Malaki 1:6-2:17
Svenska Folkbibeln 2015
Förakt för Herren
6 (A) En son hedrar sin far
och en tjänare sin herre.
Men om jag är en far,
var är då hedern jag borde få?
Och om jag är en herre,
var är då vördnaden för mig?
Detta säger Herren Sebaot
till er präster
som föraktar mitt namn.
Och ni frågar:
”Hur har vi föraktat ditt namn?”
7 Genom att ni offrar oren mat
på mitt altare.
Och ni frågar:
”Hur har vi kränkt din renhet?”
Genom att ni säger:
”Herrens bord
betyder ingenting.”
8 (B) Om ni bär fram
ett blint djur som offer,
är inte det något ont?
Om ni bär fram
det som är lamt och sjukt,[a]
är inte det något ont?
Kom med sådant
till din ståthållare[b]!
Tror du han blir glad
och tar emot dig?
säger Herren Sebaot.
9 Men bönfall nu inför Gud
att han förbarmar sig över oss.
När det kommer sådant
från era händer,
ska han då ta emot er?
säger Herren Sebaot.
10 (C) Kan inte någon av er
stänga tempeldörrarna,
så att ni inte tänder min altareld
förgäves!
Jag har inte behag till er,
säger Herren Sebaot,
jag har ingen glädje
i offergåvorna från er hand.
11 (D) Från solens uppgång
till dess nedgång
ska mitt namn vara stort
bland hednafolken.
På varje plats ska man bära fram
rökoffer och rena offergåvor
åt mitt namn.
Ja, mitt namn ska vara stort
bland hednafolken,
säger Herren Sebaot.
12 Men ni vanhelgar det när ni säger:
”Herrens bord är orent
och maten där är värdelös.”
13 Ni säger: ”Det är inte mödan värt!”
och fnyser åt det,
säger Herren Sebaot.
Ni kommer med stulna,
halta och sjuka djur
och bär fram det som offer.
Ska jag ta emot det från er
med glädje? säger Herren.
14 Förbannad är den bedragare
som har ett djur av hankön
i sin hjord
och lovar att ge det,
men sedan offrar ett skadat[c] djur
till Herren.
För jag är en stor Kung,
säger Herren Sebaot,
och mitt namn är fruktat
bland hednafolken.
Prästernas synd
2 Och nu kommer denna befallning till er, ni präster:
2 (E) Om ni inte vill höra,
om ni inte tar det till hjärtat
att ge ära åt mitt namn,
säger Herren Sebaot,
då ska jag sända förbannelse
över er.
Jag ska förbanna era välsignelser,
och jag har redan förbannat dem
eftersom ni inte tar det till hjärtat.
3 (F) Se, jag ska tillrättavisa era ättlingar
och kasta dynga[d] i ansiktet på er,
dynga från era högtidsoffer,
och ni ska bäras bort
tillsammans med den.
4 (G) Och ni ska förstå
att jag har gett er
denna befallning
för att mitt förbund med Levi
ska bestå, säger Herren Sebaot.
5 (H) Mitt förbund med honom
var liv och frid,
och jag gav honom det
för att han skulle vörda mig.
Och han vördade mig
och bävade för mitt namn.
6 Sann undervisning var i hans mun,
ingen orätt fanns på hans läppar.
I frid och uppriktighet
vandrade han med mig,
och han omvände många
från deras missgärningar.
7 (I) För prästens läppar
ska bevara kunskap,
och man ska hämta undervisning
från hans mun,
eftersom han är en budbärare
från Herren Sebaot.
8 Men ni har vikit av från vägen,
ni har fått många på fall
genom er undervisning.
Ni har fördärvat förbundet
med Levi, säger Herren Sebaot.
9 (J) Därför har jag också gjort er
föraktade och förnedrade
inför hela folket,
för ni har inte hållit er
till mina vägar
utan varit partiska
när ni undervisar.
Folkets trolöshet
10 (K) Har vi inte alla samme Far?
Har inte samme Gud skapat oss?
Varför begår vi då svek
mot varandra
och kränker våra fäders förbund?
11 (L) Juda har begått svek,
och avskyvärda ting
har gjorts i Israel och i Jerusalem.
Juda har kränkt
det som Herren håller heligt,
det som han älskar,
och de har gift sig med kvinnor
som dyrkar främmande gudar.
12 Herren ska utrota ur Jakobs tält
var och en som gör så,
både hög och låg[e]
och den som bär fram gåvor
till Herren Sebaot.
13 (M) Och dessutom gör ni detta:
Ni översköljer Herrens altare
med tårar, gråt och klagan,
eftersom han inte vill
se till offergåvan längre
eller ta emot något från er hand
med glädje.
14 Och ni frågar: ”Varför?”
Därför att Herren var vittne
mellan dig
och din ungdoms hustru.
Du har varit trolös mot henne,
trots att hon är din maka,
din hustru
som du ingått förbund med.
15 (N) Har inte han gjort dem till ett?
Det som är kvar av ande[f]
tillhör honom.
Och varför till ett?
Han söker ättlingar
som hör Gud till.
Så ta hand om er ande
och var inte trolös
mot din ungdoms hustru.
16 (O) Jag hatar skilsmässa,
säger Herren, Israels Gud,
och att man höljer sig i våld
som i en klädnad,
säger Herren Sebaot.
Så var på er vakt i er ande
och var inte trolösa.
17 Ni tröttar ut Herren med era ord.
Ni frågar:
”Hur har vi tröttat ut honom?”
När ni säger:
”Den som gör det onda
är god i Herrens ögon,
och han gläder sig över dem”,
eller: ”Var är rättvisans Gud?”
Footnotes
- 1:8 blint … lamt … sjukt Ett offerdjur skulle vara felfritt, som förebild till Kristus (3 Mos 22:19).
- 1:8 till din ståthållare Som skatt till ståthållaren som styrde Juda för perserrikets räkning.
- 1:14 skadat Annan översättning: ”kastrerat” (jfr 3 Mos 22:24).
- 2:3 dynga Ordet användes om offerdjurens maginnehåll (se 3 Mos 1:9).
- 2:12 hög och låg Grundtextens innebörd är osäker.
- 2:15 Det som är kvar av ande Annan översättning: ”Kött och ande” eller ”Andlig släkt”. Grundtexten är i denna vers svårtolkad.
Malaki 1:6-2:17
Svenska 1917
6 En son skall hedra sin fader och en tjänare sin herre. Om nu jag är fader, var är då den heder, som skulle visas mig? Och om jag är en herre, var är då den fruktan som man skulle hava för mig? -- så säger HERREN Sebaot till eder, I präster, som förakten mitt namn. Nu frågen I: »Varmed hava vi då visat förakt för ditt namn?»
7 Jo, därmed att I bären fram ovärdig spis på mitt altare. Åter frågen I: »På vad sätt hava vi betett oss ovärdigt mot dig?» Jo, i det att I tänken: »HERRENS bord behöver man icke mycket akta.»
8 När i fören fram ett offerdjur som är blint, då räknen I sådant icke för ont; när I fören fram ett som är lytt eller svagt, då räknen I ej heller sådant för ont. Kom med något sådant till din ståthållare, så får du se om han tager gunstigt emot dig och bliver dig bevågen, säger HERREN Sebaot.
9 Bönfallen alltså nu inför Gud, att han må bliva oss nådig. Kan han väl vara eder bevågen, då I haven begått sådant? säger HERREN Sebaot.
10 Ack att bland eder funnes någon som ville stänga tempeldörrarna, så att I icke längre förgäves upptänden eder eld på mitt altare! Jag har icke behag till eder, säger HERREN Sebaot, och till offergåvor av eder hand har jag icke lust.
11 Från solens uppgång ända till dess nedgång är ju mitt namn stort bland folken, och överallt frambäras rökoffer och rena offergåvor åt mitt namn; ja, mitt namn är stort bland folken, säger HERREN Sebaot.
12 Men I ohelgen det, i det att I sägen: »Herrens bord kan man gärna försumma, och den spis, som gives därtill, behöver man icke mycket akta.»
13 Ja, I sägen: »Icke är det mödan värt!», och så handhaven I det vanvördigt, säger HERREN Sebaot. När I alltså frambären eder offergåva, då fören I fram, vad som är rövat och vad som är lytt och svagt. Skulle jag hava behag till sådana gåvor av eder hand? säger HERREN.
14 Nej, förbannad vare den bedragare, som i sin hjord har ett djur av hankön, men ändå, när han har gjort ett löfte, offrar åt Herren ett djur, som icke duger. Ty jag är en stor konung, säger HERREN Sebaot, och mitt namn är fruktansvärt bland folken.
2 Därför kommer nu följande bud till eder, I präster.
2 Om I icke hörsammen det och akten därpå, så att I given mitt namn ära, säger HERREN Sebaot, så skall jag sända förbannelse över eder och förbanna edra välsignelser; ja, jag har redan förbannat dem, eftersom I icke akten därpå.
3 Se, jag skall låta min näpst drabba eder avkomma, och jag skall kasta orenlighet i ansiktet på eder, orenligheten efter edra högtidsoffer; ja, I skolen själva bliva kastade i denna.
4 Då skolen I förstå, att jag har sänt till eder detta bud, för att mitt förbund med Levi skall bestå, säger HERREN Sebaot.
5 Jag hade ett förbund med honom, och däri var liv och frid. Sådant gav jag åt honom, för att han skulle frukta mig; och han fruktade mig och bävade för mitt namn.
6 Rätt undervisning var i hans mun, och ingen orätt fanns på hans läppar; fridsamt och redligt vandrade han i min umgängelse och omvände många från missgärning.
7 Ty prästens läppar skola förvara kunskap, och undervisning skall man hämta ur hans mun; han är ju HERREN Sebaots sändebud.
8 Men I haven vikit av ifrån vägen; genom eder undervisning haven I kommit många på fall. I haven fördärvat förbundet med Levi, säger HERREN Sebaot.
9 Därför har ock jag gjort eder föraktade och låga i allt folkets ögon, eftersom I icke hållen mina vägar, utan haven anseende till personen, när I handhaven undervisningen.
10 Hava vi icke alla en och samma fader? Har icke en och samma Gud skapat oss? Varför handla vi då trolöst mot varandra och bryta våra fäders förbund?
11 Juda har handlat trolöst, och styggelse är bedriven i Israel och i Jerusalem; ty Juda har oskärat HERRENS helgedom, den som han älskar, och de hava tagit till äkta kvinnor, som dyrka främmande gudar.
12 Hos den man som så gör må HERREN utrota var levande själ ur Jakobs hyddor, jämväl den som frambär offergåvor till HERREN Sebaot.
13 Och ännu något annat gören I: I vållen, att HERRENS altare höljes med tårar, med gråt och klagan, så att han icke mer vill se till offergåvorna, ej heller med välbehag kan taga emot något ur eder hand.
14 Nu frågen I: »Huru så?» Jo, HERREN var ju vittne mellan dig och din ungdoms hustru, henne som du nu har varit trolös emot, fastän hon är din maka, din äkta hustru.
15 Hava vi då icke en och samma skapare, den, i vilkens hand det står, att vår ande bevaras? Och vad vill nu denne ene? Han vill ju hava ett gudaktigt släkte. Tagen eder därför väl till vara, så att ingen bliver trolös mot sin ungdoms hustru.
16 Ty jag hatar äktenskapsskillnad, säger HERREN, Israels Gud, och att man höljer sig i våld såsom i en överklädnad, säger HERREN Sebaot. Tagen eder därför väl till vara, så att I icke bliven trolösa. Malaki, 3 Kapitlet Herrens dag skall snart komma, med straff och med luttring.
17 I trötten ut HERREN med edert tal. Nu frågen I: »Varmed trötta vi då ut honom?» Jo, därmed att I sägen: »Den som gör ont är ändå god i HERRENS ögon, och till sådana har han behag. Ty varför kommer icke eljest domens Gud?»
Malaki 1:6-2:17
Svenska Folkbibeln
Förakt för Herren
6 En son hedrar sin far,
en tjänare sin herre.
Om nu jag är en far,
var är då den heder som borde visas mig?
Och om jag är en herre,
var är då fruktan för mig?
Detta säger Herren Sebaot
till er präster som föraktar mitt namn.
Och ni frågar: "På vilket sätt har vi föraktat ditt namn?"
7 Jo, genom att ni på mitt altare
offrar oren mat.
Och ni frågar: "På vilket sätt har vi kränkt din renhet?"
Genom att ni säger: " Herrens bord betyder ingenting."
8 Om ni bär fram ett blint djur som offer,
är inte det något ont?
Om ni bär fram det som är lamt och sjukt,
är inte det något ont?
Kom med sådant till din ståthållare!
Tror du han blir glad
och tar nådigt emot dig?
säger Herren Sebaot.
9 Men bönfall nu inför Gud
att han må vara nådig mot oss.
Genom er har detta skett.
Kan han då bli vänligt sinnad mot er?
säger Herren Sebaot.
10 Om ändå någon av er ville stänga tempeldörrarna,
så att ni inte förgäves tänder upp eld på mitt altare!
Jag har inte behag till er,
säger Herren Sebaot,
offergåvorna från er hand finner jag ingen glädje i.
11 Från solens uppgång till dess nedgång
skall mitt namn bli stort bland hednafolken,
på alla orter skall man bära fram rökoffer
och rena offergåvor åt mitt namn.
Ja, stort skall mitt namn bli bland hednafolken,
säger Herren Sebaot.
12 Men ni vanhelgar det när ni säger:
" Herrens bord är orent
och maten som ges är värdelös."
13 Ni säger: "Inte är det mödan värt!"
och så handhar ni det vanvördigt,
säger Herren Sebaot.
Som offer bär ni fram det som är stulet
och djur som är halta och sjuka.
Sådant offrar ni.
Och det skulle jag med glädje ta emot av er?
säger Herren.
14 Förbannad är den som handlar svekfullt,
den som i sin hjord har ett djur av hankön,
men ändå, när han gör ett löfte,
offrar åt Herren det som är vanställt.
Ty jag är en stor Konung,
säger Herren Sebaot,
och mitt namn är fruktat bland hednafolken.
Prästernas synd
2 Och nu kommer denna befallning till er, ni präster:
2 Om ni inte vill höra,
om ni inte lägger på hjärtat
att ge mitt namn ära,
säger Herren Sebaot,
då skall jag sända förbannelse mot er.
Jag skall förbanna era välsignelser,
ja, jag har redan förbannat dem,
eftersom ni inte lägger detta på hjärtat.
3 Se, jag skall straffa er avkomma
och kasta orenlighet i ansiktet på er,
orenlighet från era högtidsoffer,
och man skall bära bort er tillsammans med den.
4 Och ni skall förstå att jag har gett er denna befallning,
för att mitt förbund med Levi skall bestå,
säger Herren Sebaot.
5 Mitt förbund med honom var liv och frid,
och jag gav honom detta
för att han skulle frukta mig.
Och han fruktade mig
och bävade för mitt namn.
6 Sann undervisning var i hans mun,
ingen orätt fanns på hans läppar.
I frid och uppriktighet
vandrade han med mig,
och han omvände många från deras missgärningar.
7 Ty prästens läppar skall bevara kunskap,
och undervisning skall man hämta från hans mun.
Han är en budbärare från Herren Sebaot.
8 Men ni har vikit av från vägen,
genom er undervisning har många kommit på fall.
Ni har fördärvat förbundet med Levi,
säger Herren Sebaot.
9 Därför har jag gjort er
föraktade och förnedrade inför allt folket,
eftersom ni inte har hållit er till mina vägar
och tagit hänsyn till människor när ni undervisar.
Folkets trolöshet
10 Har vi inte alla en enda Fader?
Har inte en enda Gud skapat oss?
Varför handlar vi då svekfullt mot varandra
och kränker våra fäders förbund?
11 Juda har handlat svekfullt,
och avskyvärda ting
har bedrivits i Israel och i Jerusalem.
Ty Juda har kränkt det Herren håller heligt,
det som han älskar,
och de har gift sig med kvinnor som dyrkar främmande gudar.
12 Herren skall från Jakobs tält utrota var och en som gör detta,
både hög och låg[a]
och den som bär fram gåvor till Herren Sebaot.
13 Och för det andra gör ni detta:
Ni översköljer Herrens altare med tårar, gråt och klagan,
eftersom han inte längre vill se till offergåvan
eller ta emot något från er hand med glädje.
14 Och ni frågar: "Varför?"
Jo, Herren har varit vittne mellan dig
och din ungdoms hustru.
Du har handlat trolöst mot henne,
fastän hon är din maka,
din hustru som du ingått förbund med.
15 Har inte han gjort dem till ett?
Det som är kvar av ande tillhör honom.
Och varför ett?
Han söker avkomma som hör Gud till.
Så tag vård om er ande
och handla inte trolöst mot er ungdoms hustru.
16 Jag hatar skilsmässa,
säger Herren, Israels Gud,
och att man höljer sig i våld som i en klädnad,
säger Herren Sebaot.
Så tag vård om er ande
och handla inte trolöst.
17 Ni tröttar ut Herren med era ord.
Ni frågar: "På vilket sätt har vi tröttat ut honom?"
Jo, ni säger: "Den som gör det onda
är god i Herrens ögon,
och han gläder sig över dem",
eller: "Var är Gud som dömer?"
Footnotes
- Malaki 2:12 hög och låg Grundtextens innebörd är osäker.
Malaki 1:6-2:17
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Israels otrohet
(1:6—2:16)
Herren kräver felfria offer
6 En son hedrar sin far och en tjänare sin herre. Om jag är en far, var är min heder? Och om jag är en herre, var är min respekt? Detta säger härskarornas Herre till er präster, som föraktar mitt namn.
Då frågar ni: ’På vilket sätt har vi föraktat ditt namn?’
7 Genom att ni har burit fram oren mat på mitt altare.
Ni frågar: ’På vilket sätt har vi gjort dig oren?’
Genom att säga att Herrens bord kan föraktas. 8 När ni bär fram ett blint offerdjur, är det inte något ont? När ni bär fram ett halt och sjukt offerdjur, är det inte något ont? Försök komma med sådana offer till din ståthållare! Skulle han gilla dig och ta emot dig välvilligt? säger härskarornas Herre.
9 Nu vädjar ni till Gud att han ska vara nådig mot oss! Skulle han, när ni nu har sådant i era händer, vara välvilligt inställd mot er?” säger härskarornas Herre.
10 ”Om ändå någon av er ville stänga tempeldörrarna och låta bli att i onödan tända eld på mitt altare! Jag vill inte veta av er, säger härskarornas Herre, och jag kan inte ta emot era offer. 11 Från öster till väster ska mitt namn bli stort bland folken. På alla platser ska man bära fram rökelse och rena offer åt mitt namn, för mitt namn är stort bland folken, säger härskarornas Herre.
12 Ni däremot vanhelgar det och säger att Herrens bord är orent och hans mat är värd förakt. 13 Ni säger: ’Så besvärligt!’ och fnyser bara, säger härskarornas Herre. Ni kommer med stulna, halta och sjuka djur för att offra. Skulle jag kunna ta emot sådant av er? säger Herren. 14 Förbannad är den bedräglige som lovar att offra ett handjur från sin hjord och sedan ändå offrar ett missbildat djur åt Herren. För jag är en stor kung, säger härskarornas Herre, och mitt namn är fruktat bland folken.
Herren varnar sina präster
2 Och nu, präster, finns här en befallning till er: 2 Om ni inte vill lyssna, om ni inte vill lägga på hjärtat att ära mitt namn, säger härskarornas Herre, så ska jag sända en förbannelse över er och förbanna era välsignelser. Ja, jag har faktiskt redan förbannat dem därför att ni inte lagt detta på hjärtat.
3 Jag ska gå till rätta med era efterkommande och kasta gödseln från era högtidsoffer i ansiktet på er, och ni ska själva bli utkastade med den.[a] 4 Då ska ni inse att jag har gett er denna befallning, för att mitt förbund med Levi ska bestå, säger härskarornas Herre. 5 Mitt förbund med honom innebar liv och frid, som jag gav honom för att han skulle frukta mig och bäva för mitt namn. 6 Sann lag var i hans mun, och på hans läppar fanns ingen orätt. Han vandrade med mig i frid och uppriktighet och omvände många från deras synd.
7 Prästens läppar ska bevara kunskapen, och lag ska hämtas från hans mun, för han är härskarornas Herres budbärare. 8 Men ni har vikit av från vägen. Genom er lag har många kommit på fall. Ni har brutit Levis förbund, säger härskarornas Herre. 9 Därför har jag gjort er föraktade och förödmjukade inför allt folket, för ni har inte följt mina vägar, och ni har varit partiska när det gäller lagen.”
Folkets trolöshet
10 Har vi inte alla en enda fader? Har inte en och samme Gud skapat oss? Varför är vi trolösa mot varandra och vanhelgar våra förfäders förbund? 11 Juda har varit trolöst, och i Israel och i Jerusalem förekommer avskyvärdheter, för Juda har vanhelgat Herrens helgedom som han älskar och gift sig med en främmande guds dotter[b]. 12 Herren ska ur Jakobs boningar utrota varje man, vem han än är,[c] som har gjort något sådant, även om han bär fram offer till härskarornas Herre.
13 Något annat ni också gör är att ni väter ner Herrens altare med tårar, ni gråter och klagar, därför att han inte längre bryr sig om era offer eller vill ta emot något från er hand. 14 Ni frågar: ”Varför?” Därför att Herren har varit vittne mellan dig och din ungdoms hustru, för du har varit trolös mot henne, fastän hon är din livskamrat och maka som du ingått förbund med. 15 Har inte han gjort dem till ett? De är hans tillhörighet, till både kött och ande. Varför? Han söker avkomma som är Guds. Var därför på er vakt![d] Var inte trolös mot din ungdoms hustru.
16 Jag hatar skilsmässa, säger Herren, Israels Gud, liksom att man höljer sig i våld som klädnad, säger härskarornas Herre. Var därför på er vakt till ert sinne, och var inte trolösa![e]
Herren kommer för att döma
(2:17—4:6)
17 Ni har tröttat ut Herren med era ord. Ni undrar: ”Tröttat ut? Hur?” Genom att säga: ”Var och en som gör det som är ont är god i Herrens ögon”, eller: ”Var finns rättvisans Gud?”
Footnotes
- 2:3 Grundtextens innebörd är osäker.
- 2:11 en främmande guds dotter kan antingen syfta på avgudadyrkan i sig (tillbedjan av någon gudinna) eller på blandäktenskap som kunde leda till avgudadyrkan.
- 2:12 Grundtextens innebörd är osäker.
- 2:15 Grundtextens innebörd är oviss i hela denna första del av versen.
- 2:16 Grundtextens innebörd är osäker.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.