The Daily Audio Bible

Israels öde

(8:1—12:13)

Synen om baggen och bocken

8 Under kung Belshassars tredje regeringsår^[a] hade jag, Daniel, en syn efter den jag först hade sett. ² I min syn såg jag mig själv i Susa, den befästa staden i provinsen Elam, och i min syn såg jag mig stå vid floden Ulaj. ³ När jag såg mig omkring, fick jag se en bagge med två horn stå vid flodstranden. Hornen var långa, men det ena var längre än det andra, och det längre hade vuxit fram senare. ⁴ Jag såg baggen stånga mot väster, norr och söder. Inget djur kunde stå emot den, och ingen kunde rädda något ur dess våld. Den gjorde vad den ville och blev mycket mäktig.

⁵ Medan jag funderade över detta dök plötsligt en bock upp från väster. Den for fram över hela jorden utan att vidröra marken, och den hade ett stort horn i pannan. ⁶ Den kom mot baggen med de två hornen, den som jag hade sett stå vid flodstranden, och anföll den i stort raseri. ⁷ Jag såg den rusa inpå baggen och ursinnigt stöta till den, så att dess båda horn bröts av. Baggen hade ingen kraft att stå emot, utan bocken stångade omkull den på marken och trampade ner den, och det fanns ingen som kunde rädda baggen ur dess våld.

⁸ Bocken blev oerhört mäktig, men när den stod på höjden av sin makt bröts det stora hornet av, och i stället växte det fram fyra framstående horn mot himlens fyra väderstreck. ⁹ Från ett av dem kom ytterligare ett horn, som först var litet men växte starkt mot söder, öster och mot det härliga landet. ¹⁰ Det växte ända upp till himlens härskara och kastade några av denna här och några stjärnor ner till jorden och trampade ner dem. ¹¹ Det nådde till och med upp till härens furste och tog bort från honom det dagliga offret och skändade helgedomen. ¹² För överträdelsens skull överlämnades hären och det dagliga offret åt det, och det kastade ner sanningen på marken och hade framgång i vad det än företog sig.^[b]

¹³ Sedan hörde jag en av de heliga tala, och en annan av de heliga sa till denne som talade: ”Hur lång tid gäller synen om det dagliga offret, den skändande överträdelsen och helgedomen och hären som trampas ner?” ¹⁴ Denne sa till mig^[c]: ”Efter 2 300 kvällar och morgnar ska helgedomen återställas till sin rätt^[d].”

Uttydning av synen

¹⁵ När jag, Daniel, hade sett denna syn och försökte förstå den stod någon framför mig som såg ut som en man. ¹⁶ Jag hörde en mansröst ropa tvärs över Ulaj: ”Gabriel, berätta för denne vad synen betyder!” ¹⁷ Han kom fram till mig där jag stod, men när han närmade sig blev jag förskräckt och föll ner med ansiktet mot marken. Han sa till mig: ”Du människa, du måste förstå att synen gäller den sista tiden.” ¹⁸ Medan han talade till mig var jag i djup sömn, med ansiktet mot marken. Sedan vidrörde han mig och hjälpte mig upp på fötter. ¹⁹ Han sa: ”Jag ska låta dig veta vad som kommer att hända under vredens sista tid, för det här gäller den sista tiden.

²⁰ Baggen med de två hornen, som du såg, är Mediens och Persiens kungar. ²¹ Den raggiga bocken är Greklands kung, och det stora hornet i dess panna är den förste kungen. ²² Att det bröts av och fyra andra växte fram i dess ställe betyder att fyra riken ska uppstå ur hans folk, men de har inte samma styrka.

²³ Mot slutet av deras regering, när de har fullföljt överträdelserna, ska en ondsint kung, en intrigernas mästare, uppstå. ²⁴ Hans makt ska vara mycket stor, men den kommer inte från honom själv. Han ska vålla en häpnadsväckande förödelse och lyckas i vad han än gör. Han ska fördärva mäktiga män och heligt folk. ²⁵ Med sin skicklighet får han bedrägerierna att lyckas. Han ska ha höga tankar om sig själv och fördärva många i deras trygghet. Han ska till och med vända sig mot furstarnas Furste. Men han kommer att krossas utan mänskligt ingripande.

²⁶ Synen om 2 300 kvällar och morgnar som är omtalad här är sann. Men håll synen hemlig, för den gäller en avlägsen framtid.”

²⁷ Jag, Daniel, blev matt och låg sjuk i flera dagar. Sedan steg jag upp och utförde min tjänst hos kungen. Men jag var förskräckt av synen och kunde inte förstå den.

2 Mina barn, jag skriver detta till er för att ni inte ska synda. Men om någon syndar så finns det en som försvarar oss inför Fadern, Jesus Kristus, som är rättfärdig. ² Han är försoningsoffret för våra synder, och inte bara för våra utan hela världens.

³ Att vi har lärt känna honom vet vi av att vi håller hans bud. ⁴ Den som säger: ”Jag känner honom” men inte håller hans bud, är en lögnare, och sanningen finns inte i honom. ⁵ Men hos den som håller hans ord har Guds kärlek verkligen fullföljts. Det är genom detta vi vet att vi är i honom. ⁶ Den som säger sig förbli i honom måste leva på samma sätt som han gjorde.

Ett nytt bud: Älska varandra

⁷ Mina kära, det är inget nytt bud jag skriver till er om, utan ett gammalt som ni har haft från början. Detta gamla bud är ett budskap som ni redan har hört. ⁸ Ändå är det ett nytt bud jag skriver till er, och dess sanning finns i honom och i er, för mörkret försvinner och det sanna ljuset lyser redan.

⁹ Den som säger sig vara i ljuset men samtidigt hatar sin bror, är fortfarande kvar i mörkret. ¹⁰ Men den som älskar sin bror förblir i ljuset, och det finns inget hos honom som får honom att falla. ¹¹ Den som hatar sin bror är kvar i mörkret. Han vandrar i mörkret och vet inte vart han går, eftersom mörkret har förblindat honom.

¹⁵ Älska inte världen och det som finns i den, för om någon älskar världen finns inte Faderns kärlek i honom. ¹⁶ Allt det som finns i världen, de fysiska begären, ögonens begär, livet man skryter över, sådant kommer inte från Fadern, utan från världen. ¹⁷ Och världen ska gå under med sina lockelser. Men den som gör Guds vilja består för evigt.

En bön om räddning från dem som kommer med falska anklagelser

120 En vallfartssång.^[a]