Hosea 12-14
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Herren vill ha tillbaka sitt folk
12 Israel vänder kappan efter vinden och utsätter sig för stor fara. Han har nämligen gett gåvor till Egypten och Assyrien i hopp om hjälp men får bara lyssna till värdelösa löften.
2 Men Herren har också saker att ställa Juda till svars för. Alla Jakobs ättlingar ska få sitt rättvisa straff.
3 När Jakob föddes kämpade han med sin bror, och som vuxen man kämpade han med Gud.
4 Ja, han kämpade och vann seger. Han grät och bad om välsignelse, och han fick möta Gud ansikte mot ansikte där vid Betel. Gud talade med honom, han som är
5 Herren, härskarornas Gud. Ja, Herren är hans namn.
6 Men du måste återvända till din Gud! Lev rättfärdigt och kärleksfullt och lita på din Gud.
7 Men mitt folk uppträder som ohederliga köpmän som väger upp sina varor med falska vikter.
8 De skryter och säger: Jag är så rik, och allt har jag skaffat mig själv! Men rikedom väger lätt mot synd!
9 Jag är Herren, din Gud, som befriade dig från slaveriet i Egypten, och jag är den som ska låta dig bo i tält igen, som du gör varje år under Lövhyddohögtiden.
10 Jag sände mina profeter för att varna dig med många syner, liknelser och drömmar.
11 Men synden från Gilgal härjar som tidigare, och i rad efter rad, som fåror i en åker, står altaren resta till avgudar. Gilead är också fyllt av dårar, som tillber dessa avgudar.
12 Jakob flydde till Aram och förtjänade en hustru genom att vakta får.
13 Sedan förde Herren sitt folk ut ur Egypten genom en profet, som ledde och försvarade dem.
14 Men Israel har på ett våldsamt sätt provocerat Herren, har blod på sina händer och kan räkna med Herrens straffdom.
Herrens vrede mot Israel
13 Det brukade vara så att nationerna bävade av fruktan när Israel talade, för han var en mäktig furste. Men han började tillbe Baal och bekräftade därmed sin undergång.
2 Nu blir folket mer och mer olydigt. Det smälter ner sitt silver för att gjuta avgudabilder, formade av människohänder. Man säger om dem att de offrar människooffer och kysser guldkalvarna i tillbedjan.
3 Därför ska de upplösas som morgondimman och dunsta bort som dagg. De ska föras bort som agnar av vinden och försvinna som en rök över fälten.
4 Jag ensam är er Gud och Herre, och så har det varit ända sedan jag förde er ut ur Egypten. Ni har ingen annan Gud, för det finns inte någon annan Frälsare.
5 Jag tog hand om er i den brännande ökenhettan.
6 Men när ni hade ätit vad jag gav er och blivit mätta, blev ni stolta och glömde bort mig.
7 Därför ska jag komma över er som ett lejon, som en leopard på pass längs vägen.
8 Jag ska slita er i stycken som en björnhona, ilsken över att man tagit hennes ungar, ja, som ett lejon ska jag uppsluka er.
9 Israel, om jag gör slut på dig, vem ska då kunna rädda dig?
10 Var är din kung? Varför ropar du inte till honom för att få hjälp? Var är alla landets ledare? Du bad själv om dem!
11 I vrede gav jag dig en kung och i vrede tog jag bort honom.
12 Israel har samlat på synd och förtjänar att bli straffat.
13 En ny födelse erbjuds honom, men han liknar ett foster som blir kvar i moderlivet. Så oförnuftigt! Så dåraktigt!
14 Ska jag rädda honom från dödsriket? Ska jag befria honom från döden? O död, låt honom få smaka din bitterhet! Du dödsrike, visa dina plågor! Jag kommer inte att visa något medlidande.
15 Han var den mest framstående av alla sina bröder, men östanvinden, Herrens vind från öknen, ska blåsa stark mot honom och förtorka hans land. Alla hans vattenkällor ska sina och oaserna torka bort.
16 Samarien måste bära sin skuld för upproret mot Gud. Dess folk ska dödas av den framstormande armén, nyfödda barn ska krossas mot marken och på havande kvinnor ska man sprätta upp magen.
Omvändelse leder till upprättelse
14 O Israel, återvänd till Herren, din Gud. Du är krossad av dina synder!
2 Kom till Herren och säg: Herre, ta bort min synd. Var nådig mot oss och ta emot oss, så ska vi offra tackoffer till dig med våra läppar.
3 Assyrien kan inte rädda oss, och själva förmår vi inget. Aldrig mer ska vi kalla det vi gjort med egna händer för 'gudar
4 Då ska jag läka såren efter deras avfällighet och trolöshet, min kärlek ska inte veta några gränser och min vrede ska vara borta för alltid!
5 Jag ska uppfriska Israel med dagg från himlen. Mitt folk ska blomstra som en lilja och vara djupt rotad som en ceder i Libanon,
6 med grenar som sprider sig åt alla håll som på ett olivträd, och med en doft som av Libanons skogar.
7 Folket ska återvända från sin fångenskap och vila i min skugga. De ska vara som en vattenrik trädgård, som en grönskande vinstock och som ljuvligt vin från Libanon.
8 O Israel! Håll dig borta från avgudar! Jag lever och är stark! Jag ska se efter dig och ta hand om dig. Jag är som ett grönskande träd med frukt året om. Min nåd ska aldrig svika dig.
9 Den som är förståndig tar vara på detta. Den som är klok lyssnar till dessa ord. Herrens vägar är sanna och rätta, och den rättfärdige väljer att vandra på dem. Men den upproriske snavar och faller.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica