Add parallel Print Page Options

先知哀歎義人絕跡

我有禍了!

因為我好像夏天採摘的果子,又像摘剩的葡萄,

沒有一掛可吃的,

也沒有我心所想望早熟的無花果。

虔敬的人從地上滅絕了,

人間也沒有正直的人,

人人都埋伏著要流人的血,

各人都用網羅獵取自己的兄弟。

他們雙手善於作惡,

官長和審判官都要求報酬;

達官貴人說出心裡的慾望;

他們歪曲了一切。

他們中最好的,也不過像荊棘,

最正直的,也不過是有刺的籬笆。

你的守望者所預言的日子,

和你被鑒察的時候,已經來到;

現在他們必要慌亂不安。

不可信靠鄰舍,

也不可信任朋友,

要守住你的嘴唇,

不可向躺在你懷中的妻子透露。

兒子藐視父親,

女兒抗拒母親,

媳婦與婆婆作對;

人的仇敵就是自己的家人。

倚靠 神

至於我,我卻要仰望耶和華,

我要等候那拯救我的 神;

我的 神必應允我。

我的仇敵啊!不要因我的遭遇而高興;

我雖然跌倒了,卻必起來;

我雖然坐在黑暗裡,耶和華卻必作我的光。

我要擔當耶和華的忿怒,

因為我得罪了他,

直到他審斷我的案件,為我主持公道;

他必把我領出來,到光明中去,

我就得見他的公義。

10 我的仇敵看見了,

就必蒙羞,就是那曾經對我說:

“耶和華你的 神在哪裡”的人,

我必親眼看見他遭報;

那時,他必被人踐踏,

好像街上的泥土。

歸向與復興

11 必有一天,你要重建你的城牆;

到那日,你的地界必擴展到遠方。

12 那日,必有人來歸你,

從亞述到埃及,

從埃及到大河,

從這海到那海,從這山到那山,必有人來歸你。

13 然而,大地因其中居民的緣故,

又因他們行為的惡果,必一片荒涼。

主樂意施恩

14 求你用你的杖牧放你的子民,

就是你產業的羊群,

他們安然獨居在樹林裡,

在佳美的田園中;

願他們在巴珊和基列得著牧養,

像古時一樣。

15 就像你從埃及地出來的時候一樣,

把奇事顯給我們看(按照《馬索拉文本》,“把奇事顯給我們看”作“我必把奇事顯給他看”)。

16 願萬國看見,

就為自己的一切勢力而慚愧;

願他們用手掩口,

耳朵變聾。

17 願他們舔土像蛇,

又像在地上腹行的動物。

願他們戰戰兢兢地從他們的要塞出來,

帶著驚慌的心來到耶和華我們的 神那裡,

因你的緣故而懼怕。

主赦免罪孽

18 有何神像你,赦免罪孽,

不追究產業之餘民的過犯呢?

他不永遠懷怒,

因為他喜愛憐憫。

19 他必再憐愛我們,

把我們的罪孽都踐踏在腳下,

又把我們(按照《馬索拉文本》,“我們”作“他們”;現參照其他抄本,《七十士譯本》和其他古譯本翻譯)的一切罪惡都投在深海裡。

20 你必向雅各顯誠實,

向亞伯拉罕施慈愛,

就是古時,

你起誓應許我們列祖的。

Israels förfall och nöd

Ve mig! Det är med mig
som när frukten är insamlad om sommaren,
som när efterskörden efter vinbärgningen är slut.
Ingen druvklase mer finns att äta,
    inget tidigt fikon som jag har längtat efter.
De fromma är försvunna från jorden,
ingen bland människorna är ärlig.
    Alla ligger de på lur efter blod,
var och en vill fånga den andre i sitt nät.
Deras händer är skickliga att göra det onda.
Fursten begär gåvor
    och domaren mutor.
Den mäktige kräver öppet vad han har begär till.
Så gör de gemensam sak.
Den bäste bland dem är som ett törnsnår,
den ärligaste värre än en törnhäck.
    Det kommer en dag för dina väktare,
din räkenskapsdag.
    Då grips de av förvirring.
Tro inte på någon vän,
    lita inte på någon förtrogen.
För henne som vilar i din famn
    måste du vakta din muns dörrar.
Ty sonen föraktar sin far,
    dottern trotsar sin mor,
sonhustrun sin svärmor,
    och var och en har sin egen familj till fiender.

Israels upprättelse

Men jag, jag skall skåda efter Herren,
jag skall hoppas på min frälsnings Gud.
Min Gud skall höra mig.
Gläd dig inte över mig, du min fiende.
Om jag har fallit, skall jag resa mig igen.
Om jag sitter i mörkret,
    är Herren mitt ljus.
Eftersom jag har syndat mot Herren
skall jag bära hans vrede,
    till dess att han tar sig an min sak och skaffar mig rätt.
Han skall föra mig ut i ljuset,
    och jag skall se hans rättfärdighet.
10 Min fiende skall se det
    och täckas av skam,
han som sade till mig:
    "Var är nu Herren, din Gud?"
Mina ögon skall se på honom,
    hur han trampas ner som smuts på gatan.

11 En dag skall dina murar byggas upp.
På den dagen skall dina gränser vidgas.
12 På den dagen skall man komma till dig
från Assur och från Egyptens städer,
från Egypten och ända till floden,
    från hav till hav och från berg till berg.
13 Men jorden skall bli en ödemark
    för sina invånares skull.
Det blir frukten av deras gärningar.

Bön och lovsång

14 Vakta med din stav ditt folk,
    din arvedels hjord,
som bor avskild i skogen,
    mitt i ett fruktbart land.
Låt den gå i bet i Basan och i Gilead
som under forna dagar.
15 Liksom i de dagar då du drog ut ur Egyptens land,
skall jag låta dem se underbara ting.
16 Hednafolken skall se det och komma på skam,
med all sin makt.
    De skall lägga handen på munnen,
deras öron skall bli döva.
17 De skall slicka stoftet som ormar,
    likt markens kräldjur.
Med bävan skall de överge sina hålor,
skräckslagna skall de söka Herren, vår Gud.
För dig skall de frukta.

18 Vem är en Gud som du,
    som förlåter missgärning
och inte tillräknar överträdelse
    för kvarlevan av sin arvedel.
Han håller inte fast vid sin vrede för evigt,
ty han har behag till nåd.
19 Han skall åter förbarma sig över oss
och trampa på våra missgärningar.
    Du skall kasta alla deras synder i havets djup.
20 Du skall bevisa trofasthet mot Jakob
och nåd mot Abraham,
    så som du med ed lovade våra fäder
i forntidens dagar.

Israels förfall och nöd

(A) Ve mig!

Det är med mig
    som när sommarens frukt
        är insamlad,
    som när efterskörden
        efter vinbärgningen är slut.
    Det finns ingen druvklase att äta,
        inget tidigt fikon
            som jag längtat efter.
(B) De fromma är försvunna
        från jorden,
    ingen bland människorna
        är ärlig.
    Alla ligger de på lur efter blod,
        var och en vill fånga den andre
            i sitt nät.
(C) Deras händer är skickliga
        på att göra det onda.
    Fursten begär gåvor
        och domaren mutor,
    den mäktige kräver
        vad han vill ha.
    Så gör de gemensam sak.
(D) Den bäste bland dem
        är som ett törnsnår,
    den ärligaste värre
        än en törnhäck.
    Det kommer en dag
        för dina väktare,
    din räkenskapsdag.
        Då grips de av förvirring.
(E) Tro inte på en vän,
        lita inte på en förtrogen.
    Vakta din muns dörrar
        för henne som vilar i din famn,
(F) för sonen föraktar sin far,
    dottern trotsar sin mor,
        sonhustrun sin svärmor,
    och var och en har sin egen familj
        till fiender.[a]

Israels upprättelse

(G) Men jag ska skåda efter Herren,
    jag ska hoppas
        på min frälsnings Gud.
    Min Gud ska höra mig.
(H) Gläd dig inte över mig,
        du min fiende.
    Har jag fallit
        ska jag resa mig igen,
    sitter jag i mörkret
        är Herren mitt ljus.
(I) Eftersom jag syndat mot Herren
        ska jag bära hans vrede
    tills han tar sig an min sak
        och skaffar mig rätt.
    Han ska föra mig ut i ljuset,
        och jag ska se hans rättfärdighet.
10 (J) Min fiende ska se det
        och täckas av skam,
    hon[b] som sade till mig:
        ”Var är nu Herren din Gud?”
    Mina ögon ska se på henne,
        hur hon trampas ner
            som smuts på gatan.

11 (K) En dag ska dina murar byggas upp.
    Den dagen ska dina
        gränser vidgas.
12 (L) Den dagen ska man komma till dig
    från Assur och från Egyptens städer,
        från Egypten och ända till floden,
    från hav till hav
        och från berg till berg.
13 (M) Men jorden ska bli en ödemark
        för sina invånares skull.
    Det blir frukten
        av deras gärningar.

Bön och lovsång

14 (N) Vakta ditt folk med din stav,
        din arvedels hjord
    som bor avskild i skogen,
        mitt i ett fruktbart land.
    Låt den beta i Bashan och i Gilead[c]
        som under forna dagar.
15 (O) Som i de dagar
        du drog ut ur Egyptens land
    ska jag visa dem underbara ting.
16 (P) Hednafolken ska se det och skämmas
        med all sin makt.
    De ska lägga handen på munnen,
        deras öron ska bli döva.
17 (Q) De ska slicka stoftet som ormar,
        som markens kräldjur.
    Bävande ska de överge sina hålor,
        skräckslagna ska de söka
            Herren vår Gud.
    De ska frukta dig.

18 (R) Vem är en Gud som du,
    som förlåter skuld[d]
        och inte tillräknar synd
    hos dem som är kvar
        av din arvedel?
    Han håller inte kvar sin vrede
        för evigt,
    för han har sin glädje i nåd.
19 Han ska förbarma sig över oss igen
        och trampa på
            våra missgärningar.
    Du ska kasta alla deras synder[e]
        i havets djup.
20 (S) Du ska visa trofasthet mot Jakob
        och nåd mot Abraham,
    så som du med ed har lovat
        våra fäder i forntidens dagar.

Footnotes

  1. 7:6 Citeras av Jesus i Matt 10:21, 35f och Luk 12:53.
  2. 7:10 hon   Städer framställdes ofta som kvinnor (jfr Jes 47:1, Upp 17-18).
  3. 7:14 Bashan och Gilead   Bördiga områden öster om Jordanfloden som hade tilldelats israeliterna (Jos 13:24f) men sedan förlorats till arameerna (2 Kung 10:33) och assyrierna (2 Kung 15:29).
  4. 7:18 förlåter skuld   Annan översättning: ”bär/tar bort skuld” (jfr Joh 1:29 med not).
  5. 7:19 deras synder   Andra handskrifter (så Septuaginta): ”våra synder”.