Add parallel Print Page Options

Guds fiender har ödelagt landet

79 Gud, främmande folk har angripit det land som du har gett oss. Ditt tempel är nersmutsat, och Jerusalem ligger i ruiner.

Ditt folk har blivit besegrat och fåglar och vilda djur äter nu upp deras kroppar.

Fienden har dödat hela Jerusalems befolkning. De ställde till med ett fruktansvärt blodbad. Ingen enda finns kvar för att begrava de döda,

och alla folk runt omkring oss hånskrattar åt oss och spottar oss i ansiktet.

Herre, hur länge ska du vara vred på oss? Kommer din vrede att brinna som en eld tills allt hopp är ute?

Ös ut din vrede över alla gudlösa folk, men inte över oss! Låt den drabba riken som vägrar att be till dig och som inte ropar på ditt namn!

De har fått ditt folk Israel på fall och ödelagt landet.

Varför ska vi bli straffade för våra förfäders synder? Låt i stället din kärlek fylla våra behov.

Hjälp oss, vår frälsnings Gud! Hjälp oss för ditt namns skull. Fräls oss och förlåt oss våra synder!

10 Varför ska främmande folk få hånskratta och säga: Var är er Gud? Nej, låt alla få se hur du hämnas dina fiender för ditt folks blod!

11 Lyssna till fångarnas och de dödsdömdas stönande! Visa din makt genom att rädda dem.

12 Herre, låt dem få sjufalt igen, dessa folk som hånar dig!

13 Då kommer vi, som är ditt folk och får i din hjord, att tacka dig i evighet. Och från generation till generation ska vi prisa din storhet!

Visa din makt och härlighet

1-2 Israels herde, du som leder Israel som en herde leder sin hjord! Gud, som tronar över keruberna, lyssna när jag ber! Visa din makt och härlighet!

Låt Efraim, Benjamin och Manasse se att du reser dig och räddar oss med din kraft.

Upprätta oss, o Gud! Se på oss i glädje och kärlek så att vi blir räddade!

Herre, du som är Gud över himmel och jord, hur länge ska du vara förargad på oss och förkasta våra böner?

Sorg och tårar har varit vår enda föda.

Du har gjort oss till åtlöje bland de folk som bor runt omkring oss. De skrattar åt oss.

Upprätta oss, o Gud. Se på oss i glädje och kärlek. Bara då blir vi räddade.

Du förde oss ut ur Egypten, som om vi hade varit en ömtålig vinstock, och du planterade oss på nytt i ett land från vilket du drivit bort alla främmande folk.

10 Du beredde marken och odlade den. Där slog vi rot och bredde ut oss.

11 Bergen täcktes med vår skugga. Vi var som stora cederträd,

12 som var utspridda över hela landet ända från Medelhavet till floden Eufrat.

13 Men nu har du brutit ner våra murar och lämnat oss utan skydd. Vem som helst som kommer förbi kan plundra oss.

14 Vildsvin från skogarna trampar ner våra marker, och vilda djur roffar åt sig mat från oss.

15 Kom tillbaka och välsigna oss, Gud, du som är Gud över himmel och jord. Se ner från himlen och ta hand om ditt vinträd!

16 Skydda vad du har planterat, denne son som du själv har fostrat.

17 Våra fiender har huggit ner oss och satt eld på oss, men de ska förgås när de ser ditt ansikte!

18 Styrk det folk som du har utvalt och som växt sig starkt hos dig.

19 Då ska vi aldrig mer överge dig! Håll oss vid liv så att vi alltid kan lova dig.

20 Upprätta oss, o Gud, du som är Gud över himmel och jord! Se på oss i glädje och kärlek. Bara då kan vi bli räddade.