Predikaren 9
Svenska Folkbibeln 2015
9 (A) Allt detta har jag grubblat på, allt detta har jag prövat: att de rättfärdiga och de visa och deras gärningar är i Guds hand. Kärlek eller hat, ingen människa vet vad som ligger framför henne. 2 (B) Allt händer lika för alla: för den rättfärdige och den ogudaktige, för den gode[a], den rene och den orene, för den som offrar och den som inte offrar. Det går den gode som det går syndaren, den som svär en ed liksom den som skyr eden. 3 (C) Detta är något ont i allt som händer under solen, att det går alla lika. Och människornas hjärtan är fulla av ondska, av dårskap i deras hjärtan så länge de lever, och sedan går de ner bland de döda. 4 Den som är med i[b] de levandes skara har ett hopp, för en levande hund har det bättre än ett dött lejon. 5 (D) De som lever vet att de ska dö, men de döda vet ingenting och får ingen mer lön, för minnet av dem är glömt. 6 Deras kärlek, deras hat och deras avund finns inte mer. Aldrig mer har de del i vad som sker under solen.
7 (E) Så ät ditt bröd med glädje och drick ditt vin med glatt hjärta, för Gud är redan nöjd med det du gör. 8 Låt dina kläder alltid vara vita[c] och låt oljan aldrig fattas på ditt huvud[d]. 9 (F) Njut livet med en kvinna som du älskar, alla dagar i ditt förgängliga liv som Gud ger dig under solen, alla dina förgängliga dagar. För det är din lott i livet och mödan som du har under solen. 10 (G) Allt som din hand kan göra ska du göra med kraft, för i graven dit du går finns varken gärning eller planer eller kunskap eller vishet.
11 (H) Vidare såg jag under solen: Det är inte de snabba som vinner loppet eller hjältarna som vinner striden. Det är inte de visa som får bröd, de kloka som får rikedom eller de kunniga som får uppskattning. Allt beror på tid och tillfälle. 12 (I) Människan känner inte heller sin tid. Som fiskarna fångas i olycksnätet eller fåglarna fastnar i snaran, så snärjs också människors barn i olyckans tid när den plötsligt drabbar dem.
13 Också detta såg jag under solen, en visdom som syntes mig stor: 14 Det fanns en liten stad[e] med få invånare. Mot den kom en stor kung som belägrade den och byggde stora befästningsverk mot den. 15 (J) Därinne fanns en fattig men vis man som räddade staden genom sin vishet. Men ingen kom ihåg den fattige mannen. 16 (K) Då sade jag: Vishet är bättre än styrka. Men den fattiges vishet blir föraktad, och ingen lyssnar till det han säger.
Vishet och dårskap
17 De visas ord som hörs i stillhet
är bättre än rop från en härskare
bland dårar.
18 Vishet är bättre än vapen.
Men en enda syndare
fördärvar mycket gott.
Footnotes
- 9:2 för den gode Septuaginta och Peshitta tillägger: ”och den onde”.
- 9:4 är med i Andra handskrifter: ”är utvald att tillhöra”.
- 9:8 kläder … vita Uttryck för fest, renhet och upphöjdhet (Upp 3:4, 18, 7:14, 19:8).
- 9:8 oljan … på ditt huvud Uppfriskande i det varma klimatet (Ps 92:11, Matt 6:17), vanligt vid bjudningar (Ps 23:5, Luk 7:46). Symbol för den helige Ande (1 Sam 16:13).
- 9:14 en liten stad Situationen liknar Davids och Joabs belägring av Abel Bet-Hammaaka (2 Sam 20:15f), förutom att den bortglömda räddaren var en vis kvinna.
Predikaren 9
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
9 Det finns också annat som jag utforskat mycket noga. Till exempel att både gudfruktiga och visa människor är i Guds hand, men ingen vet om han kommer att välsigna dem eller inte. Alltsammans är ett chanstagande!
2-3 Samma öde drabbar alla, vare sig de är goda eller onda, religiösa eller inte, världsliga eller gudfruktiga. Det verkar så orättvist att ingen undgår sitt öde. Det är därför som vissa människor inte bryr sig om att leva rätt och riktigt, utan i stället väljer att leva i ondska och elände. De har inte något hopp. Det enda som väntar dem är döden.
4 Det finns bara hopp för dem som lever. Därför är det bättre att vara en levande hund än ett dött lejon!
5 De levande vet ju åtminstone att de kommer att dö, men de döda vet ingenting. De har ingen belöning att vänta, och man ska inte ens komma ihåg dem.
6 Allt som de sysslat med under sin livstid - älskat, hatat, avundats - är över för länge sedan, och de behöver inte längre befatta sig med det som händer här på jorden.
7 Så ät, drick och var glad, för Gud fäster sig inte vid det.
8 Kläd dig i vita, fina kläder, och låt inte olja fattas på ditt huvud.
9 Lev lycklig tillsammans med den kvinna du älskar. Gör det för varje dag så länge du kan. Hon är den lön som Gud ger dig för alla dina ansträngningar här i världen.
10 Vad du än gör så gör det ordentligt, för i de dödas värld, dit du kommer, finns inget arbete, inga planer, ingen kunskap och ingen insikt.
11 Än en gång såg jag ut över jorden och upptäckte att det inte alltid är den snabbaste löparen som vinner loppet, eller den starkaste som segrar. Visa människor är ofta fattiga, och de som är begåvade blir inte alltid berömda. Nej, alltsammans händer av en slump, genom att man råkar vara på rätt plats vid rätt tid.
12 En människa vet aldrig när hon råkar ha otur. Hon är som en fisk som fångas i ett nät, eller som fågeln som fastnar i en snara.
13 Här är något annat som också gjort starkt intryck på mig medan jag har sett på människorna:
14 Det fanns en liten stad med bara några få invånare, och en mäktig kung kom med sin armé och belägrade den.
15 I staden fanns det en vis men mycket fattig man, och han visste vad som borde göras för att rädda staden, och därför räddades den. Men efteråt var det ingen som längre tänkte på honom.
16 Då förstod jag att fastän vishet är bättre än styrka, så kommer den som är vis att bli föraktad. Därför att han är fattig så fäster man sig inte vid vad han säger.
17 Men ändå är en vis människas lugna ord bättre än ropen från den som för dårarnas talan. Vishet är bättre än vapen, men ett ruttet äpple kan fördärva allt i en korg.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica