Print Page Options

En ny tid för Jerusalem och Juda

På nytt kom härskarornas Herres ord:

Så säger härskarornas Herre: ”Min lidelse för Sion är stor, jag ivrar för henne i stark vrede.”

Så säger Herren: ”Jag återvänder till Sion, och jag vill bo mitt i Jerusalem. Jerusalem ska kallas Den trogna staden, och Herrens berg Det heliga berget.”

Så säger härskarornas Herre: ”Än en gång ska gamla män och kvinnor sitta vid Jerusalems gator, var och en med käpp i handen, för så gamla är de. Stadens gator ska fyllas av pojkar och flickor som leker där.”

Så säger härskarornas Herre: ”Även om det låter alltför otroligt för dem som är kvar av folket i denna tid, så är det väl inte otroligt för mig?” säger härskarornas Herre.

Så säger härskarornas Herre: ”Jag ska rädda mitt folk från länderna i öster och väster. Jag ska föra dem tillbaka och låta dem bo i Jerusalem. De ska vara mitt folk, och jag ska vara deras Gud i trohet och rättfärdighet.”

Så säger härskarornas Herre: ”Handla med kraft, ni som i denna tid hör vad de profeter talat som var där när grunden till Herrens hus blev lagd, templet som skulle byggas upp. 10 Före den tiden fick varken människor eller djur någon lön, och ingen kunde komma eller gå tryggt för sina ovänner. Jag lät människorna drabba samman, alla mot varandra. 11 Men mot dem som är kvar av mitt folk är jag inte längre som jag var i det förgångna, säger härskarornas Herre.

12 Säden växer väl,[a] vinstocken ger sin frukt, jorden sin skörd och himlen sin dagg. Jag ska låta dem som är kvar av folket ärva allt detta. 13 Liksom ni har varit en förbannelse bland folken, Juda och Israel, så ska jag rädda er, och ni får bli till välsignelse. Var inte rädda! Handla med kraft!”

14 Så säger härskarornas Herre: ”Liksom jag planerade det onda över er, säger härskarornas Herre, och inte visade någon barmhärtighet när era förfäder provocerade min vrede, 15 så har jag nu gjort en plan för att göra gott mot Jerusalem och judéerna. Var inte rädda! 16 Så här ska ni göra: Tala sanning med varandra. Döm rättvist och fredligt i era portar. 17 Lägg inga onda planer mot varandra, och svär inte falska eder. Jag hatar allt sådant, säger Herren.”

18 Härskarornas Herres ord kom till mig:

19 Så säger härskarornas Herre: ”Fastan i den fjärde, femte, sjunde och tionde månaden[b] ska för Juda bli till glädje och jubel, till lyckliga högtider. Ni ska älska sanning och frid.”

20 Så säger härskarornas Herre: ”Folk ska komma, invånare från många städer. 21 Invånarna i en stad ska gå till en annan och säga: ’Låt oss gå och vädja till Herrens välvilja, uppsöka härskarornas Herre. Jag ska också gå dit.’ 22 Många folk och mäktiga nationer ska komma och söka härskarornas Herre i Jerusalem och vädja till Herrens välvilja.”

23 Så säger härskarornas Herre: ”På den tiden ska tio män från alla språk och folk ta tag i en judes mantelflik och säga: ’Låt oss få följa med er, för vi har hört att Gud är med er.’ ”

Footnotes

  1. 8:12 Grundtextens innebörd är osäker.
  2. 8:19 Fjärde… månaden, se 2 Kung 25:3f., liksom den femte år 586 f.Kr, och sjunde (se not till 7:3 och 7:5) år 581 (?) f.Kr. I fråga om tionde månaden åsyftas året 588 f.Kr., se 2 Kung 25:1.

Den framtida välsignelsen över Jerusalem

Och Herren Sebaots ord kom till mig. Han sade: Så säger Herren Sebaot:

Jag nitälskar för Sion med stor iver,
    med stor vrede nitälskar jag för henne.
Så säger Herren:
    Jag skall vända åter till Sion
för att bo mitt i Jerusalem,
    och Jerusalem skall kallas "sanningens stad"
och Herren Sebaots berg "det heliga berget".

Så säger Herren Sebaot:
    Än en gång skall gamla män och kvinnor
finnas på Jerusalems gator,
    var och en med sin stav i handen
för sin höga ålders skull.
Och stadens gator skall vara fulla
    av pojkar och flickor som leker där.
Så säger Herren Sebaot:
    Även om det kan te sig alltför underbart
för kvarlevan av detta folk i de dagarna,
skall det därför te sig alltför underbart också för mig?
säger Herren Sebaot.
Så säger Herren Sebaot:
    Se, jag skall frälsa mitt folk
från landet i öst
    och från landet i väst.
Jag skall låta dem komma och bo i Jerusalem,
de skall vara mitt folk
    och jag skall vara deras Gud
    i sanning och rättfärdighet.

Så säger Herren Sebaot:
    Fatta mod, ni som i de här dagarna
hör dessa ord från de profeter
    som talade på den tid då grunden lades
till Herren Sebaots hus,
    templet som skulle byggas upp.
10 Ty före den tiden
    hade varken människor eller djur lön för sin strävan.
Ingen hade ro för sina ovänner,
    vare sig han gick ut eller in
ty jag vände alla människor mot varandra.
11 Men nu vill jag inte längre vara som i gångna dagar mot kvarlevan av detta folk,
säger Herren Sebaot.
12 Ty nu skall friden ge utsäde,
    vinstocken ge sin frukt,
jorden sin gröda
    och himlen sin dagg.
Jag skall låta kvarlevan av detta folk
    få ärva allt detta.
13 Och liksom ni,
    både Juda hus och Israels hus,
har varit en förbannelse bland hednafolken,
så skall ni nu, då jag frälst er,
    bli en välsignelse.
Frukta inte, fatta mod!

14 Ty så säger Herren Sebaot: Liksom jag beslöt att straffa er, när era fäder väckte min vrede säger Herren Sebaot, och jag då inte ångrade det, 15 så har jag i denna tid beslutat att vända om för att göra gott mot Jerusalem och Juda hus. Frukta inte!

16 Men detta är vad ni skall göra:
    Tala sanning med varandra,
döm i era portar rätta domar som ger frid.
17 Tänk inte ut ont mot varandra i era hjärtan
och ha inte kärlek till falska eder,
    ty allt sådant hatar jag,
säger Herren.

18 Herren Sebaots ord kom till mig. Han sade: 19 Så säger Herren Sebaot:

Fastedagarna i fjärde, femte,
    sjunde och tionde månaden
skall för Juda hus
    bli till fröjd och glädje,
ja, till glada högtider.
    Och sanning och frid
skall ni älska.

Hedningarnas frälsning

20 Så säger Herren Sebaot:
    Än en gång skall folk komma hit,
ja, många städers invånare.
21 Och de som bor i den ena staden skall gå till den andra och säga:
"Låt oss gå och bönfalla inför Herren
och söka Herren Sebaot,
    jag själv skall också gå."
22 Ja, många folk och mäktiga hednafolk skall komma
och söka Herren Sebaot i Jerusalem,
och de skall åkalla Herren.

23 Så säger Herren Sebaot: På den tiden skall tio män, av alla språk och länder, gripa tag i mantelfållen på en judisk man och säga: "Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er."

Framtida välsignelse över Jerusalem

Och Herren Sebaots ord kom till mig. Han sade: (A) Så säger Herren Sebaot:

Jag ivrar för Sion med stor iver,
    med stor vrede ivrar jag för henne.
(B) Så säger Herren:
    Jag ska vända åter till Sion
        för att bo mitt i Jerusalem,
    och Jerusalem ska kallas
        ”sanningens stad”
    och Herren Sebaots berg
        ”det heliga berget”.

Så säger Herren Sebaot:
    Än en gång ska det finnas
        gamla män och kvinnor
            på Jerusalems gator,
    var och en med sin stav i handen
        för sin höga ålders skull.
Och stadens gator ska vara fulla
    av pojkar och flickor
        som leker där.
(C) Så säger Herren Sebaot:
    Även om det verkar
        alltför underbart
    för dem som är kvar
        av detta folk i de dagarna,
    skulle det då vara
        alltför underbart också för mig?
    säger Herren Sebaot.
(D) Så säger Herren Sebaot:
        Se, jag ska frälsa mitt folk
    från landet i öst
        och från landet i väst.
(E) Jag ska låta dem komma
        och bo i Jerusalem,
    de ska vara mitt folk
        och jag ska vara deras Gud
            i sanning och rättfärdighet.

(F) Så säger Herren Sebaot:
    Fatta mod, ni som i dessa dagar
        hör dessa ord från profeterna
    som talade när grunden lades
        till Herren Sebaots hus,
            templet som skulle byggas.
10 (G) Före den tiden
    fick varken människor eller djur
        lön för sin strävan.
    Ingen hade ro för sina fiender,
        vare sig han gick ut eller in,
    för jag vände alla människor
        mot varandra.
11 Men nu är jag inte längre
        som i forna dagar
    mot dem som är kvar av detta folk,
        säger Herren Sebaot,
12 (H) för nu ska det sås i frid.
        Vinstocken ska ge sin frukt,
    jorden sin gröda
        och himlen sin dagg.
    Jag ska låta
        dem som är kvar av detta folk
            få ärva allt detta.
13 Och liksom ni,
        både Juda hus och Israels hus,
    har varit en förbannelse
        bland hednafolken,
    så ska ni nu när jag frälst er
        bli en välsignelse.
    Var inte rädda, fatta mod!

14 Så säger Herren Sebaot: Liksom jag beslöt att sända olycka över er när era fäder väckte min vrede, säger Herren Sebaot, och jag då inte ångrade det, 15 så har jag i denna tid åter beslutat att göra gott mot Jerusalem och Juda hus. Var inte rädda!

16 (I) Men detta är vad ni ska göra:
        Tala sanning med varandra,
    döm rätta domar i era portar,
        domar som ger frid.
17 (J) Tänk inte ut ont mot varandra
        i era hjärtan
    och ha inte kärlek till falska eder,
        för allt sådant hatar jag,
            säger Herren.

18 Herren Sebaots ord kom till mig. Han sade: 19 (K) Så säger Herren Sebaot:

Fastedagarna i fjärde, femte,
        sjunde och tionde månaden[a]
    ska för Juda hus
        bli till fröjd och glädje,
            till glada högtider.
    Och ni ska älska sanning och frid.

Hedningarnas frälsning

20 (L) Så säger Herren Sebaot:
    Än en gång ska folk komma hit,
        ja, många städers invånare.
21 (M) Och de som bor i en stad
        ska gå till en annan och säga:
    ”Låt oss gå och bönfalla inför Herren
        och söka Herren Sebaot.
            Jag själv ska också gå.”
22 Ja, många folk
        och mäktiga hednafolk
    ska komma och söka
        Herren Sebaot i Jerusalem,
    och de ska åkalla Herren.

23 Så säger Herren Sebaot: På den tiden ska tio män av alla språk och folk ta tag i mantelfållen på en judisk man och säga: ”Låt oss gå med er, för vi har hört att Gud är med er.”

Footnotes

  1. 8:19 fjärde, femte, sjunde och tionde månaden   Den tionde månaden (jan år 588 f Kr) inleddes belägringen av Jerusalem (2 Kung 25:1). Den fjärde månaden år 587 f Kr (juli) flydde kung Sidkia (Jer 52:6), den femte månaden (augusti) föll staden (2 Kung 25:25) och den sjunde månaden (oktober) mördades ståthållaren Gedalja (2 Kung 25:25).

En ny tid för Jerusalem och Juda

På nytt kom ett budskap från Herren till mig:

Herren, härskarornas Gud, säger: Jag är bekymrad, ja, jag är irriterad över vad alla Jerusalems fiender har gjort.

Nu ska jag återvända till mitt land, och jag ska själv bo i Jerusalem, och den ska kallas Den trogna staden, Det heliga berget och Herrens, härskarornas Guds, berg.

Herren, härskarornas Gud, förklarar att Jerusalem ska ha fred och ro så länge att män och kvinnor än en gång ska kunna bli så gamla att de måste använda käpp när de tar sig fram,

och överallt på torgen ska man se flickor och pojkar leka.

Herren säger: Även om det låter alltför underbart för er som bara är en liten rest som återstår, så är det enkelt för mig.

Var övertygad om att jag ska rädda mitt folk från öster och väster, vart de än har blivit utspridda.

Jag ska föra dem tillbaka hem, så att de kan få leva i trygghet i Jerusalem. De ska vara mitt folk och jag ska vara deras rättfärdige Gud, och jag ska förlåta dem deras synder!

Herren, härskarornas Gud, säger: Tappa inte modet! Fortsätt ert arbete och gör det klart. Ni har lyssnat länge nog! Alltsedan ni började arbetet med grunden till templet har profeterna talat till er om de välsignelser som väntar er när arbetet är färdigt.

10 Innan ni började fanns det inget arbete, ingen lön, ingen trygghet. Om ni lämnade staden fanns det ingen garanti för att ni skulle kunna komma tillbaka, för brottsligheten var stor och utbredd.

11 Men allt är annorlunda nu, säger Herren, härskarornas Gud.

12 Jag låter er få leva i fred. Era skördar ska bli goda. Vingårdarna ska digna av druvor, marken ska vara bördig och det ska komma rikligt med regn. Alla dessa välsignelser ska mitt folk som bor kvar i landet få del av.

13 'Du ska bli lika fattig som Juda

14-15 Om ni gör det, ska jag välsigna er. Jag tänker inte ändra mig. Jag straffade era förfäder som jag hade lovat när de gjorde mig upprörd, men jag tänker inte ändra mitt beslut att välsigna er.

16 Så här ska ni göra: Tala sanning och var ärliga. Se till att era domstolar dömer rättvist! Håll fred med varandra!

17 Gör inte varandra illa och svär inte falskt. Jag hatar allt sådant! säger Herren.

18 Här är ett annat budskap som kom till mig från Herren, härskarornas Gud:

19 Den fasta och sorgetid som ni brukar hålla i den femte, sjunde och nionde månaden ska i stället bli högtider och glädjefester. Ni ska älska sanning och frid.

20-21 Folk ska komma från hela världen till Jerusalem från många olika städer för att få vara med vid dessa högtider. Man ska uppmuntra vänner och bekanta i andra städer och säga: 'Ska vi fara till Jerusalem för att be Herren välsigna oss och vara barmhärtig mot oss? Jag ska resa dit! Följ med du också!'

22 Ja, många människor, också från stora och mäktiga länder, ska komma till Jerusalem för att be Herren, härskarornas Gud, om välsignelse och hjälp.

23 Då ska tio män från lika många nationer ta tag i en judes rockärm och säga: 'Kan inte du bli min vän, för jag vet att Gud är med dig.'

Vidare kom HERREN Sebaots ord; han sade:

Så säger HERREN Sebaot: Jag har stor nitälskan för Sion, ja, med stor vrede nitälskar jag för henne.

Så säger HERREN: Jag vill vända: åter till Sion och taga min boning i Jerusalem; och Jerusalem skall kallas »den trogna staden», och HERREN Sebaots berg »det heliga berget».

Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skola gamla män och gamla kvinnor vara att finna på gatorna i Jerusalem, var och en med sin stav i handen, för hög ålders skull.

Och stadens gator skola vara fulla av gossar och flickor, som leka där på gatorna,

Så säger HERREN Sebaot. Om än sådant på den tiden kan komma att synas alltför underbart för kvarlevan av detta folk, icke måste det väl därför synas alltför underbart också för mig? säger HERREN Sebaot.

Så säger HERREN Sebaot: Se, jag skall frälsa mitt folk ut ur både österland och västerland

och låta dem komma och bosätta sig i Jerusalem; och de skola vara mitt folk, och jag skall vara deras Gud, i sanning och rättfärdighet.

Så säger HERREN Sebaot: Fatten mod, I som i denna tid hören dessa ord av samma profeters mun, som talade på den tid då grunden lades till HERREN Sebaots hus, templet som skulle byggas upp.

10 Ty före den tiden var människornas arbete lönlöst och djurens arbete fåfängt; ingen hade någon ro för sina ovänner, vare sig han gick ut eller in, ty jag eggade alla människor mot varandra.

11 Men nu är jag icke mer så sinnad mot kvarlevan av detta folk som jag var i forna dagar, säger HERREN Sebaot.

12 Ty nu skall friden skaffa utsäde, vinträdet skall giva sin frukt, jorden skall giva sin gröda, och himmelen skall giva sin dagg; och jag skall låta kvarlevan av detta folk få allt detta till sin arvedel.

13 Och det skall ske, att likasom I, både Juda hus och Israels hus, haven varit ett exempel som man har nämnt, när man förbannade bland hedningarna, så skolen I nu, då jag har frälsat eder, tvärtom bliva nämnda, när man välsignar. Frukten icke, utan fatten mod.

14 Ty så säger HERREN Sebaot: Likasom jag, när edra fäder förtörnade mig, beslöt att göra eder ont, säger HERREN Sebaot, och icke sedan ångrade det,

15 så har jag tvärtom i denna tid beslutit att göra gott mot Jerusalem och Juda hus; frukten icke.

16 Men detta är vad I skolen göra: Talen sanning med varandra; domen rätta och fridsamma domar i edra portar.

17 Tänken icke i edra hjärtan ut ont mot varandra, och älsken icke falska eder; ty allt sådant hatar jag, säger HERREN.

18 Och HERREN Sebaots ord kom till mig; han sade:

19 Så säger HERREN Sebaot: Fastedagarna i fjärde, femte, sjunde och tionde månaden skola för Juda hus bliva till fröjd och glädje och till sköna högtider. Men älsken sanning och frid.

20 Så säger HERREN Sebaot: Ännu en gång skall det ske att folk skola komma hit och många städers invånare;

21 och invånarna i den ena staden skola gå till den andra och säga: »Upp, låtom oss gå åstad och bönfalla inför HERREN och söka HERREN Sebaot; jag själv vill ock gå åstad.»

22 Ja, många folk och mäktiga hednafolk skola komma och söka HERREN Sebaot i Jerusalem och bönfalla inför HERREN,

23 Så säger HERREN Sebaot: På den tiden skall det ske att tio män av allahanda tungomål som talas bland hednafolken skola fatta en judisk man i mantelfliken och säga: »Låt oss gå med eder, ty vi hava hört att Gud är med eder.»