² Var mig nådig, Gud, var mig nådig!
Ty till dig flyr min själ,
    under dina vingars skugga tar jag min tillflykt
till dess att faran är över.
³ Jag ropar till Gud, den Högste,
    till Gud, som gör allt för mig.
⁴ Han sänder sin hjälp från himlen och frälsar mig,
när jag smädas av mina förföljare. Sela.
Gud sänder sin nåd och sin sanning.
⁵ Min själ är omgiven av lejon,
    jag måste ligga bland eldsprutare,
bland människor som har tänder
    som spjut och pilar
och tungor skarpa som svärd.
⁶ Visa din höghet över himlarna, Gud,
och din härlighet över hela jorden.

⁷ De lägger ut nät för mina fötter,
    min själ böjs ner.
De gräver en grop för mig,
    men de faller själva i den. Sela.
⁸ Mitt hjärta är frimodigt, Gud,
    mitt hjärta är frimodigt,
jag vill sjunga och lovprisa.
⁹ Vakna upp, min ära,
    vakna upp psaltare och harpa!
Jag vill väcka morgonrodnaden.
¹⁰ Jag vill tacka dig bland folken, Herre,
jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.
¹¹ Ty din nåd räcker upp till himlen
    och din sanning ända upp till skyarna.
¹² Visa din höghet över himlarna, Gud,
och din härlighet över hela jorden.