Psaltaren 132

Svenska Folkbibeln 2015

Herre, tänk på David,
    på allt han fick utstå,
² hur han gav Herren sin ed,
    sitt löfte till Jakobs Mäktige:
^3 [b]"Jag ska inte gå in i mitt hus,
    inte ligga på min bädd,
^4 [c]inte unna mina ögon någon sömn
    eller mina ögonlock någon vila
^5 [d]förrän jag funnit en plats åt Herren,
    en boning åt Jakobs Mäktige."

^6 [e]Vi hörde det i Efrata,
    vi upptäckte det i skogsbygden^[f].
^7 [g]Låt oss gå in i hans boning,
    låt oss tillbe vid hans fotpall.
^8 [h]Res dig, Herre,
    och kom till din viloplats,
        du och din makts ark!
⁹ Låt dina präster vara klädda
        i rättfärdighet
    och dina trogna få jubla.
^10 [i]För din tjänare Davids skull,
    avvisa inte din smorde!

^11 [j]Herren har gett David sin ed,
    en sann ed som han
        inte tar tillbaka:
    "En av dina ättlingar^[k]
        ska jag sätta på din tron.
¹² Om dina barn håller mitt förbund
    och mitt vittnesbörd
        som jag ska lära dem,
    då ska också deras barn
        sitta på din tron till evig tid."

¹³ Ja, Herren har utvalt Sion,
    där vill han ha sin boning:
^14 [l]"Detta är min viloplats till evig tid.
    Här ska jag bo, hit längtar jag.
¹⁵ Sions förråd ska jag rikligt välsigna,
    dess fattiga ska jag mätta med bröd.
^16 [m]Dess präster ska jag
        klä i frälsning
    och dess trogna ska jubla högt.
^17 [n]Där ska jag låta ett horn^[o] växa upp
        åt David,
    jag har berett en lampa
        åt min smorde.
¹⁸ Hans fiender ska jag klä i skam,
    men på honom
        ska kronan glänsa."