Lemuels ord

31 Ord av kung Lemuel, det budskap[a] som hans mor förmanade med:

Vad ska jag säga dig, min son,
    du mitt skötes son,
        mina löftens son?
(A) Ge inte din kraft[b] åt kvinnor,
    styr inte din färd
        till dem som är kungars fördärv.
(B) Det anstår inte kungar, Lemuel,
    det anstår inte kungar
        att dricka vin,
    inte furstar att söka starka drycker,
(C) så att de dricker och glömmer lagen
    och vränger rätten
        för alla nödens barn.

Ge starka drycker
        åt den som är döende[c]
    och vin åt plågade[d] själar.
Låt dem dricka
        och glömma sin fattigdom
    och sluta tänka på sitt elände.

(D) Öppna din mun för den stumme
    och försvara alla värnlösa.
(E) Öppna din mun och döm rättfärdigt,
    skaffa den svage
        och fattige rätt.

Hyllning till en driftig hustru[e]

10 (F) Vem kan finna
        en driftig[f] hustru?
    Långt mer än pärlor är hon värd.
11 (G) Hennes mans hjärta litar på henne
    och han saknar ingenting.
12 (H) Hon gör honom gott, aldrig ont,
        i alla sina livsdagar.

13 Omsorg har hon om ull och lin[g],
    och hennes händer
        arbetar med lust.
14 Hon är som köpmannens skepp,
    hon hämtar sin mat fjärran ifrån.
15 När det ännu är natt går hon upp
    och sätter fram mat åt familjen,
        portioner[h] åt tjänarinnorna.
16 Hon har planer på en åker
        och köper den,
    hon planterar en vingård
        med vad hennes händer tjänat.
17 Hon fäster ivrigt upp sina kläder[i]
    och går till verket
        med starka armar.
18 Hon märker
        att hennes arbete går bra,
    hennes lampa släcks inte
        om natten.
19 Hon sträcker händerna
        mot spinnrocken,
    och fingrarna fattar om sländan.
20 För den betryckte
        öppnar hon sin hand,
    hon räcker ut sina armar
        mot den fattige.
21 Hon oroar sig inte för sin familj
        när vintern kommer,
    för alla i huset är klädda
        i scharlakansröd[j] ull.
22 Täcken gör hon åt sig,
    hon är klädd i finaste linne
        och purpur[k].
23 Hennes man är känd
        i stadens portar
    där han sitter bland landets äldste.
24 (I) Linneskjortor gör hon och säljer,
    köpmännen förser hon
        med bälten.
25 Kraft och värdighet
        är hennes klädnad,
    och hon ler mot dagen som kommer.
26 Hon öppnar sin mun med vishet
    och har vänlig förmaning[l]
        på sin tunga.
27 Hon vakar över ordningen i sitt hem
    och äter inte lättjans bröd.

28 Hennes barn står upp
        och lovordar henne,
    och hennes man berömmer henne:
29 ”Många kvinnor har gjort storverk,
    men du överträffar dem alla.”
30 Charm är bedräglig
        och skönhet förgänglig,
    men prisas ska den kvinna
        som vördar Herren.
31 Låt henne få njuta frukten
        av sitt arbete,
    och må hennes gärningar
        prisa henne i portarna.

Footnotes

  1. 31:1 det budskap   Annan översättning: ”av Massa” (nordarabiskt stamrike, jfr 1 Mos 25:14). Hebr. massá används annars normalt om inspirerade profetord (t ex Nah 1:1, Hagg 1:1).
  2. 31:3 kraft   Annan översättning: ”rikedom”.
  3. 31:6 Ge starka drycker åt den som är döende   Utifrån denna vers bekostade Jerusalems kvinnor på Jesu tid ett bedövningsmedel för dem som skulle avrättas (Matt 27:34 med not).
  4. 31:6 plågade   Annan översättning: ”bedrövade”, ”bittra”, ”arga”.
  5. 31:10 Denna lovprisning till den driftiga hustrun är en alfabetisk sång. Verserna börjar i tur och ordning med det hebreiska alfabetets 22 konsonanter.
  6. 31:10 driftig   Annan översättning: ”kraftfull”, ”ädel”.
  7. 31:13 ull och lin   Textilarbete var under antiken kvinnors främsta hantverk och försörjningsmöjlighet (jfr 2 Mos 35:25, Dom 16:13, 2 Kung 23:7).
  8. 31:15 portioner   Annan översättning: ”uppgifter”.
  9. 31:17 fäster … upp sina kläder   Så att den hellånga dräkten inte är i vägen för fötterna (Luk 12:37, 17:8).
  10. 31:21 scharlakansröd   Dyrbar färg som tillverkades av kermeslöss.
  11. 31:22 purpur   Den dyrbaraste färgen (se not till Apg 16:14).
  12. 31:26 förmaning   Annan översättning: ”undervisning”.