The Daily Audio Bible
Today's audio is from the NLT. Switch to the NLT to read along with the audio.
Herren gör levande
6 ”Kom, låt oss vända tillbaka till Herren.
Han har slitit sönder oss,
och han ska läka oss.
Han har slagit oss,
och han ska förbinda oss.
2 Efter två dagar ska han göra oss levande,
på tredje dagen resa oss upp igen,
och sedan får vi leva inför honom.
3 Låt oss lära känna
och uppnå kunskap om Herren.
Lika visst som gryningen
träder han fram,
han kommer till oss som regnet,
som vårregnet som vattnar jorden.”
Herren klagar över Efraim
4 ”Vad kan jag göra med dig, Efraim?
Vad kan jag göra med dig, Juda?
Er lojalitet är som morgondimman,
som daggen som tidigt försvinner.
5 Därför har jag huggit ner dem
genom profeterna,
dödat dem med mina ord.
Domen över dig
kommer fram som ljuset.
6 Jag vill hellre ha nåd än slaktoffer,
kunskap om Gud hellre än brännoffer.
7 Som Adam[a] bröt de förbundet där
och var trolösa mot mig.
8 Gilead är en ogärningsmäns stad
med blodiga fotspår.
9 Prästernas hop ligger i bakhåll
som rövare.
De mördar utmed vägen till Shekem
och begår skamliga brott.
10 Jag har sett förfärliga saker
bland israeliterna.
Där bedriver Efraim prostitution,
och där orenar sig Israel.
11 Även för dig, Juda, är skördetiden bestämd.
Då återställer jag mitt folk.
7 När jag helar Israel
avslöjas Efraims synd
och Samariens brott.
För de handlar bedrägligt,
tjuvar bryter sig in
och rövarband härjar där ute.
2 Men innerst inne tänker de inte på
att jag kommer ihåg all deras ondska.
Nu omges de av sina förbrytelser
som är uppenbara för mig.
3 Med sin ondska gläder de kungen
och med sina lögner furstarna.
4 De är äktenskapsbrytare allesammans,
heta som bagarens ugn,
som han slutar elda
från det han blandar degen
tills den har jäst.[b]
5 På vår kungs högtidsdag
drack furstarna sig febersjuka av vin.
Själv räckte han bespottarna handen.
6 De låter sig närmas,
deras hjärtan är som en ugn,
fulla av intriger.
Hela natten sover deras bagare
men flammar upp på morgonen
som en eldslåga.
7 Alla är de heta som en ugn,
de förtär sina domare
och deras kungar faller,
men ingen av dem åkallar mig.
8 Efraim beblandar sig med andra folk.
Efraim är en brödkaka som inte vänts.
9 Främlingarna har förtärt hans styrka
men det förstår han inte.
Han har blivit gråhårig,
men det inser han inte.
10 Israels stolthet vittnar mot honom,
men ändå vänder de inte tillbaka
till Herren, sin Gud,
eller söker honom i allt detta.
11 Efraim är som
en enfaldig, vettlös duva.
De ropar på Egypten,
de går till Assyrien.
12 När de går
kastar jag mitt nät över dem,
drar ner dem som fåglar ur skyn,
och fångar dem
när jag hör dem flockas.[c]
13 Ve dem, de som har flytt bort från mig!
Fördärv över dem,
för de har vänt sig mot mig!
Jag ville befria dem,
men de har talat lögner mot mig.
14 De ropar inte till mig av hjärtat,
utan klagar från sina bäddar.
De kommer samman[d] för säd och vin
men vänder sig bort från mig.
15 Jag har fostrat dem och gjort dem starka,
men ändå vänder de sig mot mig med onda anslag.
16 De vänder sig,
men inte uppåt.
De är som en obrukbar pilbåge.
Deras furstar ska falla för svärd
för sina fräcka tungors skull,
och hela Egypten ska håna dem.[e]
Israel döms för sin avgudadyrkan
8 Sätt hornet till din mun!
Som en örn slår fienden ner
på Herrens hus,
därför att de har brutit mitt förbund
och trotsat min lag.
2 De ropar till mig:
’Min Gud! Vi i Israel känner dig.’
3 Israel har förkastat det goda,
och nu förföljer fienden det.
4 De har valt kungar utan mitt samtycke
och furstar utan min vetskap.
Av sitt silver och guld
har de tillverkat åt sig avgudar,
till sitt eget fördärv.
5 Förkastlig är din tjurkalv, Samarien!
Min vrede brinner mot dem.
Hur länge ska de vara oförmögna till någon renhet?
6 Och kalven har kommit från Israel!
En hantverkare har gjort den,
någon gud är den inte.
Den ska krossas i bitar,
denna Samariens kalv.
7 De sår vind
och skördar storm.
Deras säd är tomma strån utan ax.
De kan inte ge mjöl,
och om de skulle ge något,
slukas det av främlingar.
8 Israel är uppslukat,
och bland nationerna ska det betraktas
som ett värdelöst kärl.
9 De gick till Assyrien,
likt en ensam vildåsna på vandring.
Efraim har köpta älskare.
10 Men även om de köpslår bland folken
ska jag samla ihop dem.
De ska börja tyna bort
under storkungens börda.[f]
11 ”Eftersom Efraim har byggt många altaren för att synda,
har dessa också blivit honom till synd.
12 Jag har skrivit mycket i mina lagar för honom,
men det har man betraktat som något främmande.
13 De offrar kött till mig
och äter av köttet,[g]
men Herren är inte nöjd med dem.
Han minns nu deras skuld
och straffar deras synder.
De måste återvända till Egypten.
14 Israel har glömt bort sin skapare
och byggt palats.
Juda har byggt många befästa städer.
Men jag ska sända en eld mot dess städer
och bränna upp dess fästningar.”
Israels straff
9 Gläd dig inte, Israel,
jubla inte som andra folk.
För du har varit otrogen din Gud
och älskat en skökas lön
på varje tröskplats.
2 Tröskplatsen och vinpressen kan inte livnära dem,
och vinet slår fel för dem.
3 De får inte bo kvar i Herrens land,
utan Efraim ska föras tillbaka till Egypten
och äta oren mat i Assyrien.
4 De ska inte få hälla ut vin
som drickoffer åt Herren,
och deras slaktoffer kan inte behaga honom.
Sådana ska vara för dem som sorgebröd.
Alla som äter av det blir orena.
Deras bröd är bara för dem själva
och ska inte komma in i Herrens hus.
5 Vad ska ni göra på festdagen,
på Herrens högtidsdag?
6 Om de kommer undan förödelsen
ska Egypten samla dem
och Memfis begrava dem.
Deras skatter av silver ska tistlar ta över,
och törnen ska växa i deras tält.[h]
7 Tiden är inne för straffet,
tiden är inne för vedergällningen,
det ska Israel veta.
Profeten är dum,
andens man vansinnig
för din stora synd
och ditt stora hat.
8 Tillsammans med min Gud
är Efraims väktare profeten,
men snaror är lagda på alla hans vägar,
och hat råder i hans Guds hus.
9 De har sjunkit i djupt fördärv,
som en gång i tiden i Giva.
Han minns deras ondska
och straffar deras synder.
10 Som druvor i öknen
fann jag Israel,
era förfäder såg jag som säsongens allra första frukter
på ett fikonträd.
Men när de kom till Baal-Pegor
invigde de sig åt skamguden.
De blev lika vidriga
som den de älskade.
11 Efraims ära flyger bort som en fågel,
inget barnafödande,
ingen graviditet,
ingen befruktning.
12 Och även om de föder barn,
ska jag ta varenda av dem ifrån dem.
Ve dem,
när jag vänder mig bort ifrån dem!
13 Jag har sett Efraim, likt Tyros,
planterad på en skön äng,[i]
men Efraim ska få leda sina barn
till den som slaktar dem.”
14 Ge dem, Herre, vad du ska ge dem!
Ge dem ofruktsamma moderliv
och förtorkade bröst.
15 ”För all deras ondska vid Gilgal
började jag hata dem där.
För deras onda gärningars skull
ska jag driva ut dem ur mitt hus.
Jag kan inte längre älska dem.
Alla deras ledare är upproriska.
16 Efraim är slagen,
deras rot är förtorkad,
och de bär inte mer frukt.
Även om de föder barn
ska jag döda deras dyrbara livsfrukt.”
17 Min Gud förkastar dem,
därför att de inte har lyssnat till honom,
och de ska bli flyktingar bland folken.
Hälsningar
1 Från den gamle.
Till min käre vän Gaius, som jag i sanning älskar.[a]
2 Min käre vän, jag hoppas att allt står väl till med dig och att din kropp är lika frisk som din själ. 3 Jag blev mycket glad när några församlingsmedlemmar som hade besökt dig vittnade om den sanning som finns hos dig och att du lever i sanningen. 4 Inget gör mig gladare än att höra att mina barn lever i sanningen.
Beröm och tillrättavisning
5 Min käre vän, du visar dig trogen i allt du gör för de troende, ja, även sådana som du inte känner. 6 De har vittnat om din kärlek för församlingen här. Du gör väl när du, så som det är Gud värdigt, ger dem vad de behöver för sin fortsatta resa. 7 Det är ju för Namnets[b] skull som de har gett sig ut, och de tar inte emot något från hedningarna. 8 Därför bör vi stödja dem och på det sättet hjälpa till att sprida sanningen.
9 Jag skrev ett brev till församlingen, men Diotrefes, som vill ta över ledningen där, vägrar att ha med oss att göra. 10 När jag kommer, ska jag därför ta upp hans sätt att sprida onda rykten om oss. Men han nöjer sig inte bara med detta, han vägrar också att ta emot bröderna, och om någon annan vill ta emot dem så hindrar han dem och utesluter dem ur församlingen.
11 Min käre vän, låt dig inte påverkas av det onda utan av det goda. Den som gör det goda är av Gud, men den som gör det onda har inte sett Gud.
12 Alla vittnar gott om Demetrios, även sanningen själv. Också vi vittnar, och du vet att vårt vittnesbörd är sant.
Avslutning
13 Jag har mycket att säga till dig, men jag vill inte göra det med bläck och penna. 14 Jag hoppas att snart få träffa dig, så att vi kan talas vid personligen.
15 Frid åt dig. Vännerna här hälsar till dig. Ge en personlig hälsning till var och en av vännerna.
Återställd lycka
126 En vallfartssång.
När Herren förde tillbaka Sions fångar,
var det som om vi drömde.
2 Vi skrattade högt och sjöng av glädje, vi jublade.
Bland folken sades det:
”Herren har gjort stora ting för dem!”
3 Ja, Herren har gjort stora ting med oss,
och vi är glada.
4 Återställ vår lycka, Herre,
liksom bäckarna i Negev!
5 De som sår med tårar
ska få skörda med glädje.
6 Gråtande går de ut med säden de ska så,
men med jubel kommer de tillbaka och bär sina kärvar.
12 Om en regent lyssnar på lögner,
har han snart bara skurkar i sin tjänst.
13 Den fattige och förtryckaren har det gemensamt
att Herren ger bådas ögon ljus.
14 Om en kung skaffar de fattiga rätt
kommer hans tron för alltid att bestå.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.