Herre, se, jag är i nöd! Mitt inre är i uppror, mitt hjärta vänder sig inom mig, så upprorisk som jag varit. Ute har svärdet gjort mig barnlös, och inomhus finns bara död.
Se HERRE, huru jag är i nöd, mitt innersta är upprört. Mitt hjärta vänder sig i mitt bröst, därför att jag var så gensträvig. Ute har svärdet förgjort mina barn, och inomhus pesten.
Se, Herre, hur jag är i nöd! Det jäser i mitt innersta, mitt hjärta vänder sig i mitt bröst, ty jag har varit mycket upprorisk. Ute gör svärdet mig barnlös, inomhus finns endast död.
Se, Herre, jag är i nöd! Det jäser inom mig, mitt hjärta vänder sig i mitt bröst, för jag har varit mycket upprorisk. Därute tar svärdet mina barn, härinne är det som döden.
Herre, se min ångest! Mitt hjärta är krossat och min själ förtvivlad över min upproriskhet. Nu mördar man mitt folk på gatorna, och i husen väntar svält och död.