta
och leva i otukt men inte föröka sig.
För de har övergett Herren och ägnar sig åt
11 otukt och både gammalt och nytt vin.
Det berövar dem förståndet.
12 Mitt folk frågar sin träbit om råd
och vill ha svar av en stock.
En ande av otukt leder dem vilse,
och de är otrogna mot sin Gud.
13 De förrättar offer på bergstoppar
och tänder rökelse på höjder,
under ekar, popplar och terebinter,
som har en så behaglig skugga.
Så blir era döttrar skökor,
och så begår era svärdöttrar äktenskapsbrott.
14 Jag vill inte straffa era döttrar
för att de är skökor
eller era svärdöttrar
för att de begår äktenskapsbrott.
För männen hänger själva ihop med skökor
och förrättar offer med tempelprostituerade.
Ett folk utan förstånd går under.
15 Även om du, Israel, lever i otukt,
får inte Juda bli skyldigt.
Kom inte till Gilgal,
gå inte upp till Bet Aven!
Svär inte: ’Så sant Herren lever.’
16 Som en motspänstig kviga är Israel.
Skulle Herren då valla dem
som lamm på betesmarker?
17 Efraim har förenat sig med avgudar,
låt honom vara!
18 Även när deras dryckeslag är över
fortsätter de med sin otukt.
Deras härskare är djupt förälskade i det skamlösa.[j]
19 En stormvind ska sopa bort dem,
och deras offer ska bringa dem skam.
Inledning
1 Detta är den uppenbarelse Gud gav Jesus Kristus för att visa sina tjänare vad som snart måste inträffa. Han gjorde det känt genom att skicka sin ängel till sin tjänare Johannes, 2 som har vittnat om Guds ord och Jesus Kristus vittnesbörd, allt han har sett. 3 Lycklig är den som läser upp, och lyckliga är de som hör denna profetias ord och tar vara på det som står skrivet i den. För tiden är nära.
Hälsningar till de sju församlingarna
4 Från Johannes.
Till de sju församlingarna i provinsen Asien[a].
Nåd och frid från honom som är, som var och som kommer, och från de sju andarna framför hans tron,[b] 5 och från Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödde från de döda, härskaren över jordens kungar.
Han älskar oss och har befriat oss från våra synder genom sitt blod. 6 Han har gjort oss till ett kungarike, till präster åt sin Gud och Fader. Hans är äran och makten i all evighet, amen.
7 Se! Han kommer med molnen,
och varje öga ska se honom,
också de som genomborrade honom.
Alla stammar på jorden
ska jämra sig för hans skull.
Ja, amen.
8 ”Jag är alfa och omega[c]”, säger Herren Gud, han som är, som var och som kommer, den Allsmäktige.
Johannes får se Jesus i en syn
9 Jag, Johannes, er bror, i Jesus delaktig i lidandet, kungariket och uthålligheten tillsammans med er, var nu på en ö som heter Patmos[d] för Guds ords och Jesus vittnesbörds skull. 10 Jag var i Anden på Herrens dag[e] och hörde en stark röst bakom mig som lät som en trumpetstöt. 11 Rösten sa: ”Skriv ner i en bokrulle allt du ser och skicka den till de sju församlingarna i Efesos, Smyrna, Pergamon, Thyatira, Sardes, Filadelfia och Laodikeia.”
12 När jag då vände mig om för att se vad det var för en röst som talade till mig, såg jag sju lampställ av guld. 13 Mitt bland lampställen stod någon som liknade en Människoson[f]. Han var klädd i en mantel som gick ända ner till fötterna, och han hade ett bälte av guld över bröstet. 14 Hans huvud och hår var vitt som snövit ull, och hans ögon var som eldslågor. 15 Hans fötter liknade polerad koppar som glöder i smältugnen, och hans röst lät som dånet av stora vattenmassor. 16 Han höll sju stjärnor i sin högra hand, och från hans mun kom det ut ett skarpt, dubbeleggat svärd, och hans ansikte lyste som solen när den är som starkast.
17 När jag såg honom föll jag ner som död vid hans fötter. Men han lade sin högra hand på mig och sa: ”Var inte rädd, jag är den förste och den siste, 18 den som lever. Jag var död, men se, jag lever i all evighet, och jag har nycklarna till döden och dödsriket.
19 Skriv därför ner vad du har sett, det som är nu och det som kommer att hända i framtiden. 20 Detta är hemligheten med de sju stjärnorna som du såg i min högra hand, och de sju lampställen av guld: de sju stjärnorna är de sju församlingarnas budbärare[g], och de sju lampställen är de sju församlingarna[h].
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.