Tacksamhet för räddning

30 En psalm, en sång för tempelinvigningen^[a]. Av David.

Elisha hos shunemitiskan

^8 (A) En dag kom Elisha över till Shunem^[a]. Där bodde en rik kvinna som övertalade honom att äta hos henne. Så ofta han sedan kom förbi tog han in där och åt. ⁹ En gång sade hon till sin man: ”Jag har förstått att han som ständigt kommer över hit är en helig gudsman. ¹⁰ Vi kan väl mura upp ett litet rum på taket^[b] och sätta in en säng, ett bord, en stol och en ljusstake åt honom? Så kan han ta in där när han kommer till oss.”

¹¹ Så kom han dit en dag och tog in i rummet och lade sig där. ¹² Han sade till sin tjänare Gehasi: ”Kalla hit shunemitiskan.” Då kallade han dit henne, och hon infann sig där hos tjänaren. ^13 (B) Sedan sade han till honom: ”Säg till henne: Se, du har haft allt detta besvär för oss. Vad kan jag nu göra för dig? Kan jag lägga ett ord för dig hos kungen eller befälhavaren?” Men hon svarade: ”Nej, jag bor ju här mitt ibland mitt folk.” ¹⁴ Då frågade han: ”Vad kan jag då göra för henne?” Gehasi svarade: ”Jo, hon har ingen son och hennes man är gammal.” ¹⁵ Då sade han: ”Kalla på henne.” Han kallade på henne. Hon stannade i dörren, och Elisha sade: ^16 (C) ”Nästa år vid just den här tiden ska du ha en son i famnen”. Hon svarade: ”Nej, min herre, du gudsman! Inbilla inte din tjänarinna något sådant.” ¹⁷ Men kvinnan blev havande och födde en son nästa år, just vid den tid som Elisha hade sagt till henne.

Lagen lockar inte fram det goda

^14 (A) Vi vet att lagen är andlig. Men själv är jag köttslig, såld till slav under synden. ^15 (B) Jag kan inte fatta att jag gör som jag gör. Det jag vill, det gör jag inte, men det jag hatar, det gör jag. ¹⁶ Och om jag nu gör det jag inte vill, då erkänner jag att lagen är god.

¹⁷ Men då är det inte längre jag^[a] som gör det, utan synden som bor i mig. ^18 (C) Jag vet att det inte bor något gott i mig, det vill säga i mitt kött. Viljan finns hos mig, men inte förmågan att göra det goda. ¹⁹ Det goda som jag vill gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag. ²⁰ Men om jag gör det jag inte vill, då är det inte längre jag som gör det utan synden som bor i mig.

²¹ Jag finner alltså den lagen för mig som vill göra det goda: att det onda finns hos mig. ^22 (D) I min inre människa gläder jag mig över Guds lag, ^23 (E) men i mina lemmar ser jag en annan lag som kämpar mot lagen i mitt sinne och gör mig till fånge under syndens lag i min kropp.

²⁴ Jag arma människa! Vem ska rädda mig från denna dödens kropp? ^25 (F) Gud vare tack, genom Jesus Kristus, vår Herre! Alltså tjänar jag själv med mitt sinne Guds lag, men med köttet tjänar jag syndens lag.