Psalm 27

Gemenskap med Herren

Av David.

Herren är mitt ljus och min frälsning,
för vem skulle jag frukta?
    Herren är mitt försvar,
för vem skulle jag vara rädd?
När de onda kommer emot mig
    och vill uppsluka mig,
mina motståndare och fiender,
    då skall de själva stappla och falla.
Om en här belägrar mig
    fruktar ej mitt hjärta.
Om krig bryter ut mot mig
    är jag ändå trygg.

Ett har jag begärt av Herren,
    det längtar jag efter:
Att få bo i Herrens hus
    i alla mitt livs dagar
för att se Herrens ljuvlighet
    och betrakta hans tempel.
Ty han håller mig gömd i sin hydda på olyckans dag.
Han beskyddar mig i sin boning,
    han för mig upp på klippan.
Nu kan mitt huvud höja sig
    över mina fiender runt omkring mig.
Jag vill offra jublets offer i hans hydda,
jag vill sjunga till Herrens ära och lova honom.

Hör, Herre!
    Jag höjer min röst och ropar,
var mig nådig och svara mig.
Mitt hjärta tänker på ditt ord:
    "Sök mitt ansikte!"
Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag,
dölj inte ditt ansikte för mig.
    Driv inte bort din tjänare i vrede,
du som har varit min hjälp.
    Släpp mig inte, överge mig inte,
du, min frälsnings Gud.
10 Om än min far och mor överger mig,
tar Herren emot mig.
11 Visa mig, Herre, din väg,
    led mig på en jämn stig
för mina förföljares skull.
12 Överlämna mig inte åt mina ovänners illvilja,
ty mot mig uppträder falska vittnen som andas våld.

13 Jag är viss om att få se Herrens godhet
i de levandes land.
14 Hoppas på Herren,
    var stark och frimodig i ditt hjärta,
ja, vänta på Herren!

Gemenskap med Herren

27 (A) Av David.

Herren är mitt ljus
    och min frälsning.
        Vem skulle jag frukta?
    Herren försvarar mitt liv.
        Vem skulle jag vara rädd för?
När de onda kommer emot mig
        för att sluka mig,
    mina motståndare och fiender,
        då ska de själva snava och falla.
(B) Om en här belägrar mig
        räds inte mitt hjärta,
    om krig bryter ut mot mig
        är jag ändå trygg.

(C) Ett har jag begärt av Herren,
        detta söker jag:
    att få bo i Herrens hus
        i alla mina livsdagar,
    för att se Herrens ljuvlighet
        och söka honom i[a] hans tempel.
(D) Han gömmer mig i sin hydda
        på olyckans dag,
    han beskyddar mig i sitt tält,
        han för mig upp på klippan.
Nu är mitt huvud högt
        över mina fiender omkring mig.
    Jag vill offra jublets offer i hans tält,
        jag vill sjunga och spela
            till Herren.

Herre, hör min röst när jag ropar,
    förbarma dig över mig
        och svara mig!
(E) Mitt hjärta tänker på ditt ord:
        "Sök mitt ansikte!"[b]
    Ditt ansikte, Herre, söker jag.

(F) Dölj inte ditt ansikte för mig,
    avvisa inte din tjänare i vrede,
        du som har varit min hjälp.
    Släpp mig inte, överge mig inte,
        du min frälsnings Gud.
10 Om min far och min mor
        överger mig,
    tar Herren emot mig.
11 (G) Visa mig, Herre, din väg,
    led mig på en jämn stig
        för mina förföljares skull.
12 (H) Utlämna mig inte
        åt mina fienders vilja,
    för falska vittnen stiger fram
        mot mig och andas våld.

13 (I) Jag är viss om att få se
    Herrens godhet
        i de levandes land.
14 (J) Hoppas på Herren,
    var stark och modig i ditt hjärta
        och hoppas på Herren!

Footnotes

  1. 27:4 söka honom i   Annan översättning: "besöka".
  2. 27:8 tänker på ditt ord: "Sök mitt ansikte!"   Andra handskrifter: "säger om dig: Sök hans ansikte!".

Vänta på Herren

27 Herren är mitt ljus och min frälsning. Vem behöver jag vara rädd för?

När onda människor kommer emot mig och anfaller mig ska de snubbla och falla!

Ja, även om en väldig armé skulle omringa mig, behöver jag inte känna någon fruktan! Jag är säker på att Gud kommer att rädda mig.

Det enda jag vill ha av Gud, det som jag längtar efter mer än något annat, är förmånen att få bo i hans tempel i hela mitt liv. Jag vill känna hans närvaro varje dag och få glädjas över hans fullkomlighet och ära.

När svårigheterna kommer tänker jag vara i hans tempel. Där kommer han att gömma mig. Han ska sätta mig på en hög klippa,

utom räckhåll för de fiender som omringar mig. Med glädjerop vill jag ge honom mitt offer och jag vill sjunga till hans ära.

Lyssna när jag ropar, Herre! Var barmhärtig och sänd mig den hjälp jag behöver!

Jag hörde när du sa: Mitt folk, vänd er direkt till mig, och jag svarade: Herre, jag kommer.

Göm dig inte för mig, så att jag får svårt att finna dig! Bli inte förargad på mig, och visa inte bort din tjänare. Hittills har du hjälpt mig i alla svårigheter. Lämna mig inte nu! Överge mig inte, min frälsnings Gud.

10 Nej, även om min far och mor skulle överge mig, så tar du hand om mig och tröstar mig!

11 Säg mig vad jag ska göra, Herre, och gör det helt klart för mig, för jag är omgiven av fiender!

12 Låt dem inte få tag på mig, Herre! Låt mig inte falla i deras händer! De anklagar mig ju för sådant som jag aldrig har gjort, och de är alltid så utstuderat grymma.

13 Men jag vet att Herren ska befria mig än en gång, och att jag ska få leva och se hur god han är.

14 Var inte otålig! Vänta på Herren, så ska han komma och rädda dig! Var stark och modig. Sätt ditt hopp till Herren, så ska han hjälpa dig!

27 Av David. HERREN är mitt ljus och min frälsning; för vem skulle jag frukta? HERREN är mitt livs värn; för vem skulle jag rädas?

När de onda draga emot mig och vilja uppsluka mig, då stappla de själva och falla, mina motståndare och fiender.

Om ock en här lägrar sig mot mig, så fruktar ändå icke mitt hjärta; om krig uppstår mot mig, så är jag dock trygg.

Ett har jag begärt av HERREN, därefter traktar jag: att jag må få bo i HERRENS hus i alla mina livsdagar, för att skåda HERRENS ljuvlighet och betrakta hans tempel.

Ty han döljer mig i sin hydda på olyckans dag, han beskärmar mig i sitt tjäll, han för mig upp på en klippa.

Och nu skall mitt huvud resa sig över mina fiender runt omkring mig, och jag vill offra i hans hydda jublets offer, jag vill sjunga till HERRENS ära och lovsäga honom.

Hör, o HERRE! Jag höjer min röst och ropar, var mig nådig och svara mig.

Mitt hjärta förehåller dig ditt ord: »Söken mitt ansikte.» Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag;

fördölj icke ditt ansikte för mig. Driv icke bort din tjänare i vrede, du som har varit min hjälp; förskjut mig icke, övergiv mig icke, du min frälsnings Gud.

10 Nej, om än min fader och min moder övergiva mig, skall HERREN upptaga mig.

11 Visa mig, HERRE, din väg, och led mig på en jämn stig, för mina förföljares skull.

12 Överlämna mig icke åt mina ovänners vilja; ty mot mig uppstå falska vittnen och män som andas våld.

13 Ja, jag tror förvisso att jag skall få se HERRENS goda i de levandes land.

14 Förbida HERREN, var frimodig och oförfärad i ditt hjärta; ja, förbida HERREN.