17 De vägrade lyssna
    och kom inte ihåg de under
som du hade gjort bland dem.
    De var hårdnackade
och valde i sin upproriskhet en anförare
för att vända tillbaka till sitt slaveri.
Men du är en Gud som förlåter,
    nådig och barmhärtig,
sen till vrede och stor i nåd.
    Du övergav dem inte,
18 fastän de gjorde sig en gjuten kalv och sade:
    "Detta är din gud,
som har fört dig upp ur Egypten",
    och de gjorde sig skyldiga till stora hädelser.
19 Men i din stora barmhärtighet
    övergav du dem ändå inte i öknen.
Molnstoden vek inte ifrån dem om dagen
utan ledde dem på vägen,
    och eldstoden upplyste om natten
den väg de skulle gå.

Read full chapter