Bible in 90 Days

Hälsning

¹ Från Judas, tjänare till Jesus Kristus och bror till Jakob.

Till de kallade som är älskade av Gud, Fadern, och bevarade i Jesus Kristus.

² Allt rikare barmhärtighet, frid och kärlek åt er.

Gud ska straffa dem som sprider falska läror

³ Mina älskade, jag har varit mycket ivrig att skriva till er om vår gemensamma räddning, men nu känner jag att mitt brev i stället måste bli en uppmaning till er att kämpa för den tro som en gång för alla har getts åt de heliga. ⁴ Några människor har nämligen trängt sig in bland er, sådana som det redan för länge sedan skrivits om att de ska komma under domen. De är ogudaktiga och förvränger vår Guds nåd till ett omoraliskt liv och förnekar vår enda härskare och Herre, Jesus Kristus.^[a]

⁵ Även om ni redan vet allt detta, vill jag ändå påminna er om att Herren^[b] räddade sitt folk ur Egypten men sedan dödade dem som inte trodde.^{[c] 6} Och de änglar som inte bevarade sin höga ställning utan övergav sitt rätta hem, dem håller han fängslade med eviga bojor i mörker fram till domen på den stora dagen.^{[d] 7} Så var det också med Sodom och Gomorra och städerna däromkring. De levde på samma sätt i sexuell omoral och ägnade sig åt perversion. De är varnande exempel och straffas i evig eld.^[e]

⁸ Men på samma sätt förnedrar dessa drömmare sina egna kroppar, förkastar auktoriteter^[f] och hånar himmelska väsen,^{[g] 9} trots att inte ens ärkeängeln Mikael vågade anklaga djävulen eller håna honom när han kämpade med honom om Moses kropp. Han sa bara: ”Herren ska straffa dig.”^{[h] 10} Men dessa hånar sådant som de inte känner till. Vad de instinktivt fattar, likt oförståndiga djur, det förstör de sig själva med.

¹¹ Ve dem! De följer Kains exempel.^[i] Och liksom Bileam tjänar de pengar på villfarelse.^[j] Men de ska gå under precis som Korach i sitt uppror.^[k]

¹² Dessa är skamfläckar vid era kärleksmåltider. De tillfredsställer bara sig själva och tar skamlöst för sig. De är moln utan regn och drivs undan av vinden.^[l] De är döda träd som inte bär frukt när hösten kommer, uppryckta med rötterna, dubbelt döda. ¹³ De är havets vilda vågor som kastar upp sin skamliga smuts.^[m] De är stjärnor som har kommit ur sin bana och för vilka ett evigt och kompakt mörker är reserverat.

¹⁴ Henok, som levde i den sjunde generationen efter Adam, profeterade om dessa: ”Se, Herren kommer tillsammans med sina tusentals heliga, ¹⁵ för att döma alla människor och överbevisa var och en om alla ogudaktiga handlingar de har begått i deras ogudaktighet och om alla dristiga ord som ogudaktiga syndare har talat mot honom.”^{[n] 16} Dessa gnäller och klagar och följer sina begär. De skryter vitt och brett om sig själva och smickrar samtidigt de människor som de själva kan ha nytta av.

Håll fast vid er tro på Jesus

¹⁷ Men ni, mina kära, kom ihåg vad vår Herre Jesus Kristus apostlar förutsade. ¹⁸ De sa till er: ”I den sista tiden ska det komma hädare som drivs av sina gudlösa begär.” ¹⁹ Dessa orsakar splittring. De drivs av sina naturliga instinkter; de har inte Anden.

²⁰ Men ni, mina kära, ska uppbygga varandra i er allra heligaste tro och be i den heliga Anden. ²¹ Håll fast vid Guds kärlek, medan ni ser fram emot att vår Herre Jesus Kristus i sin barmhärtighet ska ge er evigt liv.

²² Visa medlidande mot dem som tvivlar, ²³ rädda dem, ryck dem ur elden. Men mot andra ska ni visa medlidande med fruktan, så att ni till och med hatar deras förorenade skjortor.

Avslutande hyllning till Gud

²⁴ Han som kan bevara er från fall och ställa er inför sin härlighet, fläckfria och jublande, ²⁵ han, som ensam är Gud och räddade oss genom vår Herre Jesus Kristus, honom tillhör härlighet och majestät, styrka och makt, före all tids början, nu och i all evighet. Amen.

Inledning

1 Detta är den uppenbarelse Gud gav Jesus Kristus för att visa sina tjänare vad som snart måste inträffa. Han gjorde det känt genom att skicka sin ängel till sin tjänare Johannes, ² som har vittnat om Guds ord och Jesus Kristus vittnesbörd, allt han har sett. ³ Lycklig är den som läser upp, och lyckliga är de som hör denna profetias ord och tar vara på det som står skrivet i den. För tiden är nära.

Hälsningar till de sju församlingarna

⁴ Från Johannes.

Till de sju församlingarna i provinsen Asien^[o].

Nåd och frid från honom som är, som var och som kommer, och från de sju andarna framför hans tron,^{[p] 5} och från Jesus Kristus, det trovärdiga vittnet, den förstfödde från de döda, härskaren över jordens kungar.

Han älskar oss och har befriat oss från våra synder genom sitt blod. ⁶ Han har gjort oss till ett kungarike, till präster åt sin Gud och Fader. Hans är äran och makten i all evighet, amen.

⁸ ”Jag är alfa och omega^[q]”, säger Herren Gud, han som är, som var och som kommer, den Allsmäktige.

Johannes får se Jesus i en syn

⁹ Jag, Johannes, er bror, i Jesus delaktig i lidandet, kungariket och uthålligheten tillsammans med er, var nu på en ö som heter Patmos^[r] för Guds ords och Jesus vittnesbörds skull. ¹⁰ Jag var i Anden på Herrens dag^[s] och hörde en stark röst bakom mig som lät som en trumpetstöt. ¹¹ Rösten sa: ”Skriv ner i en bokrulle allt du ser och skicka den till de sju församlingarna i Efesos, Smyrna, Pergamon, Thyatira, Sardes, Filadelfia och Laodikeia.”

¹² När jag då vände mig om för att se vad det var för en röst som talade till mig, såg jag sju lampställ av guld. ¹³ Mitt bland lampställen stod någon som liknade en Människoson^[t]. Han var klädd i en mantel som gick ända ner till fötterna, och han hade ett bälte av guld över bröstet. ¹⁴ Hans huvud och hår var vitt som snövit ull, och hans ögon var som eldslågor. ¹⁵ Hans fötter liknade polerad koppar som glöder i smältugnen, och hans röst lät som dånet av stora vattenmassor. ¹⁶ Han höll sju stjärnor i sin högra hand, och från hans mun kom det ut ett skarpt, dubbeleggat svärd, och hans ansikte lyste som solen när den är som starkast.

¹⁷ När jag såg honom föll jag ner som död vid hans fötter. Men han lade sin högra hand på mig och sa: ”Var inte rädd, jag är den förste och den siste, ¹⁸ den som lever. Jag var död, men se, jag lever i all evighet, och jag har nycklarna till döden och dödsriket.

¹⁹ Skriv därför ner vad du har sett, det som är nu och det som kommer att hända i framtiden. ²⁰ Detta är hemligheten med de sju stjärnorna som du såg i min högra hand, och de sju lampställen av guld: de sju stjärnorna är de sju församlingarnas budbärare^[u], och de sju lampställen är de sju församlingarna^[v].

Brevet till församlingen i Efesos

2 Skriv till budbäraren^[w] för församlingen i Efesos:

’Så säger han som håller de sju stjärnorna i sin högra hand och går omkring bland de sju lampställen av guld:

² Jag känner dina gärningar, dina ansträngningar och din uthållighet. Jag vet att du inte kan tåla onda människor och att du noga har prövat dem som kallar sig apostlar^[x], men inte är det. Du har funnit att de ljuger. ³ Du har hållit ut och stått ut med mycket för mitt namns skull, utan att ge upp.

⁴ Men en sak måste jag anmärka mot dig: du har övergett din första kärlek. ⁵ Tänk på vad det är du har fallit ifrån, och vänd om och gör samma gärningar som då. För om du inte vänder om, ska jag komma till dig och flytta ditt lampställ från sin plats. ⁶ Men något berömvärt har du också: du hatar nikolaiternas^[y] handlingar, precis som jag gör.

⁷ Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar ska jag ge rätt att äta av livets träd, som är i Guds paradis.’

Brevet till församlingen i Smyrna

⁸ Skriv till budbäraren^[z] för församlingen i Smyrna:

’Så säger han som är den förste och den siste, han som var död men nu lever igen:

⁹ Jag vet hur mycket du får lida och hur fattig du är. Men du är rik. Jag vet att du blir hånad av dem som kallar sig judar men inte är det, utan är en Satans synagoga. ¹⁰ Var inte rädd för det lidande som väntar dig. Se, djävulen kommer att kasta några av er i fängelse för att pröva er, och ni ska lida under tio dagar. Men var trogen intill döden, så ska jag ge dig livets segerkrans.

¹¹ Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna. Den som segrar ska inte skadas av den andra döden.^[aa]’

Brevet till församlingen i Pergamon

¹² Skriv till budbäraren^[ab] för församlingen i Pergamon:

’Så säger han som har det skarpa, dubbeleggade svärdet:

¹³ Jag vet var du bor: där Satan har sin tron^[ac], men trots det håller du fast vid mig. Du har inte förnekat din tro på mig, inte ens när Antipas, mitt trogna vittne, blev dödad hos er, där Satan bor.

¹⁴ Men en sak måste jag anmärka mot dig: du har några hos dig som är anhängare av Bileams lära, han som visade Balak att man kunde få Israels folk på fall genom att locka dem att äta sådant som offrats till avgudar och leda dem in i sexuell omoral.^{[ad] 15} Vidare har du också sådana som håller sig till nikolaiternas^[ae] lära. ¹⁶ Vänd om! Annars ska jag snart komma till dig och strida mot dem med min muns svärd.

¹⁷ Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna. Åt den som segrar ska jag ge av dolt manna.^[af] Och jag ska ge honom en vit sten, och på den stenen ska det stå ett nytt namn, som bara den känner till som får det.^[ag]’

Brevet till församlingen i Thyatira

¹⁸ Skriv till budbäraren^[ah] för församlingen i Thyatira:

’Så säger Guds Son, han som har ögon som eldslågor och fötter som liknar polerad koppar:

¹⁹ Jag känner dina gärningar, din kärlek och tro, ditt tjänande och din uthållighet. Jag vet att du gör mer idag än du gjorde under den första tiden.

²⁰ Men det måste jag anmärka mot dig att du tolererar kvinnan Isebel, som säger sig vara en profetissa och som lär och förleder mina tjänare till sexuell omoral och till att äta sådant som offrats till avgudar. ²¹ Jag gav henne tid att ångra sig och vända om, men hon ville inte sluta med sina sexuella utsvävningar. ²² Därför ska jag låta henne bli sängliggande,^[ai] och alla som bedriver otukt med henne, ska drabbas av svåra lidanden, om de inte vänder om från hennes gärningar. ²³ Och hennes efterföljare ska drabbas av döden. Alla församlingar ska då förstå att jag är den som rannsakar hjärtan och njurar, och att jag ger var och en av er den lön han förtjänar.

²⁴ När det gäller er andra i Thyatira, ni som inte har följt denna lära och inte lärt känna dessa Satans djup, som man kallar det, så tänker jag inte kräva något mer av er. ²⁵ Håll bara fast vid det ni har, tills jag kommer.

²⁶ Den som segrar och fortsätter att göra min vilja ända till slutet, honom ska jag ge makt över folken. ²⁷ Han ska härska över dem med en spira av järn och krossa dem som lerkrukor,^{[aj] 28} liksom jag har fått den makten av min Fader, och jag ska ge honom morgonstjärnan.^{[ak] 29} Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna.’

Brevet till församlingen i Sardes

3 Skriv till budbäraren^[al] för församlingen i Sardes:

’Så säger han som har Guds sju andar och de sju stjärnorna^[am]:

Jag känner dina gärningar. Du har ett rykte om dig att du lever, men du är död. ² Vakna upp och stärk det lilla som finns kvar och håller på att dö. Jag har funnit att dina gärningar inte är fullkomliga inför min Gud. ³ Tänk på vad du har fått höra och ta emot. Ta vara på det och vänd om, för om du inte vaknar, ska jag komma som en tjuv, och du vet inte vilken stund jag kommer över dig.

⁴ Men det finns trots allt några hos dig i Sardes som inte har fläckat sina kläder. De ska vandra med mig i vita kläder^[an], för de har förtjänat det.

⁵ Den som segrar ska få vita kläder, och jag ska inte stryka hans namn ur livets bok^[ao] utan ska kännas vid hans namn inför min Fader och inför hans änglar. ⁶ Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna.’

Brevet till församlingen i Filadelfia

⁷ Skriv till budbäraren^[ap] för församlingen i Filadelfia:

’Så säger han som är helig och sann och har Davids nyckel^[aq], han som öppnar, så att ingen kan stänga och stänger så att ingen kan öppna^[ar]:

⁸ Jag känner dina gärningar. Se, nu har jag öppnat en dörr för dig, som ingen kan stänga. Din kraft är inte stor, men du har hållit mitt ord och inte förnekat mitt namn. ⁹ Se! Jag ska låta några komma från Satans synagoga, några som påstår att de är judar men inte är det utan ljuger. De ska tvingas falla ner inför dina fötter och inse att jag älskar dig. ¹⁰ Du har bevarat ordet om min uthållighet, och därför ska jag bevara dig från den stund av prövning som ska komma över världen för att sätta jordens invånare på prov.

¹¹ Jag kommer snart. Håll fast vid det du har, så att ingen tar ifrån dig segerkransen.

¹² Den som segrar ska jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han behöver aldrig mer lämna det. Jag ska skriva på honom min Guds namn, namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem som kommer ner från himlen från min Gud, och mitt nya namn. ¹³ Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna.’

Brevet till församlingen i Laodikeia

¹⁴ Skriv till budbäraren^[as] för församlingen i Laodikeia:

’Så säger han som är Amen^[at], det trovärdiga, sanna vittnet, ursprunget till Guds skapelse:

¹⁵ Jag känner dina gärningar. Du är varken kall eller varm! Jag önskar att du var det ena eller det andra.^{[au] 16} Men eftersom du är ljum och varken kall eller varm, så ska jag spy ut dig ur min mun. ¹⁷ Du säger: ’Jag är rik, jag har blivit förmögen, och har inte behov av något mer!’ Du inser inte att du är eländig och bedrövlig och fattig och blind och naken. ¹⁸ Därför vill jag ge dig rådet att köpa guld av mig som har renats i eld, så att du blir rik, och vita kläder så att du kan dölja din skamliga nakenhet, och salva, så att du kan smörja dina ögon och se.^[av]

¹⁹ Jag tillrättavisar och fostrar alla som jag älskar. Skynda dig därför och vänd om! ²⁰ Se, jag står vid dörren och knackar. Om någon hör min röst och öppnar dörren, ska jag komma in till honom, och vi ska äta tillsammans.

²¹ Den som segrar ska få sitta bredvid mig på min tron, på samma sätt som jag sitter bredvid min Fader på hans tron. ²² Den som har öron ska höra vad Anden säger till församlingarna.’ ”

Tillbedjan inför Guds tron i himlen

4 Sedan såg jag, och se, en dörr stod öppen till himlen. Och rösten som jag först hade hört, den som lät som en trumpetstöt, sa: ”Kom hit upp, så ska jag visa dig vad som måste hända i framtiden!”

² I samma ögonblick var jag i Anden, och se, en tron stod i himlen och någon satt på den. ³ Han som satt på tronen såg ut som en ädelsten, likt jaspis och karneol. Kring tronen var en regnbåge som lyste som smaragd, ⁴ och i en ring runt tronen stod tjugofyra andra troner, där det satt tjugofyra äldste. De var klädda i vita kläder och hade kransar av guld på sina huvuden. ⁵ Från tronen kom det blixtar och mullrande åska, och alldeles framför tronen brann sju facklor, som är Guds sju andar^[aw]. ⁶ Framför tronen låg något som liknade ett hav av glas, klart som kristall. Fyra levande varelser, som hade fullt med ögon både framtill och baktill, stod mitt framför, mitt bakom och på båda sidor om tronen. ⁷ Den första av dessa varelser såg ut som ett lejon, den andra liknade en ung tjur, den tredje hade en människas ansikte, och den fjärde var som en flygande örn. ⁸ Varje varelse av dessa fyra hade sex vingar och var helt täckt med ögon, till och med på insidan av vingarna. Dag och natt säger de utan uppehåll:

⁹ När dessa levande varelser ärar och hyllar och tackar honom som sitter på tronen och som lever i all evighet, ¹⁰ faller de tjugofyra äldste ner och tillber inför honom som sitter på tronen och som lever i all evighet. De kastar sina kransar av guld framför tronen och säger:

Lammet och bokrullen med sju sigill

5 Sedan såg jag att han som satt på tronen hade en bokrulle i högra handen. Den hade text på båda sidor och var förseglad med sju sigill. ² Jag såg en väldig ängel som frågade med hög röst: ”Vem är värdig att bryta sigillen och öppna bokrullen?” ³ Men ingen i himlen eller på jorden eller under jorden kunde öppna bokrullen och se i den. ⁴ Jag grät av besvikelse, eftersom det inte fanns någon som var värdig att öppna bokrullen och se i den.

⁵ Men en av de äldste sa till mig: ”Gråt inte, för lejonet av Judas stam, Davids rotskott,^[ax] har segrat. Han kan bryta de sju sigillen och öppna bokrullen.”

⁶ Sedan såg jag ett lamm^[ay] i mitten av tronen och mitt ibland de fyra levande varelserna och de äldste, och det såg ut som om det hade blivit slaktat. Det hade sju horn och sju ögon, som är Guds sju andar^[az], som har sänts ut över hela jorden. ⁷ Lammet steg nu fram till honom som satt på tronen och tog emot bokrullen från hans högra hand. ⁸ När Lammet tog emot bokrullen, föll de fyra levande varelserna och de tjugofyra äldste ner inför Lammet. Alla hade var sin harpa och en guldskål fylld med rökelse, som är de heligas böner. ⁹ Och de sjöng en ny sång:

¹¹ Sedan såg jag och hörde en stor kör av änglar, och de stod runt tronen och de fyra levande varelserna och de tjugofyra äldste. De var tiotusentals och åter tiotusentals, tusentals och åter tusentals i antal. ¹² De sjöng med väldig kraft:

¹³ Sedan hörde jag allt skapat i himlen och på jorden och under jorden och i havet säga:

¹⁴ De fyra levande varelserna sa: ”Amen.” Och de äldste föll ner och tillbad.

Sex av sigillen bryts

6 Medan jag såg på bröt Lammet det första av de sju sigillen. Jag hörde en av de fyra levande varelserna säga med en röst som liknade åskan: ”Kom!” ² Då fick jag se en vit häst. Ryttaren som satt på den hade en pilbåge, och man gav honom en segerkrans. Som en segrare red han sedan ut för att segra.

³ När Lammet bröt det andra sigillet, hörde jag nästa levande varelse säga: ”Kom!” ⁴ Då kom det fram en annan, en eldröd häst. Ryttaren på den hästen fick makt att ta bort freden från jorden så att människorna skulle döda varandra, och han fick ett långt svärd.

⁵ När Lammet bröt det tredje sigillet, hörde jag den tredje av de fyra levande varelserna säga: ”Kom!” Då fick jag se en svart häst. Ryttaren på den hästen höll en våg i handen, ⁶ och jag hörde något som lät som en röst bland de fyra varelserna säga: ”Ett kilo vete för en denar^[ba] och tre kilo korn för samma pris, men skada inte oljan och vinet.”

⁷ När Lammet bröt det fjärde sigillet, hörde jag den fjärde levande varelsen säga: ”Kom!” ⁸ Nu fick jag se en likblek häst. Ryttaren på den hästen hette Döden, och efter honom följde dödsriket^[bb]. De fick makt över en fjärdedel av jorden, så att de kunde döda människorna med svärd och svält och sjukdomar och vilda djur.

⁹ När Lammet bröt det femte sigillet, fick jag se under altaret de människoliv som hade dödats för Guds ord och för sitt vittnesbörd. ¹⁰ De ropade med hög röst: ”Herre, du som är helig och sann, hur länge ska det dröja innan du dömer människorna på jorden och straffar dem för att de dödade oss?” ¹¹ Då fick var och en av dem vita dräkter, och de blev tillsagda att vara stilla ännu en kort tid, tills det fulla antalet av deras medtjänare, deras troende syskon, också hade blivit dödade.

¹² Sedan såg jag Lammet bryta det sjätte sigillet. Då kom det en stor jordbävning, och solen blev svart som en sorgdräkt och månen blev som blod. ¹³ Himlens stjärnor föll till jorden som omogna frukter från ett fikonträd som skakas av kraftiga vindar. ¹⁴ Himlen veks undan, som om den rullats ihop som en bokrulle, och alla berg och öar flyttades från sina platser.

¹⁵ Jordens kungar och ledare och höga militärer, de rika och mäktiga, ja, alla människor, både slavar och fria, gömde sig i grottor och bland klippor i bergen, ¹⁶ och de sa till bergen och klipporna: ”Fall över oss och göm oss för honom som sitter på tronen och för Lammets vrede. ¹⁷ För nu har dagen kommit för deras stora vrede, och vem kan då överleva?”

Guds folk ska räddas

7 Sedan fick jag se fyra änglar stå vid jordens fyra hörn, och de hindrade de fyra vindarna från att blåsa över jorden, över havet eller mot något träd. ² Jag fick också se en annan ängel komma upp från öster, och han hade med sig den levande Gudens sigill. Han ropade högt till de fyra änglarna, som hade fått makt att skada jorden och havet: ³ ”Skada inte jorden, havet eller träden förrän vi har märkt vår Guds tjänare med ett sigill på pannan.”

⁴ Jag fick höra hur många som hade blivit märkta med sigill. Det var 144 000,^[bc] och de kom från alla Israels stammar:

Den stora skaran hyllar Gud och Lammet

⁹ Sedan fick jag se en stor skara människor som ingen kunde räkna. De var från alla folk och stammar och länder och språk, och de stod inför tronen och Lammet, klädda i vita dräkter och med palmkvistar i sina händer. ¹⁰ De ropade högt:

¹¹ Alla änglarna stod runt tronen och runt de himmelska ledarna och de fyra levande varelserna, och de föll ner på sina ansikten inför tronen och tillbad Gud ¹² och sa:

¹³ Sedan frågade en av de äldste mig: ”Dessa som är klädda i vita dräkter, vilka är de, och varifrån kommer de?”

¹⁴ ”Min herre”, svarade jag, ”du är den som vet det.”

Då sa han till mig: ”Det är de som kommer ur det stora lidandet. De har tvättat sina dräkter rena och gjort dem vita i Lammets blod.^{[be] 15} Det är därför

Det sjunde sigillet bryts. De sju trumpeterna

8 När Lammet bröt det sjunde sigillet, blev det tyst i himlen i ungefär en halvtimme. ² Sedan fick jag se de sju änglarna som står inför Gud, och de fick var sin trumpet.

³ En annan ängel kom och ställde sig vid altaret med en rökelseskål av guld, och han fick mycket rökelse. Den skulle han offra på altaret av guld framför tronen, tillsammans med de heligas böner. ⁴ Och röken från rökelsen, tillsammans med de heligas böner, steg upp inför Gud från ängelns hand.^[bg]

⁵ Ängeln fyllde sedan rökelseskålen med eld från altaret, och kastade ner den på jorden. Det började blixtra och mullra av åska, och det blev jordbävning.

Sex änglar blåser i sina trumpeter

⁶ Sedan gjorde sig de sju änglarna beredda att blåsa i sina sju trumpeter.

⁷ Den första ängeln blåste i sin trumpet, och då kom hagel och eld blandat med blod och föll ner över jorden. En tredjedel av jorden brändes upp, och en tredjedel av alla träd brann upp, och allt grönt gräs brändes upp.

⁸ Sedan blåste den andra ängeln i sin trumpet, och då kastades något som såg ut som ett stort brinnande berg ner i havet. En tredjedel av havet blev till blod, ⁹ och en tredjedel av allt levande i havet dog, och alla fartyg gick under. ¹⁰ Den tredje ängeln blåste nu i sin trumpet, och då kom en stor flammande stjärna från himlen och föll ner på en tredjedel av floderna och vattenkällorna. ¹¹ Stjärnan kallades ”Malört”, och en tredjedel av vattnen förvandlades till malört, och många människor dog av vattnet som hade blivit bittert.

¹² Efter det blåste den fjärde ängeln i sin trumpet, och då skadades en tredjedel av solen och en tredjedel av månen och en tredjedel av stjärnorna, så att en tredjedel av dem förmörkades. Det fanns inget ljus under en tredjedel av dagen, och likadant inget under en tredjedel av natten. ¹³ Sedan såg jag och hörde en örn flyga mitt över himlen och ropa med hög röst: ”Ve, ve, ve över dem som bor på jorden, när de tre sista änglarna nu ska blåsa i sina trumpeter.”

9 Sedan blåste den femte ängeln i sin trumpet, och då såg jag en stjärna som hade fallit från himlen ner på jorden. Stjärnan fick nyckeln till avgrunden, ² och när den öppnade avgrunden vällde det fram rök som från en väldig ugn, och solen och luften förmörkades av röken från avgrunden.

³ Sedan kom det fram gräshoppor ur röken ut över jorden, och de fick en likadan makt som skorpionerna har på jorden. ⁴ Men de blev tillsagda att inte skada gräset på jorden eller några växter eller träd, utan bara de människor som inte var märkta med Guds sigill på sina pannor. ⁵ De fick inte döda dem, men de skulle plåga dem under fem månader, och plågan som de orsakade kändes som skorpionstick. ⁶ På den tiden kommer människor att söka döden, men de ska inte finna den. De ska längta efter att få dö, men döden ska fly ifrån dem.

⁷ Gräshopporna såg ut som hästar, rustade till strid. De hade något som såg ut som kransar av guld på sina huvuden, och deras ansikten liknade människors ansikten. ⁸ Deras hår var som kvinnohår, och deras tänder var som lejontänder. ⁹ De hade bröstsköldar av något som liknade järn, och dånet av deras vingar lät som när en armé med hästar och vagnar rusar iväg till strid. ¹⁰ De hade stjärtar och giftgaddar som skorpioner, och det var i stjärten de hade makten att plåga människorna under fem månader. ¹¹ Deras kung som de har över sig är avgrundens ängel. På hebreiska heter han Abaddon och på grekiska Apollyon^[bh].

¹² Det första veropet är över, men det ska komma två till.

¹³ Den sjätte ängeln blåste nu i sin trumpet, och då hörde jag en röst från de fyra hornen på altaret av guld inför Guds tron. ¹⁴ Rösten sa till den sjätte ängeln med trumpeten: ”Släpp lös de fyra änglar som är bundna vid den stora floden Eufrat.” ¹⁵ De fyra änglar som hade hållits beredda för just den stunden, den dagen, den månaden och det året, släpptes lösa för att döda en tredjedel av människorna. ¹⁶ De ledde en armé med 200 miljoner^[bi] ryttare; jag fick höra hur många de var.

¹⁷ I min syn såg jag hästarna och ryttarna, och de såg ut så här: Ryttarna bar eldröda och mörkblå och svavelgula bröstsköldar. Hästarnas huvuden liknade lejonhuvuden, och ur deras mun kom det eld och rök och svavel. ¹⁸ En tredjedel av alla människor dödades av dessa tre plågor, av elden, röken, och svavlet som kom från hästarnas munnar. ¹⁹ De hade sin kraft i sina munnar, men också i sina svansar, för deras svansar var som ormar med huvuden, som de kunde vålla skada med.

²⁰ Men de övriga människor som överlevde dessa plågor omvände sig fortfarande inte från sina händers verk. De fortsatte att tillbe onda andar och avgudabilder av guld, silver, koppar, sten och trä, och som varken kan se eller höra eller gå. ²¹ De omvände sig inte från sitt mördande, sin magi och ockultism, sin sexuella lössläppthet och sina stölder.

Ängeln med den lilla bokrullen

10 Sedan såg jag en annan väldig ängel komma ner från himlen, insvept i ett moln och med en regnbåge över sitt huvud. Hans ansikte var som solen och hans ben som pelare av eld, ² och i sin hand höll han en liten bokrulle som var öppnad. Han satte högra foten på havet och den vänstra på jorden ³ och ropade med en röst lika stark som ett lejons rytande. När han hade slutat ropa, talade de sju åskorna. ⁴ Jag skulle just skriva ner vad de sju åskorna talat, när jag hörde en röst från himlen säga: ”Försegla de sju åskornas tal, skriv inte ner det!”

⁵ Ängeln, som jag såg stå på havet och på jorden, lyfte sedan sin högra hand mot himlen ⁶ och svor vid honom som lever i all evighet och som skapade himlen och allt som finns i den, jorden och allt som finns på den, och havet och allt som finns i det. Han sa: ”Tiden är ute. ⁷ När den sjunde ängelns röst hörs och han blåser i sin trumpet, har Guds hemlighet slutförts, enligt det glada budskap han framfört till sina tjänare profeterna.”

⁸ Sedan talade rösten som jag hade hört från himlen till mig igen och sa: ”Gå till ängeln som står på havet och på jorden och ta den öppna bokrullen ur hans hand.” ⁹ Då gick jag bort till ängeln och bad honom att ge mig den lilla bokrullen. Han sa till mig: ”Ja, ta den och ät den. Den ska bli bitter i din mage, men i din mun ska den smaka sött som honung.”^[bj]

¹⁰ Då tog jag bokrullen ur hans hand och åt upp den, och den smakade sött som honung i min mun, men när jag hade svalt den var den bitter i min mage.

¹¹ Sedan sa man till mig: ”Än en gång måste du profetera om många länder och folk och språk och kungar.”

Guds två vittnen

11 Nu gav man mig en måttstock som var som en stav och sa till mig: ”Gå och mät Guds tempel och altaret, och räkna dem som tillber där.^{[bk] 2} Men templets yttre gård ska du utelämna och inte mäta, för den har överlämnats till hedningarna. De ska trampa den heliga staden i fyrtiotvå månader^[bl]. ³ Under dessa 1 260 dagar ska jag ge mina två vittnen i uppdrag att profetera, klädda i sorgdräkt.”

⁴ Dessa är de två olivträd och de två lampställen som står inför jordens Herre.^{[bm] 5} Om någon försöker skada dem, ska eld komma ut från deras munnar och förtära deras fiender. Var och en som vill skada dem ska dödas på det sättet. ⁶ De har makt att stänga himlen, så att inget regn faller under den tid som de profeterar. Och de har makt att förvandla vattnen till blod och slå jorden med alla slags plågor, så ofta de vill.

⁷ När de har slutfört sitt uppdrag ska odjuret^[bn] som stiger upp från avgrunden attackera och besegra och döda dem. ⁸ Deras lik ska sedan ligga på gatan i den stora stad som andligt talat kallas Sodom och Egypten, och där deras Herre också blev korsfäst. ⁹ Människor från alla länder och stammar och språk och folk ska under tre och en halv dag se deras kroppar ligga där, och de ska inte tillåta att de begravs. ¹⁰ Men jordens invånare ska glädja sig över dem. De ska jubla och skicka presenter till varandra, eftersom dessa båda profeter plågat jordens invånare så mycket.

¹¹ Efter tre och en halv dag kom en livsande från Gud in i dem, och de ställde sig upp, och alla som såg dem blev skräckslagna. ¹² Sedan hörde de en stark röst från himlen säga till dem: ”Kom hit upp!” De for upp till himlen i ett moln, mitt framför ögonen på sina fiender. ¹³ I samma stund blev det en fruktansvärd jordbävning, som fick en tiondel av staden att störta samman. 7 000 människor dödades i jordbävningen, och de som överlevde darrade av skräck och hyllade himlens Gud.

¹⁴ Det andra veropet är över, men det tredje är snart på väg.

Den sjunde ängeln blåser i sin trumpet

¹⁵ Den sjunde ängeln blåste i sin trumpet och starka röster hördes från himlen. De sa:

¹⁶ De tjugofyra himmelska ledarna, som satt på sina troner inför Gud, föll ner på sina ansikten och tillbad Gud ¹⁷ och sa:

¹⁹ Sedan öppnades Guds tempel i himlen, och där inne kunde man se förbundsarken^[bo]. Det blixtrade och mullrade av åska, och det blev jordbävning och stora hagel föll.

Kvinnan och draken

12 Sedan syntes ett tecken i himlen: en kvinna som var insvept i solen och hade månen under sina fötter och en krans av tolv stjärnor på sitt huvud. ² Hon var gravid och ropade i sin vånda när födslovärkarna kom.

³ Ett annat tecken syntes i himlen: en stor röd drake som hade sju huvuden och tio horn och sju kronor på sina huvuden. ⁴ Hans svans drog med sig en tredjedel av stjärnorna och slängde ner dem på jorden, och han stod framför kvinnan som skulle föda, så att han kunde äta upp barnet när det föddes. ⁵ Kvinnan födde nu en son, som ska valla alla folk med en spira av järn^[bp], och barnet rycktes bort och fördes upp till Gud och hans tron. ⁶ Kvinnan flydde sedan ut i öknen, där Gud hade gjort i ordning en plats åt henne, för att hon skulle tas om hand under 1 260 dagar^[bq].

⁷ Sedan bröt ett krig ut i himlen. Mikael och hans änglar stred mot draken, och draken och hans änglar stred. ⁸ Men draken förlorade slaget, och han och hans änglar tvingades ut ur himlen. ⁹ Han, den stora draken, den gamla ormen, som kallas djävulen eller Satan,^[br] och som bedrar hela världen, kastades ner till jorden tillsammans med sina änglar.

¹³ När draken märkte att han hade kastats ner till jorden, förföljde han kvinnan som hade fött pojken. ¹⁴ Men hon fick vingarna av en stor örn, så att hon kunde fly ut i öknen, till den plats där hon skulle tas om hand och skyddas från draken under en tid och två tider och en halv tid^[bs].

¹⁵ Ormen sprutade nu ut en flod av vatten ur sin mun efter kvinnan, för att strömmen skulle föra bort henne, ¹⁶ men jorden hjälpte kvinnan och öppnade sin mun och svalde floden som draken sprutat ut. ¹⁷ Då blev draken rasande på kvinnan och gav sig ut för att kriga mot resten av hennes barn, mot alla dem som håller Guds bud och har Jesus vittnesbörd. ¹⁸ Och draken ställde sig på sanden vid havet.

Odjuret från havet

13 Jag såg nu ett odjur stiga upp ur havet. Det hade tio horn och sju huvuden och på sina horn tio kronor och på sina huvuden hädiska namn. ² Odjuret jag såg var som en leopard, men hade en björns fötter och ett lejons gap.^[bt] Och draken gav det sin kraft och sin tron och stor makt.

³ Ett av odjurets huvuden såg ut att vara svårt skadat, men det dödliga såret hade läkts. Hela världen greps av beundran för odjuret och följde det. ⁴ De tillbad draken för att han hade gett odjuret en sådan makt, och de tillbad odjuret och sa: ”Vem är som odjuret? Vem kan strida mot det?”

⁵ Sedan fick det en mun som skröt och hånade, och det fick makt att hålla på i fyrtiotvå månader^[bu]. ⁶ Det öppnade sitt gap för att häda Gud, hans boning och alla som bor i himlen. ⁷ Det tilläts också att strida mot de heliga och besegra dem, och det fick makt över alla stammar och länder och språk och folk. ⁸ Alla jordens invånare ska tillbe odjuret, alla som inte har sina namn skrivna i livets bok^[bv] som tillhör Lammet som var slaktat sedan världens skapelse.

⁹ Den som har öron ska höra.

Här krävs det uthållighet och tro av de heliga.

Odjuret från jorden

¹¹ Sedan såg jag ett annat odjur, som kom upp ur jorden. Det hade två horn som liknade ett lamms horn, och det talade som en drake. ¹² Det utövar det första odjurets makt inför det. Det får jordens invånare att tillbe det första odjuret som hade det dödliga sår som läkts. ¹³ Det utför stora tecken, det kan till och med få eld att falla ner på jorden från himlen medan människorna ser på. ¹⁴ Genom alla dessa tecken som det gör på det första odjurets uppdrag bedrar det jordens invånare. Det säger till dem att göra en bild åt odjuret som hade fått ett svärdshugg men blivit levande igen. ¹⁵ Det får också makt att ge livsande åt odjurets bild, så att bilden till och med kan tala och ge order om att den som inte tillber bilden ska dödas.

¹⁶ Det får alla – både små och stora, rika och fattiga, fria och slavar – att ta ett märke på högra handen eller på pannan, ¹⁷ så att ingen kan köpa eller sälja något om man inte har odjurets märke, dess namn eller dess namns tal.

¹⁸ Här krävs vishet. Den som har förstånd kan räkna ut odjurets tal, för det är en människas tal, och talet är 666^[bw].

Lammet och de 144 000

14 Sedan såg jag Lammet stå på Sions berg^[bx], och tillsammans med Lammet de 144 000^[by], som hade Lammets namn och hans Faders namn skrivna på sina pannor. ² Jag fick höra en röst från himlen, som lät som dånet av stora vattenmassor och som mullret av åska, eller som en hel orkester av harpor.

³ De sjöng en ny sång inför tronen och inför de fyra levande varelserna och de tjugofyra himmelska ledarna. Ingen kunde lära sig den sången, utom de 144 000 som hade blivit friköpta från jorden. ⁴ Det är de som inte har orenat sig med kvinnor utan är rena som jungfrur.^[bz] De följer Lammet vart det än går, för de har blivit friköpta från jordens alla människor som en första skörd åt Gud och Lammet. ⁵ Man har aldrig funnit någon lögn i deras mun, de är fläckfria.

De tre änglarna

⁶ Efter det fick jag se en annan ängel, som flög mitt över himlen. Han hade ett evigt evangelium^[ca] att förkunna för dem som bor på jorden, för alla länder och stammar och språk och folk. ⁷ Han sa med hög röst: ”Frukta Gud och ge honom äran, för stunden har kommit då han ska döma. Tillbe honom som skapade himlen och jorden och havet och vattenkällorna.”

⁸ En andra ängel följde efter honom och sa: ”Det stora Babylon har fallit, det har fallit, det som drog med sig alla folk i drickandet av sin otukts vredesvin.”^[cb]

⁹ Sedan följde en tredje ängel som sa med hög röst: ”Den som tillber odjuret^[cc] och dess bild och tar dess märke på pannan eller på handen ¹⁰ måste också dricka av Guds vredes vin, som outspätt har hällts upp i Guds vredes bägare. Och han ska plågas med eld och svavel inför de heliga änglarna och Lammet.^{[cd] 11} Röken från deras plågor ska stiga upp i all evighet, och de ska inte få någon lindring vare sig dag eller natt, alla dessa som tillber odjuret och dess bild och tar emot märket med dess namn^[ce]. ¹² Här behövs uthållighet hos de heliga, hos dem som håller fast vid Guds bud och tron på Jesus.”

¹³ Jag hörde en röst från himlen som sa: ”Skriv: lyckliga är de döda som från och med nu dör i Herren.” ”Ja”, säger Anden, ”de ska få vila från sitt arbete, för deras gärningar följer dem.”

Skördetid på jorden

¹⁴ Sedan fick jag se ett vitt moln, och på det satt någon som liknade en Människoson^[cf]. Han hade en krans av guld på sitt huvud och en vass lie i sin hand.

¹⁵ En ängel kom nu ut från templet och ropade med hög röst till honom som satt på molnet: ”Det är dags att skörda! Låt din lie svepa över jorden, för skörden är mogen.” ¹⁶ Han som satt på molnet svepte då med sin lie över jorden, och skörden på jorden samlades in. ¹⁷ Ännu en ängel kom ut från templet i himlen, och han hade också en vass lie.

¹⁸ Sedan kom en ängel ut från altaret, och han hade makt över elden. Han ropade med hög röst till ängeln som hade den vassa lien: ”Ta din lie och skär av druvklasarna från jordens vinstock, för vindruvorna är mogna.” ¹⁹ Då svepte ängeln med sin lie över jorden och skar av druvklasarna och kastade druvorna i Guds vredes stora vinpress. ²⁰ Druvorna trampades sedan i vinpressen utanför staden.^[cg] Blod flöt därifrån så att den skulle nå upp till betslet på en häst, bort mot en 1 600 stadier^[ch] lång sträcka.

Den nya sången i himlen

15 Jag såg ett annat stort och förunderligt tecken i himlen: sju änglar med de sju sista plågorna. I och med dem kommer nämligen Guds vrede att vara slut.

² Sedan såg jag något som liknade ett hav av glas blandat med eld, och på det stod alla de som hade segrat över odjuret^[ci] och dess bild och talet för dess namn. Alla höll de Guds harpor i sina händer, ³ och de sjöng Guds tjänare Moses sång och Lammets sång:^[cj]

Sju änglar med sju plågor

⁵ Sedan såg jag hur templet i himlen, förbundstecknets tält^[cl], öppnades. ⁶ Och från templet kom de sju änglar som hade med sig de sju plågorna. De var klädda i skinande vitt linne och hade guldbälten över bröstet. ⁷ En av de fyra levande varelserna räckte de sju änglarna varsin skål av guld, fylld av Guds vrede, vreden från honom som lever i all evighet. ⁸ Templet fylldes då av rök från Guds härlighet och kraft, och ingen kunde gå in där förrän de sju plågorna från de sju änglarna var över.

16 Jag hörde nu en stark röst från templet säga till de sju änglarna: ”Gå och töm de sju skålarna med Guds vrede över jorden.”

² Då gick den första ängeln bort och tömde sin skål över jorden, och onda och plågsamma bölder slog upp på de människor som bar odjurets^[cm] märke och tillbad dess bild.

³ Den andra ängeln tömde sin skål över havet. Vattnet blev då som blodet från en död människa, och allt som levde i havet dog.

⁴ Den tredje ängeln tömde sin skål över floderna och vattenkällorna, och även de förvandlades till blod. ⁵ Sedan hörde jag vattnens ängel säga:

⁷ Och jag hörde altaret säga:

⁸ Sedan tömde den fjärde ängeln sin skål över solen, och den fick tillåtelse att bränna människorna med eld. ⁹ När de brändes av den våldsamma hettan förbannade de Gud som hade makt över sådana plågor, men ingen omvände sig och gav honom äran.

¹⁰ Sedan tömde den femte ängeln sin skål över odjurets tron, och då täcktes hans rike av mörker. Människorna bet sönder sina tungor av smärta ¹¹ och förbannade himlens Gud för sina plågor och sina bölder, men de omvände sig inte från sina handlingar.

¹² Den sjätte ängeln tömde sin skål över den stora floden Eufrat, och den torkade ut, så att vägen öppnades för kungarna från östern. ¹³ Jag såg tre orena andar som liknade paddor komma fram ur drakens mun, ur odjurets mun och ur den falska profetens^[cn] mun. ¹⁴ Dessa är demoniska andar som kan utföra tecken, och de gick ut till världens alla kungar för att samla dem till strid på Guds, den Allsmäktiges, stora dag.

¹⁵ ”Se, jag kommer som en tjuv! Lycklig är den som håller sig vaken och har sina kläder färdiga, så att han inte behöver gå naken och skämmas.”^[co]

¹⁶ Och de samlade dem på en plats som på hebreiska kallas Harmagedon^[cp].

¹⁷ Till slut tömde den sjunde ängeln sin skål över luften. Då hördes en stark röst från tronen i templet, och den sa: ”Det är gjort!” ¹⁸ Det blixtrade och mullrade av åska, och det blev en stor jordbävning som var så kraftig att ingen människa någonsin sett något liknande på jorden, så väldig var den. ¹⁹ Den stora staden delades i tre delar, och folkens städer störtade samman. Gud glömde inte det stora Babylon, utan gav det bägaren med sin glödande vredes vin. ²⁰ Alla öar försvann, och bergen fanns inte mer. ²¹ Det föll också enorma hagel på omkring fyrtio kilo från himlen ner på människorna. Och människorna hädade Gud för haglet, eftersom det var en så fruktansvärd plåga.

Den prostituerade kvinnan

17 En av de sju änglarna som hade de sju skålarna kom nu fram och talade till mig. Han sa: ”Kom, så ska jag visa dig domen som ska drabba den stora prostituerade kvinnan som sitter vid många vatten. ² Kungarna på jorden har legat med henne, och jordens invånare har berusat sig av vinet från hennes sexuella lössläppthet.^[cq]”

³ Sedan förde ängeln mig i anden ut i öknen. Där fick jag se en kvinna som satt på ett lysande rött odjur^[cr] som var täckt av hädiska namn, och det hade sju huvuden och tio horn. ⁴ Kvinnan bar kläder av purpur och lysande rött^[cs] tyg, och hon var smyckad med guld, ädelstenar och pärlor. I sin hand höll hon en guldbägare som var fylld av vidrigheter och smutsen från hennes sexuella lössläppthet. ⁵ På hennes panna stod det skrivet ett namn, en hemlighet:

Det stora Babylon

Modern till all prostituerade

Och alla skamligheter på jorden.

⁶ Jag såg också att kvinnan var berusad av blodet från de heliga och från Jesus vittnen.

Jag såg på henne med stor förvåning. ⁷ ”Varför är du så förvånad?” frågade ängeln. ”Jag ska tala om för dig hemligheten med kvinnan och odjuret som hon rider på, det som har sju huvuden och tio horn. ⁸ Odjuret som du såg har varit och är inte längre, men det ska komma upp ur avgrunden och sedan gå under. De av jordens invånare vilkas namn inte sedan världens skapelse står skrivna i livets bok^[ct] ska bli mycket förvånade när de ser att odjuret, som har varit och inte längre är, kommer igen.

⁹ Här krävs både vishet och förstånd. De sju huvudena är sju berg som kvinnan sitter på, men de är samtidigt sju kungar. ¹⁰ Fem har redan fallit, en finns nu, och en har inte kommit än men ska komma och bara stanna en kort tid. ¹¹ Odjuret som har varit och inte längre är, det är den åttonde men ändå en av de sju, och han ska gå under.

¹² De tio hornen som du såg är tio kungar som ännu inte har börjat regera. De ska under en timme få regera tillsammans med odjuret. ¹³ De har en och samma målsättning och ger sin makt och myndighet åt odjuret. ¹⁴ De ska sedan strida mot Lammet. Men Lammet ska, tillsammans med sina kallade, utvalda och trogna, besegra dem, för han är herrarnas Herre och kungarnas Kung.”

¹⁵ Sedan sa han till mig: ”Vattnen som du såg, där den prostituerade bor, är länder och människomassor och folk och språk. ¹⁶ Odjuret och de tio hornen som du såg ska hata den prostituerade och göra henne barskrapad och naken, äta hennes kött och bränna upp henne i eld. ¹⁷ Detta har Gud ingett dem i hjärtat, så att de fullföljer hans plan med en och samma målsättning och överlåter sitt rike åt odjuret, ända tills Guds ord har gått i uppfyllelse. ¹⁸ Kvinnan som du såg är den stora staden, den som regerar över kungarna på jorden.”