Matteus 10
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus sänder ut de tolv
10 Vid den tiden kallade Jesus till sig sina tolv lärjungar och gav dem fullmakt att driva ut onda andar och att bota alla slags sjukdomar.
2 Här följer namnen på dessa tolv: Simon (som senare kom att kallas Petrus), Andreas (Petrus bror), Jakob och Johannes (söner till Sebedaios),
3 Filippos, Bartolomaios, Tomas, Matteus (skatteindrivaren), Jakob (Alfaios son), Taddaios,
4 Simon (en medlem av seloternas revolutionära parti) och Judas Iskariot (som senare förrådde honom).
5 Dessa tolv sände Jesus iväg med följande instruktioner: Gå inte till samarierna eller till andra folk,
6 utan bara till Israels folk - Guds förlorade får.
7 Gå och tala om för dem att himmelriket är nära.
8 Bota sjuka, väck upp döda, bota leprasjuka och driv ut de onda andarna. Gör allt utan betalning, för också ni har fått det som gåva!
9 Ta inga pengar med er.
10 Inte heller någon väska med extra kläder och skor eller någon vandringsstav. Ni kommer att få mat och allt det ni behöver för det är arbetaren värd.
11 Varje gång ni kommer in i en stad eller en by, så sök upp någon som tar emot er och lyssnar till ert budskap och stanna i hans hem tills ni fortsätter till nästa stad.
12 Om det visar sig vara ett gudfruktigt hem, ge det då er välsignelse.
13 Om det inte är det, behåll välsignelsen för er själva.
14 Och om man inte tar emot er i en stad eller ett hem så bekymra er inte mer om människorna där. Skaka i stället dammet av era fötter och gå därifrån.
15 Men en sak är säker: Människorna i de onda städerna Sodom och Gomorra kommer att få det lättare på domens dag än dem som inte välkomnar er.
Jesus förbereder lärjungarna på förföljelse
16 Jag sänder ut er som får bland vargar. Var vaksamma som ormar och beskedliga som duvor.
17 Men akta er! Ni kommer nämligen att arresteras och ställas inför rätta och bli misshandlade i synagogorna.
18 Ja, ni ska också för min skull bli anklagade inför kungar och makthavare. Då får ni anledning att berätta för dem om mig - ja, att vittna för världen.
19 Men när ni ställs inför rätta och man förhör er behöver ni inte oroa er för vad ni ska säga, för ni ska få de rätta orden i rätt ögonblick.
20 Och det är inte ni som kommer att tala, utan er himmelske Fars ande ska tala genom er.
21 Bröder ska förråda varandra och låta döda varandra, och föräldrar ska förråda sina egna barn. Och barn kommer att göra uppror mot sina föräldrar och ta livet av dem.
22 Alla kommer att hata er därför att ni tillhör mig. Men de som håller ut till slutet ska bli frälsta.
23 När ni blir förföljda i en stad så fly till en annan. Men jag försäkrar er att Människosonen kommer att återvända innan ni hunnit till dem alla!
24 En elev är inte förmer än sin lärare, och en tjänare står inte över sin herre.
25 Och både eleven och tjänaren får lov att acceptera att det går med dem som med deras lärare och herre. När nu jag, husets herre, har kallats 'Satan
26 Men var inte rädda för dem som hotar er, för den dag kommer när sanningen ska komma fram! Deras hemliga sammansvärjningar kommer då att dras fram i offentlighetens ljus.
27 Vad jag nu säger er i mörkret ska ni ropa ut när dagen kommer. Och vad jag viskar i era öron ska ni ropa ut från hustaken!
28 Var inte rädda för dem som bara kan döda kroppen, men inte kan döda själen! Frukta bara Gud, som kan döda både kropp och själ i helvetet.
29 Inte en enda sparv, hur lite den än är värd, kan falla död till marken utan att er Far vet det.
30 Till och med vartenda hårstrå på era huvuden är räknade.
31 Oroa er alltså inte! För honom är ni mycket mer värda än många sparvar.
32 Om någon offentligt bekänner sig till mig ska jag försvara honom inför min Far i himlen.
33 Men om någon inte vill kännas vid mig, så ska inte heller jag kännas vid honom inför min Far i himlen.
34 Inbilla er inte att jag har kommit för att skapa frid på jorden! Nej, snarare tvärtom.
35 Jag kommer att orsaka splittring så att en son sätter sig upp mot sin far, en dotter mot sin mor, och en svärdotter mot sin svärmor.
36 De värsta fienderna kommer för många att finnas i deras egna hem!
37 Om ni älskar er far och mor mer än ni älskar mig, är ni inte värdiga att tillhöra mig. Och om ni älskar er son eller dotter mer än mig, är ni inte värdiga att tillhöra mig.
38 Och om ni vägrar att ta upp ert kors och följa mig, kan ni inte tillhöra mig.
39 Om ni klamrar er fast vid livet kommer ni till sist att förlora det, men om ni vågar ge det för min skull, kommer ni att rädda det.
40 De som tar emot er, tar emot mig. Och när de tar emot mig, tar de emot Gud som har sänt mig.
41 Om ni tar emot en profet, därför att han är en gudsman, kommer ni att få samma lön som profeten. Och om ni tar emot goda och rättfärdiga män som lever för Gud, ska ni få samma belöning som de.
42 Ja, om ni så bara ger ett glas friskt vatten till den minst ansedde av mina efterföljare, därför att han tillhör mig, så ska ni verkligen få lön för det.
Matteus 10
Svenska Folkbibeln
Jesus sänder ut de tolv
10 Jesus kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt att driva ut orena andar och att bota alla slags sjukdomar och krämpor. 2 Detta är namnen på de tolv apostlarna: först Simon, som kallas Petrus, och hans bror Andreas, vidare Jakob, Sebedeus son, och hans bror Johannes, 3 Filippus och Bartolomeus, Thomas och Matteus, publikanen,[a] Jakob, Alfeus son, och Taddeus,[b] 4 Simon ivraren[c] och Judas Iskariot,[d] han som skulle förråda honom.
5 Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: "Gå inte in på hedningarnas område eller in i någon samaritisk stad. 6 Gå i stället till de förlorade fåren av Israels hus. 7 Och där ni går fram skall ni predika: Himmelriket är nu här. 8 Bota sjuka, uppväck döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar. Det ni har fått som gåva, ge det som gåva. 9 Skaffa er inte guld, silver eller koppar i era bälten, 10 inte lädersäck för resan, inte två livklädnader, inte sandaler eller stav. Ty arbetaren är värd sin mat. 11 När ni kommer in i en stad eller by, ta då reda på vem som är värdig, och stanna där tills ni lämnar den orten. 12 Och när ni kommer in i ett hus, så hälsa det. 13 Om huset är värdigt, skall den frid ni tillönskar komma över det. Men om det inte är värdigt, skall er frid vända tillbaka till er. 14 Och om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka av dammet från era fötter. 15 Amen säger jag er: För Sodoms och Gomorras land skall det på domens dag bli drägligare än för den staden.
Som får bland vargar
16 Se, jag sänder ut er som får mitt ibland vargar. Var därför listiga som ormar och oskyldiga som duvor. 17 Akta er för människorna. De skall utlämna er åt domstolar, och i sina synagogor skall de gissla[e] er. 18 Och ni kommer att föras inför landshövdingar och kungar för min skull, för att vittna inför dem och hedningarna. 19 Men när man utlämnar er, så bekymra er inte för hur ni skall tala eller vad ni skall säga. Det kommer att ges åt er i den stunden, 20 och då är det inte ni som talar, utan er Faders Ande kommer att tala genom er.
21 En bror skall utlämna sin bror till att dödas och en far sitt barn, och barn skall sätta sig upp mot sina föräldrar och döda dem. 22 Och ni skall bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut intill slutet skall bli frälst. 23 Och när man förföljer er i en stad, så fly till en annan. Amen säger jag er: Ni hinner inte igenom Israels städer, förrän Människosonen kommer.
24 En lärjunge är inte förmer än sin lärare och en tjänare inte förmer än sin herre. 25 Det är nog för lärjungen att det går med honom som med hans lärare, och för tjänaren att det går med honom som med hans herre. Har man kallat husets Herre för Beelsebul,[f] hur mycket mer skall man å inte kalla hans tjänare så.
26 Var alltså inte rädda för dem. Ty ingenting är dolt som inte skall uppenbaras, och ingenting är gömt som inte skall komma i dagen. 27 Vad jag säger till er i mörkret skall ni säga i ljuset, och vad ni hör viskas i ert öra skall ni ropa ut på taken. 28 Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna. 29 Säljs inte två sparvar för ett kopparmynt?[g] Och inte en enda faller till marken utan er Faders vilja.[h] 30 På er är till och med alla hårstrån räknade. 31 Var alltså inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar. 32 Var och en som bekänner mig inför människorna, honom skall också jag bekänna inför min Fader i himlen. 33 Men var och en som förnekar mig inför människorna, honom skall också jag förneka inför min Fader i himlen.
Inte fred utan svärd
34 Tro inte att jag har kommit för att skapa fred på jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. 35 Jag har kommit för att skilja en son från sin far, en dotter från sin mor och en sonhustru från sin svärmor, 36 och en man får sina egna till fiender. 37 Den som älskar sin far eller mor mer än mig är mig inte värdig, och den som älskar sin son eller dotter mer än mig är mig inte värdig. 38 Den som inte tar sitt kors och följer mig är mig inte värdig. 39 Den som finner sitt liv skall mista det, och den som mister sitt liv för min skull skall finna det.
40 Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. 41 Den som tar emot en profet därför att det är en profet, han skall få en profets lön. Och den som tar emot en rättfärdig man därför att det är en rättfärdig, han skall få en rättfärdig mans lön. 42 Och den som ger en av dessa små en bägare friskt vatten att dricka, därför att det är en lärjunge - amen säger jag er: Han skall inte gå miste om sin lön."
Footnotes
- Matteus 10:3 publikanen Som publikan, tulltjänsteman, stod han i den romerska statens tjänst. Härigenom kom publikanerna att bli föremål för folkets hat. "Publikaner och syndare" var ett stående uttryck som fariseerna använde (Mark 2:15f).
- Matteus 10:3 Taddeus Andra handskrifter: "Lebbeus".
- Matteus 10:4 ivraren Det ord som används här och i Mark 3:18, "kananaios", kan betyda "från Kana". Sannolikare är dock att det är ett arameiskt ord och betyder "ivrare", zelot. Se också Luk 6:15, där motsvarande grekiska ord används. Denna benämning tyder på att han tillhörde sin tids religiösa aktivister, som ivrade för uppror mot romarna.
- Matteus 10:4 Iskariot Tolkas vanligen som "mannen från Keriot", en stad i södra Judeen.
- Matteus 10:17 gissla Det hos judarna vanliga kroppsstraffet var gissling. Straffredskapet bestod av kalvskinnsremmar sammanbundna till en piska. Högst fyrtio slag fick utdelas (5 Mos 25:3). Den romerska gisslingen var långt råare än den judiska. Romarna bestraffade med gissel, vars ändar ofta var försedda med blyklumpar. En dödsdömd brukade torteras med gissel.
- Matteus 10:25 Beelsebul var i judendomen ett namn på de onda andarnas furste, djävulen (9:34). Ordet ställs vanligtvis samman med det hebreiska Baal-Zebub, som var ett namn på filisteernas gud i staden Ekron och betyder "flugornas herre" (2 Kung 1:2-16).
- Matteus 10:29 kopparmynt Grek. "as". Se Sakupplysning.
- Matteus 10:29 utan er Faders vilja Ordagrant: "utan er Fader".
Matteusevangeliet 10
Svenska Folkbibeln 2015
Jesus sänder ut de tolv
10 (A) Jesus kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt att driva ut orena andar och att bota alla slags sjukdomar och krämpor. 2 Detta är namnen på de tolv apostlarna[a]: först Simon som kallas Petrus[b] och hans bror Andreas[c], sedan Jakob, Sebedeus son[d], och hans bror Johannes[e], 3 Filippus[f] och Bartolomeus[g], Tomas[h] och tullindrivaren Matteus[i], Jakob, Alfeus son[j], och Taddeus[k], 4 Simon seloten[l] och Judas Iskariot[m], han som skulle förråda honom.
5 (B) Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: "Gå inte bort till hedningarnas område eller in i någon samarisk stad. 6 (C) Gå i stället till de förlorade fåren av Israels hus. 7 (D) Där ni går fram ska ni predika: Himmelriket är nära. 8 Bota sjuka, uppväck döda, gör spetälska rena och driv ut onda andar. Det ni har fått som gåva ska ni ge som gåva. 9 (E) Skaffa er inte guld, silver eller koppar i era bälten, 10 (F) inte väska för resan, inte två tunikor eller sandaler eller stav, för arbetaren är värd sin mat.
11 När ni kommer in i en stad eller by, ta då reda på vem som är värdig och stanna där tills ni går vidare. 12 Och när ni kommer in i ett hus[n], så hälsa[o] det. 13 Om huset är värdigt ska er frid vila över det, men är det inte värdigt ska er frid återvända till er. 14 (G) Och om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka av dammet från era fötter. 15 (H) Jag säger er sanningen: Sodoms och Gomorras land ska få det lindrigare på domens dag än den staden.
Som får bland vargar
16 (I) Se, jag sänder er som får in bland vargar. Var därför listiga som ormar och oskyldiga som duvor. 17 (J) Akta er för människorna. De ska utlämna er åt domstolar och piska[p] er i sina synagogor. 18 (K) Ni ska föras inför ståthållare och kungar för min skull, för att vittna inför dem och hedningarna. 19 (L) Men när de utlämnar er, bekymra er då inte för hur ni ska tala eller vad ni ska säga. Det kommer att ges åt er i den stunden, 20 och då är det inte ni som talar, utan er Fars Ande som talar genom er.
21 (M) En bror ska utlämna sin bror till att dödas och en far sitt barn, och barn ska göra uppror mot sina föräldrar och döda dem. 22 (N) Ni kommer att bli hatade av alla för mitt namns skull. Men den som håller ut till slutet ska bli frälst. 23 Och när man förföljer er i en stad, så fly till en annan. Jag säger er sanningen: Ni hinner inte igenom Israels städer innan Människosonen kommer.
24 (O) En lärjunge står inte över sin lärare, och en tjänare står inte över sin herre. 25 (P) Det räcker för lärjungen att bli som sin lärare, och för tjänaren att bli som sin herre. Om husets Herre blir kallad för Beelsebul[q], hur mycket mer ska då inte hans tjänare bli det?
26 (Q) Var alltså inte rädda för dem. Det finns inget dolt som inte ska uppenbaras, och inget gömt som inte ska bli känt. 27 Vad jag säger till er i mörkret ska ni säga i ljuset, och vad ni hör viskas i ert öra ska ni ropa ut på taken.
28 Var inte rädda för dem som dödar kroppen men inte kan döda själen. Frukta i stället honom som kan fördärva både själ och kropp i Gehenna. 29 Säljs inte två sparvar för ett kopparmynt[r]? Ändå faller inte en enda av dem till marken utan er Far[s]. 30 (R) Och på er är till och med alla hårstrån räknade. 31 (S) Var alltså inte rädda. Ni är mer värda än många sparvar.
32 (T) Den som bekänner mig inför människorna ska också jag bekänna inför min Far i himlen. 33 (U) Men den som förnekar mig inför människorna ska också jag förneka inför min Far i himlen.
Inte fred utan svärd
34 (V) Tro inte att jag har kommit för att skapa fred på jorden. Jag har inte kommit för att sända fred, utan svärd. 35 Jag har kommit för att skilja en son från sin far, en dotter från sin mor och en sonhustru från sin svärmor,[t] 36 (W) och var och en får sin familj till fiender.
37 (X) Den som älskar far eller mor mer än mig är inte värdig mig, och den som älskar son eller dotter mer än mig är inte värdig mig. 38 (Y) Den som inte tar sitt kors och följer mig är inte värdig mig. 39 (Z) Den som finner sitt liv ska mista det, och den som mister sitt liv för min skull ska finna det.
40 (AA) Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. 41 (AB) Den som tar emot en profet för att det är en profet ska få en profets lön, och den som tar emot en rättfärdig för att det är en rättfärdig ska få en rättfärdigs lön. 42 Och den som bara ger till en av dessa små en bägare friskt vatten, därför att det är en lärjunge – jag säger er sanningen: Han ska inte gå miste om sin lön."
Footnotes
- 10:2 apostlarna Sändebud med fullmakt att representera sin uppdragsgivare (jfr vers 40).
- 10:2 Simon som kallas Petrus Den mest tongivande bland apostlarna (jfr 16:18 med not), som övervann sitt inre motstånd (Luk 5:8, 22:31f, Joh 13:6f) och efter uppståndelsen blev apostlarnas ledare (Joh 21, Apg 1-12, Gal 2:7f) och författare till Första och Andra Petrusbrevet.
- 10:2 Andreas Förde sin bror Petrus till Jesus (Joh 1:40f, Mark 1:16). Enligt traditionen var han senare verksam bland skyterna kring Svarta havet och blev korsfäst i Patras på Peleponessos.
- 10:2 Jakob, Sebedeus son Tillhörde Jesu närmaste lärjungar (4:21f, 17:1f, 20:20f, 26:37, Luk 9:54) och blev som den förste av apostlarna martyr, halshuggen på 40-talet e Kr i Jerusalem (Apg 12:2).
- 10:2 hans bror Johannes Författare till Johannesevangeliet, Johannesbreven och troligen Uppenbarelseboken, "den lärjunge som Jesus älskade" (Joh 13:23, 19:26, 20:2, 21:7), en av kyrkans "pelare" (Gal 2:9) som längre fram levde till hög ålder i Efesos.
- 10:3 Filippus figurerar huvudsakligen i Johannesevangeliet (1:43f, 6:5f, 12:21, 14:8). Enligt traditionen förkunnade han sedan i nuvarande Turkiet där han blev korsfäst i Hierapolis.
- 10:3 Bartolomeus Arameiska för "Tolmais son", troligen samma person som bar förnamnet Natanael (Joh 1:45f). Enligt traditionen missionerade han bl a i Indien och sedan i Armenien där han till sist blev flådd levande.
- 10:3 Tomas kallas ibland Tvivlaren (jfr Joh 20:24f, se även 11:16 och 14:5). Enligt traditionen förkunnade han sedan i Syrien, Persien och Indien.
- 10:3 Matteus Författare till Matteusevangeliet, också kallad Levi (Luk 5:27). Längre fram kan han ha förkunnat i Persien och Etiopien.
- 10:3 Jakob, Alfeus son är mindre känd då han hamnat i skuggan av sin mer kände namne Jakob, Herrens bror som skrev Jakobsbrevet.
- 10:3 Taddeus Andra handskrifter: "Lebbeus" (de båda namnen är smeknamn för ett älskat barn, av arameiska för "bröst" respektive "hjärta"). Troligen samma person som Judas, Jakobs son (Luk 6:16). Enligt traditionen förkunnade han i Edessa, Mesopotamien och Persien.
- 10:4 Simon seloten Seloterna (av grek. zélos, iver, jfr eng. "zeal") var nationalister som ivrade för uppror mot romarna. I denna vers används deras hebreiska namnform, kananaíos. Traditionen kring Simons vidare öden är flertydig.
- 10:4 Judas Iskariot stal ur kassan (Joh 12:6), förrådde Jesus för pengar (Matt 26:14f) och begick sedan självmord (27:5). Namnet Iskariot syftar troligen på Keriot, en stad i södra Judeen.
- 10:12 hus Grek. oikía betecknar både byggnaden och den familj som bor där (jfr "hushåll").
- 10:12 hälsa Den normala hälsningen var en tillönskan om frid och välgång (hebr. shalóm, jfr dubbeltydigheten i det svenska ordet "hälsa"). Se även Rut 2:4.
- 10:17 piska Hos judarna verkställdes kroppsstraff normalt med läderpiska (5 Mos 25:2f).
- 10:25 Beelsebul Judiskt namn för djävulen, de onda andarnas furste (12:24). Alternativ form för hebr. Baal-Zebúb, "flugornas herre" som tillbads bland filisteerna i Ekron (2 Kung 1:2f).
- 10:29 kopparmynt Grek. as, en sextondels denar eller en halv timlön för den enkle arbetaren.
- 10:29 utan er Far Inte utan Guds närvaro, vetskap, delaktighet eller vilja (jfr Luk 12:6).
- 10:35f Mika 7:6.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation