Psaltaren 144

nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)

³ Herre, vad är en människa, att du bryr dig om henne,
    ett människobarn för din omtanke?
⁴ Människan är som en vindfläkt,
    hennes liv som en flyende skugga.

⁵ Herre, dra undan himlen och stig ner!
    Rör vid bergen, så att de ryker.
⁶ Släpp loss blixtarna och skingra dem,
    skjut iväg pilarna och driv bort dem.
⁷ Sträck ner dina händer från höjden,
    rädda mig, befria mig ur de djupa vattnen,
    ur främlingarnas våld.
⁸ Deras mun är full av lögn
    och deras högra hand av bedrägeri.

⁹ För dig, Gud, vill jag sjunga en ny sång
    och spela på en tiosträngad harpa,
¹⁰ för du räddar kungarna från nederlaget
    och befriar din tjänare David från det onda svärdet.

¹¹ Rädda mig! Befria mig från främlingarnas våld!
    De, vars munnar är fulla av lögner
och vilkas högra hand är redo till bedrägeri.

¹² Våra unga söner blir som välväxta plantor,
    våra döttrar som pelare, uthuggna för palats.
¹³ Våra lador blir fyllda till brädden
    av livets förnödenheter av alla slag.
Ute på våra marker får fåren tusentals,
    ja, tiotusentals med lamm,
¹⁴ och oxarna är tungt lastade med spannmål.
    I muren finns inte längre någon rämna,
ingen fördrivs,
    på våra gator finns inte längre någon som klagar.

¹⁵ Lyckligt är det folk som har det så.
    Ja, lyckligt är det folk vars Gud är Herren!