Book of Common Prayer
Ärans kung och hans rike
Jorden är Herrens
med allt vad den rymmer,
världen med dem som bor i den,
2 (B) för han har grundat den på haven
och fäst den på de strömmande
vattnen.
3 (C) Vem får gå upp på Herrens berg?
Vem får komma in
i hans helgedom?
4 (D) Den som har oskyldiga händer
och rent hjärta,
som inte vänder sin själ till lögn
och inte svär falskt.
5 (E) Han får välsignelse från Herren
och rättfärdighet
från sin frälsnings Gud.
6 (F) Sådant är släktet
som frågar efter honom,
de som söker ditt ansikte
är Jakobs barn.[b] Sela
7 (G) Höj era huvuden, ni portar,
höj er, ni eviga dörrar,
så att ärans kung kan tåga in!
8 (H) Vem är han, ärans kung?
Det är Herren, stark och väldig,
Herren, väldig i strid.
9 Höj era huvuden, ni portar,
höj er, ni eviga dörrar,
så att ärans kung kan tåga in!
10 Vem är han, ärans kung?
Det är Herren Sebaot,
han är ärans kung. Sela
Herrens ära och makt
29 (A) En psalm av David.
Ge åt Herren, ni Guds söner,
ge åt Herren ära och makt!
2 Ge åt Herren hans namns ära,
tillbe Herren i helig skrud!
3 (B) Herrens röst hörs över vattnen,
ärans Gud dundrar,
Herren över väldiga vatten.
4 (C) Herrens röst är mäktig,
Herrens röst är majestätisk.
5 Herrens röst knäcker cedrar,
Herren knäcker Libanons cedrar.
6 Han får dem att hoppa som kalvar,
Libanon och Sirjon[a]
som unga vildoxar.
Människosonens ringhet och höghet
8 För körledaren, till gittít[a]. En psalm av David.
2 (A) Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden,
du som satt ditt majestät
på himlen!
3 (B) Av barns och spädbarns mun
har du berett en makt[b]
för dina fienders skull,
för att förgöra fiende och hämnare.[c]
4 (C) När jag ser din himmel,
dina fingrars verk,
månen och stjärnorna
som du har skapat –
5 (D) vad är då en människa
att du tänker på henne,
en människoson
att du tar hand om honom?[d]
6 (E) En liten tid[e] lät du honom
vara lägre än[f] Gud,
med ära och härlighet
krönte du honom.
7 (F) Du satte honom att härska
över dina händers verk,
allt lade du under hans fötter:[g]
8 alla får och oxar
liksom vildmarkens djur,
9 himlens fåglar och havets fiskar,
de som vandrar havens vägar.
10 Herre, vår Herre,
hur härligt är inte ditt namn
över hela jorden!
Längtan till Guds hus
84 (A) För körledaren, till gittít[a]. En psalm av Koras söner.
2 (B) Hur ljuvliga är inte dina boningar,
Herre Sebaot!
3 (C) Min själ längtar och trängtar
till Herrens gårdar,
min själ och min kropp jublar
mot levande Gud.
4 Sparven har funnit sig ett hem
och svalan ett bo
där hon kan lägga sina ungar:
dina altaren, Herre Sebaot,
min kung och min Gud.
5 (D) Saliga är de som bor i ditt hus,
de lovar dig ständigt. Sela
6 (E) Saliga är de
som har sin styrka i dig,
som har dina vägar i sitt hjärta.
7 (F) När de vandrar genom tåredalen[b]
gör de den rik på källor,
och höstregnet[c] täcker den
med välsignelser.
8 De går från kraft till kraft,
de träder fram inför Gud på Sion.
9 Herre Gud Sebaot, hör min bön,
lyssna, du Jakobs Gud! Sela
10 (G) Gud, se vår sköld,
se på din smordes ansikte!
11 En dag i dina gårdar
är bättre än tusen andra.
Jag vill hellre vakta dörren[d]
i min Guds hus
än bo i de gudlösas tält,
12 (H) för Herren Gud är sol och sköld,
Herren ger nåd och ära.
Inget gott nekar han dem
som vandrar i fullkomlighet.
13 (I) Herre Sebaot,
salig är den som förtröstar på dig.
Sorgesång över Saul och Jonatan
17 David sjöng denna sorgesång över Saul och hans son Jonatan, 18 (A) och han bestämde att man skulle lära Juda barn ”Bågsången”, som finns nertecknad i ”Den redliges bok”:
19 ”Ditt majestät[a], Israel,
ligger slaget på dina höjder.
Hur har inte hjältarna fallit!
20 (B) Förkunna det inte i Gat,
ropa inte ut det
på Ashkelons gator,
så att inte filisteernas döttrar
gläder sig,
de oomskurnas döttrar fröjdar sig.
21 Ni Gilboas berg,
på er må det varken falla
dagg eller regn
och inte finnas fält för offergåvor,
för hjältarnas sköld
ligger nersölad där,
Sauls sköld blir aldrig mer
smord med olja.[b]
22 (C) Från slagnas blod,
från hjältars hull
vek inte Jonatans båge,
vände inte Sauls svärd
hungrigt tillbaka.
23 Saul och Jonatan,
älskade och ljuvliga i livet
och inte åtskilda i döden.
De var snabbare än örnar,
starkare än lejon.
24 Ni Israels döttrar, gråt över Saul,
som klädde er
i scharlakan och prakt
och prydde era kläder
med smycken av guld.
25 Hur har inte hjältarna
fallit mitt i striden!
Jonatan ligger slagen
på dina höjder.
26 (D) Jag sörjer dig,
Jonatan, min broder.
Du var mycket ljuvlig för mig,
din kärlek till mig var underbar,
mer än kvinnors kärlek.
27 Hur har inte hjältarna fallit
och krigets vapen förstörts!”
9 (A) Älska varandra uppriktigt. Avsky det onda, håll fast vid det goda. 10 (B) Var innerligt tillgivna varandra i syskonkärlek. Överträffa[a] varandra i ömsesidig aktning. 11 (C) Var inte tröga när det gäller iver, var brinnande i anden, tjäna Herren. 12 (D) Var glada i hoppet, tåliga i lidandet, uthålliga i bönen. 13 (E) Hjälp de heliga med vad de behöver. Var ivriga att visa gästfrihet. 14 (F) Välsigna dem som förföljer er, välsigna och förbanna inte. 15 (G) Gläd er med dem som är glada, gråt med dem som gråter. 16 (H) Var eniga med varandra. Tänk inte på det som är högt utan håll er till det enkla[b]. Var inte självkloka. 17 (I) Löna inte ont med ont. Tänk på det som är gott i alla människors ögon. 18 (J) Håll fred med alla människor så långt det är möjligt och beror på er.
19 (K) Hämnas inte, mina älskade, utan ge rum för Guds vrede. Det står ju skrivet: Min är hämnden, jag ska utkräva den, säger Herren.[c] 20 (L) Men om din fiende är hungrig, så ge honom att äta. Om han är törstig, ge honom att dricka. Gör du det, samlar du glödande kol på hans huvud.[d] 21 (M) Låt dig inte besegras av det onda, utan besegra det onda med det goda.
Människosonens dom
31 (A) När Människosonen kommer i sin härlighet och alla änglar med honom, då ska han sätta sig på sin härlighets tron. 32 (B) Och alla folk ska samlas inför honom, och han ska skilja dem från varandra som herden skiljer fåren från getterna. 33 Och han ska ställa fåren på sin högra sida och getterna på den vänstra.
34 Då ska Kungen säga till dem som står på hans högra sida: Kom, ni min Fars välsignade, och ta emot det rike som stått berett för er sedan världens skapelse. 35 (C) För jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var främling och ni tog emot mig. 36 (D) Jag var naken och ni klädde mig. Jag var sjuk och ni besökte mig. Jag var i fängelse och ni kom till mig.
37 Då ska de rättfärdiga svara honom: Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig att äta, eller törstig och gav dig att dricka? 38 Och när såg vi dig som främling och tog emot dig, eller naken och klädde dig? 39 Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och kom till dig? 40 (E) Då ska Kungen svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort för mig.
41 (F) Sedan ska han säga till dem som står på den vänstra sidan: Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar. 42 För jag var hungrig och ni gav mig inte att äta. Jag var törstig och ni gav mig inte att dricka. 43 Jag var främling och ni tog inte emot mig, naken och ni klädde mig inte, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.
44 Då ska de svara: Herre, när såg vi dig hungrig eller törstig eller som främling eller naken eller sjuk eller i fängelse och hjälpte dig inte? 45 Då ska han svara dem: Jag säger er sanningen: Allt vad ni inte har gjort för en av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig. 46 (G) Och dessa ska gå bort till evigt straff, men de rättfärdiga till evigt liv."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation