Revised Common Lectionary (Complementary)
7 Herre, Gud Sebaot,
låt inte dem som hoppas på dig
få skämmas för min skull,
låt inte dem som söker dig
få vanära för min skull,
du Israels Gud.
8 (A) För din skull får jag utstå hån,
vanära täcker mitt ansikte.
9 (B) Jag har blivit en främling
för mina bröder,
främmande för min mors barn.
10 (C) Brinnande iver för ditt hus
har förtärt mig,
dina smädares smädelser
föll över mig.[a]
11 Jag grät i min själ[a] och fastade,
men det blev jag hånad för.
12 Jag klädde mig i sorgdräkt,
men jag blev ett ordspråk för dem.
13 (A) De som sitter i porten
pratar om mig,
drinkare gör visor om mig.
14 (B) Men jag bär min bön
till dig, Herre, i nådens tid.
Gud, svara mig i din stora godhet,
i din frälsande trofasthet!
15 Rädda mig ur dyn
så att jag inte sjunker,
rädda mig
från dem som hatar mig
och från de djupa vattnen.
16 Låt inte vattenströmmarna
skölja över mig,
låt inte djupet sluka mig,
låt inte brunnens gap
slå igen över mig.
17 Svara mig, Herre,
för din nåd är god!
Vänd dig till mig
i din stora barmhärtighet.
18 (A) Dölj inte ditt ansikte för din tjänare,
för jag är i nöd.
Skynda dig, svara mig!
12 (A) Men de kommer att svara: Det är lönlöst. Vi tänker följa våra egna tankar och göra var och en efter sitt onda och hårda hjärta.”
Ett onaturligt avfall
13 (B) Därför säger Herren så:
Fråga bland hednafolken:
Vem har hört något sådant?
Hemska saker har hon gjort,
jungfrun Israel[a].
14 Försvinner Libanons snö[b]
från fältens klippor?
Sinar de friska vattnen
som flödar fjärran ifrån?
15 (C) Men mitt folk har glömt mig
och tänder rökelse åt avgudar,
som har fått dem på fall
på deras vägar,
de urgamla vägarna.
De slår in på obanade vägar
och stigar.
16 (D) Så blir deras land öde
och ständigt utsatt för hån.
Alla som går förbi ska förundra sig
och skaka på huvudet.
17 Som en östanvind
ska jag skingra dem för fienden.
Jag ska vända ryggen åt dem
och inte ansiktet
på deras olyckas dag.
Guds Son i ringhet
5 (A) Det är inte under änglar han har lagt den kommande världen som vi talar om. 6 På ett ställe har någon vittnat:[a]
Vad är då en människa
att du tänker på henne,
eller en Människoson
att du tar hand om honom?
7 En liten tid lät du honom
vara lägre än änglarna,
med härlighet och ära
krönte du honom.
8 (B) Allt lade du under hans fötter.
När han lade allt under honom utelämnade han inget, allt skulle vara lagt under honom. Än ser vi inte att allt är lagt under honom. 9 (C) Men vi ser Jesus, som en liten tid var lägre än änglarna, nu krönt med härlighet och ära därför att han led döden. Genom Guds nåd[b] skulle han smaka döden i allas ställe.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation