Apostlagärningarna 18-20

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Paulus i Korinth

18 Därefter lämnade Paulus Athen och for till Korinth.

^2-3 Där blev han bekant med en jude som hette Aquila. Han var född i provinsen Pontos, men hade nyligen kommit från Italien tillsammans med sin hustru Priscilla. De hade blivit utvisade ur Italien därför att kejsar Claudius hade befallt att alla judar måste lämna Rom. Paulus bodde och arbetade tillsammans med dem, för de var tältmakare precis som han.

⁴ Varje sabbatsdag gick Paulus till synagogan och försökte överbevisa både judar och greker.

⁵ Och sedan Silas och Timotheos anlänt från Makedonien, använde Paulus hela sin tid till att predika Guds ord och vittna för judarna om att Jesus är Messias.

⁶ Men när judarna sa emot honom och hädade och skrek glåpord om Jesus, borstade Paulus dammet av sin mantel och sa: Ert blod ska komma över era egna huvuden. Jag är oskyldig, och från och med nu tänker jag predika Ordet för andra folk.

⁷ Därefter tog han in hos Titius Justus, som trodde på Gud även om han inte var jude. Han bodde intill synagogan.

⁸ Ledaren för synagogan hette Crispus. Han trodde på Herren och lät döpa sig tillsammans med hela sin familj, och det gjorde också många andra i Korinth.

⁹ En natt talade Herren till Paulus i en syn och sa: Var inte rädd! Fortsätt tala, och var inte rädd! Ge inte upp!

¹⁰ För jag är med dig, och inget kan skada dig. Många människor här tillhör mig.

¹¹ Paulus stannade därför ett och ett halvt år i staden och undervisade om Guds sanningar.

¹² Men när Gallio blev landshövding över Achaia, gick judarna till angrepp mot Paulus och förde honom inför landshövdingen för att dömas.

¹³ De anklagade Paulus för att övertala människor att tillbe Gud på ett sätt som är emot den romerska lagen.

¹⁴ Men just när Paulus skulle börja sitt försvarstal, vände sig Gallio till judarna och sa: Hör på, judar! Om det här vore ett fall som gällde något brott, så skulle jag vara tvungen att lyssna på er.

¹⁵ Men eftersom det helt enkelt bara är en dispyt om ord och personer och era egna judiska lagar, kan ni ta hand om det själva. Jag är inte intresserad, och jag kommer inte att lägga mig i det.

¹⁶ Och han gick ut ur rådssalen.

¹⁷ Då grep folkhopen Sosthenes, den nye ledaren för synagogan, och misshandlade honom utanför rådssalen. Men Gallio struntade blankt i det.

Paulus återvänder till Antiochia via Jerusalem

¹⁸ Paulus stannade i staden några dagar efter att detta hänt. Sedan sa han farväl till de kristna, tog Priscilla och Aquila med sig och seglade till Syrien. I Kenchreai rakade Paulus sitt huvud enligt judisk sed, eftersom han hade gett ett löfte.

¹⁹ När vi kom i hamn i Efesos lämnade han oss på skeppet, men själv gick han till synagogan för att samtala med judarna.

²⁰ De bad honom stanna några dagar, men han kände på sig att han inte hade någon tid att förlora.

²¹ Jag måste först av allt hinna i tid till högtiden i Jerusalem, sa han. Men han lovade att återvända till Efesos senare om Gud tillät det, och så seglade vi vidare.

²² Därefter stannade vi i Caesarea, och därifrån gjorde Paulus ett besök i församlingen i Jerusalem innan vi seglade vidare till Antiochia.

Apollos blir undervisad i Efesos

²³ När han varit där en tid återvände han till Galatien och Frygien och besökte alla de troende och uppmuntrade dem och hjälpte dem att växa i Herren.

²⁴ En jude som hette Apollos, en bibellärare och förkunnare, hade just kommit till Efesos från Alexandria i Egypten.

^25-26 Medan han var i Egypten hade någon berättat för honom om Johannes döparen, och vad Johannes hade sagt om Jesus, men det var allt han visste. Han hade inte hört hela berättelsen. Apollos predikade frimodigt och entusiastiskt i synagogan och sa: Messias kommer. Gör er färdiga att ta emot honom! Även Priscilla och Aquila var där och hörde hans kraftfulla predikan. Efteråt tog de sig an honom och undervisade honom grundligare om Guds väg.

²⁷ Apollos hade tänkt resa till Grekland, och de troende uppmuntrade honom att göra det. De skrev till sina trossyskon och bad dem välkomna honom. När han sedan kom till Grekland blev han på ett fantastiskt sätt använd av Gud till att styrka församlingen.

²⁸ När det blev offentlig debatt gick han med stor kraft emot de judiska argumenten, och bevisade genom Skrifterna att Jesus verkligen är Messias.

De troende i Efesos tar emot den helige Ande

19 Medan Apollos var i Korinth reste Paulus genom landet till Efesos, där han fann flera lärjungar till Johannes döparen.

² Tog ni emot den helige Ande, när ni började tro? frågade han dem.Nej, svarade de, vi vet inte vad du menar. Vad är den helige Ande?

³ Vad trodde ni på när ni döptes? frågade han.De svarade: Det som Johannes döparen undervisade om.

⁴ Då förklarade Paulus för dem att Johannes dop var ett uttryck för en önskan att lämna synden och vända sig till Gud, och att de som tog emot hans dop sedan måste fortsätta att tro på Jesus, den som Johannes sa skulle komma senare.

⁵ Så snart de hörde detta lät de döpa sig i Herren Jesu namn.

⁶ När Paulus sedan lade sina händer på dem tog de emot den helige Ande, och de talade på främmande språk och profeterade.

⁷ Tillsammans var det omkring tolv män.

Paulus predikar frimodigt och övertygande i Efesos

⁸ Sedan gick Paulus till synagogan och predikade frimodigt varje sabbatsdag under tre månader, och förklarade vad han trodde på och varför, och många kom till tro på Jesus genom hans övertygande undervisning.

⁹ Men några avvisade hans budskap och talade offentligt mot Kristus. Därför lämnade han dem och tog de troende med sig. I stället började han att hålla möten i Tyrannos föreläsningssal, och han undervisade där varje dag.

¹⁰ Detta pågick i två års tid, så att alla i provinsen Asien, både judar och greker, fick höra Herrens ord.

¹¹ Och Gud gav Paulus kraft att göra ovanliga under.

¹² Till och med när näsdukar eller klädesplagg, som han varit i beröring med, lades på sjuka människor blev de botade, och om de var besatta av onda andar lämnade dessa dem.

¹³ En grupp judar, som reste från stad till stad och drev ut onda andar, försökte använda sig av Herren Jesu namn. De uttalade bland annat följande besvärjelse: Jag befaller dig vid Jesus, honom som Paulus predikar om, att komma ut!

¹⁴ Sju söner till Skevas, en judisk präst, gjorde detta.

¹⁵ Men när de prövade det på en man som var besatt av en ond ande, svarade anden: Jag känner Jesus och jag känner Paulus, men vilka är ni?

¹⁶ Och han kastade sig över två av dem och slog dem så att de flydde ut ur huset nakna och blodiga.

¹⁷ Berättelsen om vad som hade hänt spred sig snabbt till både judar och greker i hela Efesos, och folket i staden fylldes av stor respekt och Herren Jesu namn blev ärat.

^18-19 Många av de troende, som tidigare hade praktiserat svart magi, bekände sina handlingar och plockade fram sina besvärjelseböcker och brände dem offentligt. (Någon räknade ut att böckerna var värda ungefär femtio tusen kronor.)

²⁰ Det säger något om makten i Guds ord och allt flera människor trodde på det.

En silversmed i Efesos leder ett uppror mot Paulus

²¹ Efter alla dessa händelser kände sig Paulus manad av den helige Ande att resa genom Grekland, innan han återvände till Jerusalem. Sedan måste jag resa till Rom, sa han.

²² Han skickade sina två medhjälpare Timotheos och Erastos i förväg till Grekland, men själv stannade han kvar en tid i Turkiet.

²³ Vid den tiden blev det oro i Efesos på grund av det som Paulus predikade.

²⁴ Upphovet till det hela var silversmeden Demetrios. Han hade många anställda och tillverkade Dianatempel av silver.

²⁵ Demetrios kallade sina män till ett möte, tillsammans med andra som hade liknande arbeten. Sedan talade han till dem och sa:Mina herrar, den här tillverkningen ger oss goda inkomster.

²⁶ Som ni så väl vet, av vad ni har sett och hört, har den här mannen Paulus övertygat många om att människogjorda gudar inte alls är några gudar. Detta har skadat affärerna, inte bara här i Efesos, utan i hela området.

²⁷ Naturligtvis talar jag inte bara om hur den här situationen kommer att påverka våra affärer och vårt anseende. Jag talar också om möjligheten av att den stora gudinnan Dianas tempel kan komma att förlora sitt anseende, och att Diana kommer att bli glömd, denna mäktiga gudinna som tillbeds inte bara i vår landsdel utan runt hela världen.

²⁸ När de hörde detta blev de mycket ilskna och började ropa: Stor är efesiernas Diana!

²⁹ En väldig folkmassa samlades och snart var hela staden i uppror. Alla rusade till friluftsteatern och drog med sig Paulus reskamrater Gaius och Aristarchos, för att ställa dem inför rätta.

³⁰ Paulus ville då gå in på teatern, men lärjungarna tillät honom inte att göra det.

³¹ Några av de romerska officerarna i området, som var vänner till Paulus, skickade också ett meddelande till honom och bad honom att inte riskera livet genom att gå in.

³² Inne i teatern ropade alla och skrek, en del si, andra så, allt var en enda stor röra. Och faktum är att de flesta inte ens visste varför de var där.

³³ Några judar fick syn på Alexandros i folkhopen och drog fram honom. Han bad dem vara tysta och försökte tala till dem.

³⁴ Men när människorna förstod att han var jude, började de ropa och skrika igen och fortsatte med det i två timmar: Stor är efesiernas Diana, ropade de. Stor är efesiernas Diana!

³⁵ Till slut lyckades borgmästaren lugna dem så pass att han kunde börja tala. Invånare i Efesos, sa han, alla vet att Efesos är centrum för dyrkan av den stora Diana, vars bild föll ner till oss från himlen.

³⁶ Eftersom detta är ett odiskutabelt faktum, så bör ni inte oroa er för vad som än sägs, och ni bör inte göra något förhastat.

³⁷ Ändå har ni fört hit de här männen, som varken har stulit något från hennes tempel eller har smädat henne.

³⁸ Om Demetrios och hans hantverkare har något att anklaga dem för, så har vi domstolar som är i verksamhet, och domarna kan omedelbart ta upp fallet. Låt dem föra saken den lagliga vägen.

³⁹ Och om det finns klagomål i andra frågor, så kan de tas upp i de vanliga domstolssammanträdena.

⁴⁰ Det finns nämligen en risk att vi får stå till svars inför den romerska regeringen för oroligheterna i dag. Det finns ju ingen orsak till dem! Om Rom kräver en förklaring, så vet inte jag vad jag ska säga.

⁴¹ Sedan bad han dem att gå, och de lydde honom och skingrades åt.

I Troas uppväcker Paulus Eutychos från de döda

20 När allt var över skickade Paulus efter lärjungarna. Han höll ett avskedstal och tog farväl av dem och började sin resa till Grekland.

² På vägen dit talade han till de troende i alla städer som han kom till.

³ Han stannade tre månader i Grekland och skulle just segla till Syrien när han upptäckte att judarna sammangaddat sig mot honom och tänkte ta livet av honom. Därför bestämde han sig för att först resa norrut, genom Makedonien.

⁴ Många män gjorde sällskap med honom ända till Turkiet. Det var Sopatros från Beroia, Pyrrhos son, Aristarchos och Secundus från Thessalonike. Vidare Gaius från Derbe, Timotheos samt Tychikos och Trofimos, som var på väg hem till Turkiet.

⁵ De hade rest i förväg och väntade på oss i Troas.

⁶ Så snart påskhögtiden var över gick vi ombord på en båt i Filippi i norra Grekland, och fem dagar senare kom vi till Troas i Turkiet där vi stannade en vecka.

⁷ På söndagen samlades vi för att fira Herrens måltid, och Paulus talade Herrens ord. Och eftersom han skulle resa nästa dag, talade han ända till midnatt.

⁸ Rummet på övre våningen, där vi var samlade, var upplyst av många fladdrande oljelampor.

⁹ En ung man som hette Eutychos somnade när Paulus talade så länge. Han satt på fönsterbrädan och föll ner från tredje våningen och slog ihjäl sig.

^10-12 Paulus sprang då ner och tog honom i sina armar: Oroa er inte, sa han, han kommer att klara sig! Och det gjorde han! En känsla av både respekt och glädje fyllde alla de närvarande. De gick sedan allesammans tillbaka upp och åt Herrens måltid tillsammans. Sedan fortsatte Paulus att tala ytterligare en stund, och det hann bli morgon innan han slutligen lämnade dem.

Paulus tar avsked av de kristna i Efesos

¹³ Paulus tog sedan landvägen till Assos, medan vi andra reste dit i förväg med båt.

¹⁴ Han förenade sig sedan med oss i Assos, och vi seglade tillsammans till Mitylene.

¹⁵ Nästa dag passerade vi Chios. Dagen därpå kom vi till Samos, och en dag senare anlände vi till Miletos.

¹⁶ Paulus hade bestämt sig för att inte stanna i Efesos den här gången. Han hade bråttom att hinna till Jerusalem för att om möjligt kunna vara med om pingsthögtiden.

¹⁷ När vi kom fram till Miletos skickade han ett meddelande till de äldste i församlingen i Efesos och bad dem komma ner till båten för att träffa honom.

¹⁸ När de hade anlänt sa han till dem: Ni vet att från den dag då jag satte min fot i Turkiet och till nu,

¹⁹ har jag ödmjukt tjänat Herren under tårar, och jag har varit hotad till livet på grund av judarnas sammansvärjningar.

²⁰ Ändå har jag aldrig tvekat att säga sanningen, vare sig offentligt eller i era hem.

²¹ Jag har haft samma budskap till både judar och icke-judar och allvarligt uppmanat dem att vända sig till Gud och tro på vår Herre Jesus Kristus.

²² Och nu ska jag resa till Jerusalem för jag dras oemotståndligt dit av den helige Ande. Jag vet inte vad som väntar mig,

²³ utom det att den helige Ande har sagt till mig i stad efter stad att fängelse och lidande ligger framför mig.

²⁴ Men livet är inte värt något, om jag inte använder det för att utföra den uppgift som Herren Jesus har gett mig, det vill säga att berätta de goda nyheterna om Guds väldiga godhet och kärlek för andra.

²⁵ Och nu vet jag att ingen av er som jag umgåtts med och predikat de goda nyheterna för, någonsin kommer att få se mig igen.

²⁶ Och jag vill göra det fullständigt klart att jag inte är skyldig till att någon människa går förlorad,

²⁷ för jag har inte tvekat att förkunna hela Guds frälsningsplan för världen.

²⁸ Var nu på er vakt! Se till att ni föder och vårdar Guds hjord, hans församling som är köpt med hans Sons blod, för den helige Ande har lagt ansvaret på er som ledare.

²⁹ Jag vet mycket väl att sedan jag har lämnat er, kommer falska lärare att uppträda som glupska vargar bland er. De kommer inte att skona hjorden.

³⁰ Några av er kommer själva att förvränga sanningen för att få anhängare.

³¹ Var på er vakt! Kom ihåg de tre år som jag tillbringade hos er, och hur jag hela tiden, både dag och natt, med tårar vakade över er.

³² Och nu överlämnar jag er åt Gud och hans vård och åt hans underbara ord, som ska bygga upp er tro och ge er hela det arv som tillhör dem han har utvalt.

³³ Jag har aldrig krävt ett öre av er.

³⁴ Ni vet att jag har använt mina händer för att kunna betala för mig, och till och med för att kunna fylla behoven hos dem som följt med mig.

³⁵ Och jag har alltid varit ett föredöme för er i fråga om att hjälpa de fattiga, för jag har kommit ihåg Herren Jesu ord: 'Det ger mer välsignelse att ge än att få.'

³⁶ När Paulus hade slutat tala knäböjde han och bad med dem,

³⁷ och de grät högt då de omfamnade honom och sa adjö.

³⁸ Och det som bedrövade dem allra mest var att han sa att de aldrig mer skulle träffas. Sedan följde alla honom ner till båten.