Add parallel Print Page Options

Petrus förnekar att han känner Jesus

(Mark 14:66-72; Luk 22:54-62; Joh 18:16-18; 18:25-27)

69 Under tiden satt Petrus ute på gården. En tjänsteflicka kom då fram till honom och sa: ”Du var väl också tillsammans med den där Jesus från Galileen!” 70 Men Petrus nekade inför alla och sa: ”Jag vet inte ens vad du pratar om.”

71 Sedan gick han ut i porten, och där fick en annan tjänsteflicka syn på honom. ”Den här mannen var tillsammans med Jesus från Nasaret”, sa hon till dem som stod runt omkring. 72 Men Petrus nekade igen, ja, han till och med svor på det: ”Jag känner inte den där mannen!”

73 Efter en stund kom de som stod där fram till honom och sa: ”Visst är du en av dem. Det hörs på din dialekt.” 74 Petrus svor då igen och bedyrade: ”Jag känner inte den mannen.” Och i samma stund gol tuppen.

75 Då kom Petrus ihåg vad Jesus hade sagt: ”Innan tuppen gal ska du förneka mig tre gånger.” Och han gick ut och grät bittert.

Det judiska rådet vill se Jesus dömd till döden

(Mark 15:1; Luk 23:1; Joh 18:28)

27 Tidigt nästa morgon beslöt alla översteprästerna och folkets ledare att de skulle försöka få Jesus avrättad. Sedan lät de binda Jesus och förde bort honom och överlämnade honom till Pilatus, den romerska landshövdingen.[a]

Judas begår självmord

(Apg 1:16-20)

Men när Judas, som hade förrått honom, såg att man dömt Jesus ångrade han sig. Han gick tillbaka till översteprästerna och folkets ledare med de trettio silvermynten. ”Jag har syndat”, sa han, ”för jag har förrått en oskyldig människa.” ”Jaha, och vad har det med oss att göra?” svarade de. ”Det är väl ditt problem.”

Då slängde Judas pengarna in i templet och gick bort och hängde sig.

Men översteprästerna samlade ihop pengarna och sa: ”De kan inte läggas i offerkistan, för de är pengar som betalats för ett mord.” Så bestämde man sig istället för att köpa Krukmakaråkern till gravplats för främlingar. Det är därför denna åker fortfarande kallas ”Blodsåkern”. Så gick det i uppfyllelse som förutsagts genom profeten Jeremia: ”De tog de trettio silvermynten, det pris som han värderats till av Israels folk, 10 och köpte en åker av krukmakarna, precis som Herren befallt mig.”[b]

Jesus förhörs av Pilatus

(Mark 15:2-5; Luk 23:2-5; Joh 18:29-38)

11 Jesus ställdes nu inför den romerska landshövdingen, som frågade honom: ”Är du judarnas kung?” Men Jesus svarade: ”Det är du själv som säger det.”

12 Men när översteprästerna och folkets ledare började anklaga honom svarade han inte. 13 ”Hör du inte hur mycket de anklagar dig för?” undrade Pilatus. 14 Men till landshövdingens stora förvåning svarade inte Jesus på en enda fråga.

Footnotes

  1. 27:2 Det judiska rådet hade inte rätt att verkställa dödsstraff, utan måste överlämna dessa fall till de romerska myndigheterna.
  2. 27:10 Citatet är en blandning av Sak 11:12-13 och flera ställen i Jeremia, bl.a. Jer 19:1-13; 32:6-9.