Matteus 20-21

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Liknelsen om den generöse arbetsgivaren

20 Här följer en annan berättelse som också är en bild av himmelriket: En man, som hade en stor egendom, gick tidigt en morgon ut för att anställa arbetare till sina skördefält.

² De kom överens om dagspenningen och männen gick sedan ut till arbetet.

³ Några timmar senare gick mannen ut igen och fick då se några andra män stå arbetslösa på torget.

⁴ Han skickade iväg också dem till fälten och lovade att han vid dagens slut skulle betala dem vad som var rimligt.

⁵ Vid middagstid och vid tretiden på eftermiddagen gjorde han likadant.

⁶ Klockan fem på kvällen var han i staden igen och såg då ytterligare några män som stod där sysslolösa. Han frågade dem: 'Varför har ni inte arbetat på hela dagen?'

⁷ 'Därför att ingen har anställt oss

⁸ När kvällen kom bad mannen sin kamrer att kalla på arbetarna och ge dem deras lön, och då börja med dem som kom sist.

⁹ När de män som börjat arbeta klockan fem tog emot sin betalning, fick var och en en hel dagslön.

¹⁰ När därför männen som anställts först kom för att få sin lön, trodde de att de skulle få mycket mer. Men de fick också samma belopp.

^11-12 Då började de protestera: 'De här karlarna har bara hållit på en timme och ändå betalar du dem lika mycket som oss. Och vi som arbetat hela dagen i den brännande hettan.'

¹³ 'Min vän

¹⁴ Ta den och gå. Jag tänker ge alla samma lön.

¹⁵ Har jag inte rätt att göra vad jag vill med mina pengar? Och varför blir ni så arga över att jag är så generös?'

¹⁶ Så ska de sista bli de första och de första de sista.

Jesus förutsäger för tredje gången hur han ska dö

(177/Mark 10:32-34; Luk 18:31-34)¹⁷ När Jesus nu var på väg till Jerusalem samlade han de tolv lärjungarna

¹⁸ och samtalade med dem om vad som skulle hända när de kom dit.Jag kommer att bli förrådd och överlämnad till översteprästerna och de judiska ledarna, och de kommer att döma mig till döden.

¹⁹ De kommer att överlämna mig till de romerska myndigheterna, och jag kommer att bli hånad och korsfäst. Men på den tredje dagen ska jag stå upp från de döda.

Jesus talar om att tjäna andra

²⁰ Sedan kom Sebedaios söner, Jakob och Johannes, tillsammans med sin mor till Jesus. Hon föll på knä för att be om något.

²¹ Vad vill du? frågade han.Hon svarade: Kan du inte låta mina söner sitta på hedersplats närmast dig i ditt rike?

²² Men Jesus sa till henne: Du vet inte vad du ber om! Sedan vände han sig till Jakob och Johannes och frågade dem: Kan ni utstå de fruktansvärda lidanden som jag måste utstå? Ja, svarade de. Det kan vi!

²³ Ni ska verkligen få göra det, sa han till dem. Men jag har ingen rättighet att säga vem som ska sitta närmast mig. De platserna är reserverade för dem min Far väljer ut.

²⁴ De andra lärjungarna blev upprörda när de hörde vad Jakob och Johannes krävde.

²⁵ Men Jesus samlade dem och sa: Här i världen uppträder kungarna som tyranner, och de som har makt trycker ner dem som står under dem.

²⁶ Men så får det inte lov att vara bland er. Den som vill vara ledare måste vara de andras tjänare.

²⁷ Och den som vill vara störst måste tjäna som slav.

²⁸ Ni måste ha samma inställning som jag har, för Människosonen har inte kommit för att bli betjänad, utan för att själv tjäna. Ja, jag har kommit för att ge mitt liv och på så sätt göra många fria.

Jesus botar från blindhet

²⁹ När Jesus och lärjungarna lämnade staden Jeriko följde en stor folkskara med dem.

³⁰ Två blinda män satt då vid vägkanten, och när de hörde att Jesus kom gående började de ropa: Herre, Davids son, var snäll och hjälp oss!

³¹ Folket försökte få dem att hålla tyst, men då ropade de ännu högre.

^32-33 När Jesus kom till det ställe där de satt, stannade han och frågade: Vad vill ni mig? Herre, sa de, vi skulle vilja se!

³⁴ Då greps Jesus av medlidande med dem, och han rörde vid deras ögon. Genast kunde de se, och de följde honom.

Jesus rider in i Jerusalem på en åsna

21 När Jesus och lärjungarna närmade sig Jerusalem och var nära Betfage på Oljeberget, skickade han två av dem till byn framför dem.

² När ni kommer in i byn, sa han, kommer ni att få se en åsna stå bunden där med sitt föl bredvid sig. Lösgör dem och ta hit dem.

³ Om någon frågar er vad ni håller på med, så säg bara: 'Mästaren behöver dem'. Då kommer allt att ordna sig.

⁴ Detta skedde för att det gamla profetordet skulle uppfyllas:

⁵ Säg till folket i Jerusalem: 'Din kung kommer till dig, ödmjuk och ridande på ett åsneföl!'

⁶ De två lärjungarna gjorde som Jesus hade befallt dem och

⁷ tog med åsnorna till honom. De lade sedan sina mantlar på åsnefölet så att han kunde rida på det.

⁸ Några i folkskaran kastade sina ytterkläder på vägen, och andra skar grenar från träden och lade ut dem framför honom.

⁹ Och både framifrån och bakifrån trängde sig folkmassan på. Och alla ropade: Gud välsigne kung Davids son! Hylla honom! Han är den som Gud har sänt! Välsigna honom, Herre!

¹⁰ Det blev oro i hela Jerusalem när han red in, och människorna frågade: Vem är han?

¹¹ Och folkmassan svarade: Det är Jesus, profeten från Nasaret i Galileen.

Jesus rensar templet

¹² Sedan gick Jesus in i templet och drev ut köpmännen och välte omkull myntväxlarnas bord och stånden där man sålde duvor.

¹³ Skriften säger att mitt tempel ska vara en böneplats, förklarade han. Men ni har gjort det till ett tillhåll för tjuvar.

¹⁴ Nu kom både blinda och lama fram till honom i templet, och han botade dem.

¹⁵ Men när översteprästerna och de andra judiska ledarna såg dessa märkliga under och till och med hörde små barn ropa: Gud välsigne Davids son, blev de upprörda och frågade honom: Hör du vad barnen ropar?

¹⁶ Ja, svarade Jesus. Läser ni inte Skriften? Där står det ju: 'Till och med små barn ska lovprisa honom!'

¹⁷ Sedan återvände han till Betania, och stannade där över natten.

Jesus säger att lärjungarna kan be om vad som helst

¹⁸ När han på morgonen var på väg tillbaka till Jerusalem blev han hungrig.

¹⁹ Han fick då syn på ett fikonträd vid vägen och gick fram till det för att se om det fanns några fikon på det, men det fanns bara löv. Då sa han till trädet: Du ska aldrig mer bära frukt! Och omedelbart vissnade fikonträdet.

²⁰ Lärjungarna blev alldeles häpna och frågade: Hur kom det sig att fikonträdet vissnade så fort?

²¹ Då sa Jesus till dem: Om ni verkligen tror och inte tvivlar, kan ni också göra detta med fikonträdet, och mer än så. Ni kan till och med säga till Oljeberget: 'Flytta dig ut i havet' och det kommer att göra det.

²² Ni kan få vad som helst som ni ber om i er bön om ni tror.

Folkets ledare ifrågasätter Jesu auktoritet

²³ När han hade kommit tillbaka till templet och höll på att undervisa där, kom översteprästerna och folkets ledare fram till honom. De krävde att få veta vad han hade för fullmakt att kasta ut köpmännen, som han gjort dagen innan.

²⁴ Det ska jag säga er om ni svarar på en annan fråga först, sa Jesus.

²⁵ Kom Johannes döparen från Gud eller inte? De samtalade med varandra om det och sa: Om vi säger: 'Från Gud

²⁶ Och om vi nekar till att Gud har sänt honom kommer vi att bli överfallna, för hela folket tror att han var en profet.

²⁷ Därför svarade de till slut: Det vet vi inte.Jesus sa: Då svarar inte jag heller på er fråga.

Liknelsen om de två sönerna

²⁸ Men vad säger ni om detta? En man som hade två söner sa en dag till den äldste: 'Gå ut och arbeta på gården.'

²⁹ 'Det vill jag inte

³⁰ Så sa fadern till den yngre: 'Gå ut, du också

³¹ Vilken av de två lydde sin far? De svarade: Den förste naturligtvis.Då förklarade Jesus vad han menade: Jag säger er att kriminella och prostituerade ska komma in i Guds rike innan ni gör det.

³² För Johannes döparen uppmanade er att omvända er till Gud, men det ville ni inte. Kriminella och prostituerade däremot gjorde det. Och fastän ni såg detta vägrade ni att tro, och lät inte omvända er.

Mannen som hyrde ut sin vingård

³³ Lyssna nu till denna berättelse: En godsägare planterade en vingård med en häck runt omkring. Han ställde så ut en vinpress och byggde också ett vakttorn. Han arrenderade sedan ut vingården till några lantarbetare på villkor att de skulle dela vinsten lika mellan sig. Sedan reste han utomlands.

³⁴ När det var dags för att skörda skickade han några personer som han hade i sin tjänst för att de skulle hämta hans andel av skörden.

³⁵ Men de som arrenderat vingården överföll männen. En misshandlade de, en annan dödade de och en tredje stenade de.

³⁶ Då skickade han ännu flera män än första gången, men samma sak hände igen.

³⁷ Till slut sände ägaren sin son och tänkte att honom skulle de väl ändå respektera.

³⁸ Men när de såg sonen komma sa de till varandra: 'Här kommer han som ska ärva egendomen. Vi dödar honom och lägger beslag på den själva!'

³⁹ Och de släpade ut honom ur vingården och dödade honom.

⁴⁰ Vad tror ni ägaren gör med dessa lantarbetare när han kommer tillbaka? frågade Jesus.

⁴¹ De judiska ledarna svarade: Han kommer utan tvivel att avrätta dem, och så arrenderar han ut vingården till andra som vill ge honom hans berättigade del när skördetiden kommer.

⁴² Då frågade Jesus dem: Har ni aldrig läst Skriften: 'Den sten som byggnadsarbetarna förkastade för att den var oanvändbar har blivit själva hörnstenen. Är det inte märkligt? Ja, vad ingen av er trodde var möjligt, gjorde Gud inför ögonen på er!'

⁴³ Vad jag menar är att Guds rike ska tas ifrån er och överlämnas till ett folk som kommer att ge Gud sin del av skörden.

⁴⁴ Den som inte räknar med Gud går vilse, och den som sätter sig upp mot Gud blir tillintetgjord.

⁴⁵ När översteprästerna och de andra judiska ledarna förstod att Jesus talade om dem och att de var lantarbetarna i berättelsen,

⁴⁶ ville de arrestera honom. Men för folkmassornas skull vågade de inte göra det offentligt, för dessa ansåg att Jesus var en profet.