Lucas 1
Reina Valera Contemporánea
Dedicatoria a Teófilo
1 Excelentísimo Teófilo: Muchos han tratado ya de relatar en forma ordenada la historia de los sucesos que ciertamente se han cumplido entre nosotros, 2 tal y como nos los enseñaron quienes desde el principio fueron testigos presenciales y ministros de la palabra. 3 Después de haber investigado todo con sumo cuidado desde su origen, me ha parecido una buena idea escribírtelas por orden, 4 para que llegues a conocer bien la verdad de lo que se te ha enseñado.
Anuncio del nacimiento de Juan
5 En los días de Herodes, rey de Judea, había un sacerdote llamado Zacarías, de la clase de Abías,(A) cuya esposa, Elisabet, era descendiente de Aarón. 6 Ambos eran íntegros delante de Dios y obedecían de manera irreprensible todos los mandamientos y ordenanzas del Señor. 7 Pero no tenían hijos, porque Elisabet era estéril y los dos eran ya muy ancianos. 8 Un día en que Zacarías oficiaba como sacerdote delante de Dios, pues le había llegado el turno a su grupo, 9 le tocó en suerte entrar en el santuario del Señor para ofrecer incienso, conforme a la costumbre del sacerdocio. 10 Mientras se quemaba el incienso, todo el pueblo estaba orando afuera. 11 En eso, un ángel del Señor se le apareció a Zacarías. Estaba parado a la derecha del altar del incienso. 12 Cuando Zacarías lo vio, se desconcertó y le sobrevino un gran temor; 13 pero el ángel le dijo: «Zacarías, no tengas miedo, porque tu oración ha sido escuchada. Tu esposa Elisabet te dará un hijo, y tú le pondrás por nombre Juan. 14 Tendrás gozo y alegría, y muchos se regocijarán de su nacimiento, 15 pues ante Dios será un hombre muy importante. No beberá vino ni licor,(B) y tendrá la plenitud del Espíritu Santo desde antes de nacer. 16 Él hará que muchos de los hijos de Israel se vuelvan al Señor su Dios, 17 y lo precederá con el espíritu y el poder de Elías, para hacer que los padres se reconcilien con sus hijos,(C) y para llevar a los desobedientes a obtener la sabiduría de los justos. Así preparará bien al pueblo para recibir al Señor.» 18 Zacarías le preguntó al ángel: «¿Y cómo voy a saber que esto será así? ¡Yo estoy ya muy viejo, y mi esposa es de edad avanzada!» 19 El ángel le respondió: «Yo soy Gabriel,(D) y estoy en presencia de Dios. He sido enviado a hablar contigo para comunicarte estas buenas noticias. 20 Pero como no has creído mis palabras, las cuales se cumplirán a su debido tiempo, ahora vas a quedarte mudo, y no podrás hablar hasta el día en que esto suceda.» 21 Mientras tanto, el pueblo esperaba a que saliera Zacarías, extrañados de que se tardara tanto en el santuario. 22 Pero cuando salió y no les podía hablar, comprendieron que habría tenido una visión en el santuario, pues les hablaba por señas y seguía mudo. 23 Cuando terminaron los días de su ministerio, Zacarías se fue a su casa.
24 Días después, su esposa Elisabet quedó encinta y se recluyó en su casa durante cinco meses, pues decía: 25 «El Señor ha actuado así conmigo para que ya no tenga nada de qué avergonzarme ante nadie.»
Anuncio del nacimiento de Jesús
26 Seis meses después, Dios envió al ángel Gabriel a la ciudad galilea de Nazaret 27 para ver a María,(E) una virgen que estaba comprometida con José, un hombre que era descendiente de David. 28 El ángel entró en donde ella estaba y le dijo: «¡Salve, muy favorecida! El Señor está contigo.» 29 Cuando ella escuchó estas palabras, se sorprendió y se preguntaba qué clase de saludo era ése. 30 El ángel le dijo: «María, no temas. Dios te ha concedido su gracia. 31 Vas a quedar encinta, y darás a luz un hijo, y le pondrás por nombre JESÚS.(F) 32 Éste será un gran hombre, y lo llamarán Hijo del Altísimo. Dios, el Señor, le dará el trono de David, su padre, 33 y reinará sobre la casa de Jacob para siempre, y su reino no tendrá fin.»(G) 34 Pero María le dijo al ángel: «¿Y esto cómo va a suceder? ¡Nunca he estado con un hombre!» 35 El ángel le respondió: «El Espíritu Santo vendrá sobre ti, y el poder del Altísimo te cubrirá con su sombra. Por eso el Santo Ser que nacerá será llamado Hijo de Dios. 36 También tu parienta Elisabet, la que llamaban estéril, ha concebido un hijo en su vejez, y ya está en su sexto mes de embarazo. 37 ¡Para Dios no hay nada imposible!»(H) 38 María dijo entonces: «Yo soy la sierva del Señor. ¡Cúmplase en mí lo que has dicho!» Y el ángel se fue de su presencia.
María visita a Elisabet
39 Por esos mismos días, María fue de prisa a una ciudad de Judá que estaba en las montañas. 40 Al entrar en la casa de Zacarías, saludó a Elisabet. 41 Y sucedió que, al oír Elisabet el saludo de María, la criatura saltó en su vientre y Elisabet recibió la plenitud del Espíritu Santo. 42 Entonces ella exclamó a voz en cuello: «¡Bendita eres tú entre las mujeres, y bendito es el fruto de tu vientre! 43 ¿Cómo pudo sucederme que la madre de mi Señor venga a visitarme? 44 ¡Tan pronto como escuché tu saludo, la criatura saltó de alegría en mi vientre! 45 ¡Dichosa tú, que has creído, porque se cumplirá lo que el Señor te ha anunciado!»
46 Entonces María dijo:(I)
«Mi alma glorifica al Señor,
47 y mi espíritu se regocija en Dios mi Salvador.
48 Pues se ha dignado mirar a su humilde sierva,
Y desde ahora me llamarán dichosa
por todas las generaciones.
49 Grandes cosas ha hecho en mí el Poderoso;
¡Santo es su nombre!
50 La misericordia de Dios es eterna
para aquellos que le temen.
51 Con su brazo hizo grandes proezas,
y deshizo los planes de los soberbios.
52 Derrocó del trono a los poderosos,
Y puso en alto a los humildes.
53 A los hambrientos los colmó de bienes,
y a los ricos los dejó con las manos vacías.
54 Socorrió a su siervo Israel,
y se acordó de su misericordia,
55 de la cual habló con nuestros padres,
con Abrahán(J) y con su descendencia para siempre.»
56 María se quedó con Elisabet como tres meses, y después volvió a su casa.
Nacimiento de Juan el Bautista
57 Cuando se cumplió el tiempo, Elisabet dio a luz un hijo. 58 Y cuando sus vecinos y parientes supieron que Dios le había mostrado su gran misericordia, se alegraron con ella. 59 Al octavo día fueron para circuncidar al niño,(K) y querían ponerle el nombre de su padre, Zacarías. 60 Pero su madre dijo: «No, va a llamarse Juan.» 61 Le preguntaron: «¿Por qué? ¡No hay nadie en tu familia que se llame así!» 62 Luego le preguntaron a su padre, por señas, qué nombre quería ponerle. 63 Zacarías pidió una tablilla y escribió: «Su nombre es Juan.» Y todos se quedaron asombrados. 64 En ese mismo instante, a Zacarías se le destrabó la lengua y comenzó a hablar y a bendecir a Dios. 65 Todos sus vecinos se llenaron de temor, y todo esto se divulgó por todas las montañas de Judea. 66 Todos los que oían esto se ponían a pensar, y se preguntaban: «¿Qué va a ser de este niño?» Y es que la mano del Señor estaba con él.
Profecía de Zacarías
67 Lleno del Espíritu Santo, Zacarías, su padre, profetizó:
68 «Bendito sea el Señor, Dios de Israel,
porque ha venido a redimir a su pueblo.
69 Nos ha levantado un poderoso Salvador
en la casa de David, su siervo,
70 tal y como lo anunció en el pasado
por medio de sus santos profetas:
71 “Salvación de nuestros enemigos,
y del poder de los que nos odian.”
72 Mostró su misericordia a nuestros padres,
y se acordó de su santo pacto,
73 de su juramento a nuestro padre Abrahán:
Prometió que nos concedería
74 ser liberados de nuestros enemigos,
para poder servirle sin temor,
75 en santidad y en justicia
todos nuestros días delante de él.
76 Y a ti, niño, te llamarán “Profeta del Altísimo”,
porque irás precediendo al Señor
para preparar sus caminos.(L)
77 Darás a conocer a su pueblo la salvación
y el perdón de sus pecados,
78 por la entrañable misericordia de nuestro Dios.
La aurora nos visitó desde lo alto,
79 para alumbrar a los que viven en tinieblas(M)
y en medio de sombras de muerte;
para encaminarnos por la senda de la paz.»
80 El niño fue creciendo y fortaleciéndose en espíritu, y vivió en lugares apartados hasta el día en que se presentó públicamente a Israel.
Luke 1
New King James Version
Dedication to Theophilus
1 Inasmuch as many have taken in hand to set in order a narrative of those (A)things which [a]have been fulfilled among us, 2 just as those who (B)from the beginning were (C)eyewitnesses and ministers of the word (D)delivered them to us, 3 it seemed good to me also, having [b]had perfect understanding of all things from the very first, to write to you an orderly account, (E)most excellent Theophilus, 4 (F)that you may know the certainty of those things in which you were instructed.
John’s Birth Announced to Zacharias
5 There was (G)in the days of Herod, the king of Judea, a certain priest named Zacharias, (H)of the division of (I)Abijah. His (J)wife was of the daughters of Aaron, and her name was Elizabeth. 6 And they were both righteous before God, walking in all the commandments and ordinances of the Lord blameless. 7 But they had no child, because Elizabeth was barren, and they were both well advanced in years.
8 So it was, that while he was serving as priest before God in the order of his division, 9 according to the custom of the priesthood, [c]his lot fell (K)to burn incense when he went into the temple of the Lord. 10 (L)And the whole multitude of the people was praying outside at the hour of incense. 11 Then an angel of the Lord appeared to him, standing on the right side of (M)the altar of incense. 12 And when Zacharias saw him, (N)he was troubled, and fear fell upon him.
13 But the angel said to him, “Do not be afraid, Zacharias, for your prayer is heard; and your wife Elizabeth will bear you a son, and (O)you shall call his name John. 14 And you will have joy and gladness, and (P)many will rejoice at his birth. 15 For he will be (Q)great in the sight of the Lord, and (R)shall drink neither wine nor strong drink. He will also be filled with the Holy Spirit, (S)even from his mother’s womb. 16 And he will turn many of the children of Israel to the Lord their God. 17 (T)He will also go before Him in the spirit and power of Elijah, ‘to turn the hearts of the fathers to the children,’ and the disobedient to the wisdom of the just, to make ready a people prepared for the Lord.”
18 And Zacharias said to the angel, (U)“How shall I know this? For I am an old man, and my wife is well advanced in years.”
19 And the angel answered and said to him, “I am (V)Gabriel, who stands in the presence of God, and was sent to speak to you and bring you [d]these glad (W)tidings. 20 But behold, (X)you will be mute and not able to speak until the day these things take place, because you did not believe my words which will be fulfilled in their own time.”
21 And the people waited for Zacharias, and marveled that he lingered so long in the temple. 22 But when he came out, he could not speak to them; and they perceived that he had seen a vision in the temple, for he beckoned to them and remained speechless.
23 So it was, as soon as (Y)the days of his service were completed, that he departed to his own house. 24 Now after those days his wife Elizabeth conceived; and she hid herself five months, saying, 25 “Thus the Lord has dealt with me, in the days when He looked on me, to (Z)take away my reproach among people.”
Christ’s Birth Announced to Mary
26 Now in the sixth month the angel Gabriel was sent by God to a city of Galilee named Nazareth, 27 to a virgin (AA)betrothed to a man whose name was Joseph, of the house of David. The virgin’s name was Mary. 28 And having come in, the angel said to her, (AB)“Rejoice, highly favored one, (AC)the Lord is with you; [e]blessed are you among women!”
29 But [f]when she saw him, (AD)she was troubled at his saying, and considered what manner of greeting this was. 30 Then the angel said to her, “Do not be afraid, Mary, for you have found (AE)favor with God. 31 (AF)And behold, you will conceive in your womb and bring forth a Son, and (AG)shall call His name Jesus. 32 He will be great, (AH)and will be called the Son of the Highest; and (AI)the Lord God will give Him the (AJ)throne of His (AK)father David. 33 (AL)And He will reign over the house of Jacob forever, and of His kingdom there will be no end.”
34 Then Mary said to the angel, “How can this be, since I [g]do not know a man?”
35 And the angel answered and said to her, (AM)“The Holy Spirit will come upon you, and the power of the Highest will overshadow you; therefore, also, that Holy One who is to be born will be called (AN)the Son of God. 36 Now indeed, Elizabeth your relative has also conceived a son in her old age; and this is now the sixth month for her who was called barren. 37 For (AO)with God nothing will be impossible.”
38 Then Mary said, “Behold the maidservant of the Lord! Let it be to me according to your word.” And the angel departed from her.
Mary Visits Elizabeth
39 Now Mary arose in those days and went into the hill country with haste, (AP)to a city of Judah, 40 and entered the house of Zacharias and greeted Elizabeth. 41 And it happened, when Elizabeth heard the greeting of Mary, that the babe leaped in her womb; and Elizabeth was (AQ)filled with the Holy Spirit. 42 Then she spoke out with a loud voice and said, (AR)“Blessed are you among women, and blessed is the fruit of your womb! 43 But why is this granted to me, that the mother of my Lord should come to me? 44 For indeed, as soon as the voice of your greeting sounded in my ears, the babe leaped in my womb for joy. 45 (AS)Blessed is she who [h]believed, for there will be a fulfillment of those things which were told her from the Lord.”
The Song of Mary
46 And Mary said:
(AT)“My soul [i]magnifies the Lord,
47 And my spirit has (AU)rejoiced in (AV)God my Savior.
48 For (AW)He has regarded the lowly state of His maidservant;
For behold, henceforth (AX)all generations will call me blessed.
49 For He who is mighty (AY)has done great things for me,
And (AZ)holy is His name.
50 And (BA)His mercy is on those who fear Him
From generation to generation.
51 (BB)He has shown strength with His arm;
(BC)He has scattered the proud in the imagination of their hearts.
52 (BD)He has put down the mighty from their thrones,
And exalted the lowly.
53 He has (BE)filled the hungry with good things,
And the rich He has sent away empty.
54 He has helped His (BF)servant Israel,
(BG)In remembrance of His mercy,
55 (BH)As He spoke to our (BI)fathers,
To Abraham and to his (BJ)seed forever.”
56 And Mary remained with her about three months, and returned to her house.
Birth of John the Baptist
57 Now Elizabeth’s full time came for her to be delivered, and she brought forth a son. 58 When her neighbors and relatives heard how the Lord had shown great mercy to her, they (BK)rejoiced with her.
Circumcision of John the Baptist
59 So it was, (BL)on the eighth day, that they came to circumcise the child; and they would have called him by the name of his father, Zacharias. 60 His mother answered and said, (BM)“No; he shall be called John.”
61 But they said to her, “There is no one among your relatives who is called by this name.” 62 So they made signs to his father—what he would have him called.
63 And he asked for a writing tablet, and wrote, saying, “His name is John.” So they all marveled. 64 Immediately his mouth was opened and his tongue loosed, and he spoke, praising God. 65 Then fear came on all who dwelt around them; and all these sayings were discussed throughout all the hill country of Judea. 66 And all those who heard them (BN)kept them in their hearts, saying, “What kind of child will this be?” And (BO)the hand of the Lord was with him.
Zacharias’ Prophecy
67 Now his father Zacharias (BP)was filled with the Holy Spirit, and prophesied, saying:
68 “Blessed(BQ) is the Lord God of Israel,
For (BR)He has visited and redeemed His people,
69 (BS)And has raised up a horn of salvation for us
In the house of His servant David,
70 (BT)As He spoke by the mouth of His holy prophets,
Who have been (BU)since the world began,
71 That we should be saved from our enemies
And from the hand of all who hate us,
72 (BV)To perform the mercy promised to our fathers
And to remember His holy covenant,
73 (BW)The oath which He swore to our father Abraham:
74 To grant us that we,
Being delivered from the hand of our enemies,
Might (BX)serve Him without fear,
75 (BY)In holiness and righteousness before Him all the days of our life.
76 “And you, child, will be called the (BZ)prophet of the Highest;
For (CA)you will go before the face of the Lord to prepare His ways,
77 To give (CB)knowledge of salvation to His people
By the remission of their sins,
78 Through the tender mercy of our God,
With which the [j]Dayspring from on high [k]has visited us;
79 (CC)To give light to those who sit in darkness and the shadow of death,
To (CD)guide our feet into the way of peace.”
80 So (CE)the child grew and became strong in spirit, and (CF)was in the deserts till the day of his manifestation to Israel.
Footnotes
- Luke 1:1 Or are most surely believed
- Luke 1:3 Lit. accurately followed
- Luke 1:9 he was chosen by lot
- Luke 1:19 this good news
- Luke 1:28 NU omits blessed are you among women
- Luke 1:29 NU omits when she saw him
- Luke 1:34 Am a virgin
- Luke 1:45 Or believed that there
- Luke 1:46 Declares the greatness of
- Luke 1:78 Lit. Dawn; the Messiah
- Luke 1:78 NU shall visit
Lukas 1
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Inledning
1 Många har redan åtagit sig att sammanställa en skildring av allt det som har hänt ibland oss, 2 i enlighet med vad vi har fått veta av de ögonvittnen som var med från början och som blev ordets tjänare. 3 Men nu har också jag noga gått igenom alla fakta ända från början och bestämt mig för att i rätt ordning skriva ner det för dig, högt ärade Theofilos, 4 för att du ska förstå att du kan lita på alla de upplysningar du har fått.
En ängel meddelar att Johannes döparen ska födas
5 När Herodes var kung i Judeen, fanns det en präst som hette Sakarias. Han tillhörde Avias avdelning bland prästerna. Också hans hustru Elisabet var en ättling till Aron. 6 De var båda rättfärdiga inför Gud och levde klanderfritt efter alla Herrens bud och föreskrifter. 7 De hade inga barn, för Elisabet kunde inte få några, och båda hade nu hunnit bli ganska gamla.
8 Men en dag, när Sakarias avdelning var i tjänst och han tjänstgjorde som präst inför Gud, 9 och man som vanligt kastat lott om vem som skulle få gå in i Herrens tempel och tända rökelse, blev Sakarias utvald. 10 Under tiden som rökelseoffret pågick stod allt folket utanför och bad.
11 Då fick han se en ängel från Herren stå till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid den synen och greps av fruktan. 13 Men ängeln sa till honom: ”Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Du och din hustru Elisabet ska få en son, och du ska låta honom heta Johannes[a]. 14 Han ska bli till glädje och lycka för dig, och många ska glädja sig över hans födelse. 15 Han ska bli stor inför Herren. Han ska aldrig smaka vin eller starka drycker, och han ska bli fylld av den heliga Anden redan i moderlivet. 16 Han ska få många bland Israels folk att vända tillbaka till Herren, deras Gud. 17 Han ska gå framför honom i Elias[b] ande och kraft. Han ska vända fädernas hjärtan till deras barn och de upproriska till ett rättfärdigt sinnelag, för att förbereda åt Herren ett folk som är berett.”
18 Sakarias sa till ängeln: ”Hur kan jag vara säker på detta? Jag är ju en gammal man och min hustru är till åren.”
19 Då sa ängeln: ”Jag är Gabriel, och jag står inför Gud. Jag är utsänd för att tala till dig och meddela denna glada nyhet. 20 Men du ska bli stum och inte kunna tala förrän detta inträffar, eftersom du inte trodde på mina ord. De ska gå i uppfyllelse när tiden är inne.”
21 Utanför stod folket och väntade på att Sakarias skulle komma ut, och man började undra varför han dröjde så länge. 22 Då han till slut kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod av hans gester att han måste ha sett en syn. Han förblev stum.
23 När Sakarias hade avslutat sin tjänstgöring, vände han tillbaka hem. 24 Och strax efteråt blev hans hustru Elisabet med barn och höll sig undan från folk i fem månader. Hon sa:
25 ”Tänk vad Herren har gjort med mig. Han har sett till mig, så att jag slipper min skam bland människor.”
En ängel meddelar att Jesus ska födas
26 I sjätte månaden sände Gud ängeln Gabriel till staden Nasaret i Galileen, 27 till en jungfru[c] som hette Maria och som var trolovad[d] med en man som hette Josef, av Davids släkt.
28 Ängeln kom in och sa till henne: ”Gläd dig, du högt benådade! Herren är med dig!”
29 Maria blev förskräckt och undrade vad ängeln kunde mena. 30 Men ängeln sa: ”Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 Du ska bli med barn och föda en Son, och du ska låta honom heta Jesus. 32 Han ska bli stor och kallas den Högstes Son. Och Herren Gud ska ge honom hans förfader Davids tron. 33 Han ska regera över Jakobs släkt[e] för evigt, och hans kungamakt ska aldrig ta slut.”
34 Då frågade Maria ängeln: ”Men hur ska detta kunna ske? Jag har ju inte varit tillsammans med någon man.”
35 Ängeln svarade: ”Den heliga Anden ska komma över dig och den Högstes kraft vila över dig. Därför ska det barn du föder vara heligt och kallas Guds Son. 36 Din släkting Elisabet väntar också barn, trots sin höga ålder. Hon, som man sa var steril, är nu i sjätte månaden. 37 Ingenting är omöjligt för Gud.”
38 Maria sa: ”Jag är Herrens tjänarinna. Låt det bli som du har sagt.” Sedan lämnade ängeln henne.
Maria besöker Elisabet
39 Några dagar senare skyndade sig Maria iväg till en stad i Juda bergsbygd. 40 Hon gick till Sakarias hus och hälsade på Elisabet.
41 När Elisabet hörde Marias hälsning sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av den heliga Anden. 42 Hon ropade högt: ”Välsignad är du bland kvinnorna, och välsignat är barnet du bär! 43 Vilken ära för mig att modern till min Herre kommer på besök! 44 I samma stund som jag hörde din hälsning sparkade barnet till av glädje i min mage. 45 Lycklig är den som trodde, för vad Herren har sagt ska gå i uppfyllelse.”
46 Maria sa:
”Jag vill hylla Herren av hela min själ!
47 Min ande jublar över Gud, han som räddar mig!
48 Han har sett till sin ringa tjänarinna.
Från den här stunden ska alla generationer prisa mig lycklig.
49 Han, den Mäktige, har gjort stora ting med mig.
Heligt är hans namn.
50 Hans barmhärtighet är stor mot dem som fruktar honom,
från generation till generation.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm
och skingrat dem som har övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 Härskare störtar han från deras troner,
men de ödmjuka upphöjer han.
53 Han mättar de hungriga med sin godhet,
men de rika driver han tomhänta bort.
54 Han hjälper sin tjänare Israel
och kommer ihåg sin barmhärtighet
55 mot Abraham och hans ättlingar för evigt,
som han lovade våra förfäder.”
56 Maria stannade hos Elisabet i ungefär tre månader och återvände sedan hem.
Johannes döparens födelse
57 För Elisabet var det nu dags att föda, och hon fick en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra om Herrens stora barmhärtighet mot henne, och de gladde sig med henne.
59 På åttonde dagen kom de för att omskära pojken. De ville kalla honom Sakarias efter hans far, 60 men hans mor sa: ”Nej, han ska heta Johannes.”
61 Då sa de: ”Det finns ju ingen annan i din släkt som heter så.” 62 Med hjälp av tecken frågade de då fadern vad han ville att pojken skulle heta.
63 Han bad om en tavla att skriva på, och till allas förvåning skrev han: ”Han ska heta Johannes.” 64 Och i samma stund kunde Sakarias tala igen, och han började lovprisa Gud.
65 Alla som bodde däromkring greps av fruktan, och nyheten om vad som hade hänt spreds i hela Judeens bergsbygd. 66 De som hörde om händelsen lade det på hjärtat och frågade sig: ”Vad ska det bli av detta barn? Herrens hand var ju med honom.”
67 Och hans far Sakarias fylldes av den heliga Anden och profeterade:
68 ”Välsignad är Herren, Israels Gud,
för han kommer till sitt folk och återlöser det.
69 Han reser en mäktig[f] räddare från sin tjänare Davids ätt,
70 som han för länge sedan lovade genom sina heliga profeter,
71 till räddning från våra fiender,
från alla som hatar oss.
72 Han visar barmhärtighet mot våra förfäder
och håller sitt heliga förbund,
73 eden han svor vår fader Abraham:
74 att rädda oss från våra fienders hand,
så att vi får tjäna honom utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet inför honom så länge vi lever.
76 Och du, mitt barn, ska kallas den Högstes profet,
för du ska gå före Herren och bana väg för honom.
77 Så ska hans folk veta att räddningen är här
med förlåtelse för deras synder.
78 För på grund av vår Guds innerliga barmhärtighet
ska en soluppgång[g] komma ner till oss från höjden
79 och lysa över dem som lever i mörker och dödens skugga
och leda våra steg in på fridens väg.”
80 Pojken växte sedan upp och blev andligt stark. Han höll till ute i ödemarken till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
Footnotes
- 1:13 Johannes betyder: Herren visar nåd/förbarmar sig.
- 1:17 Om Elia, se 2 Kung 2:1-11; gå framför honom syftar på Johannes döparens verksamhet före Jesus.
- 1:27 Se not till Matt 1:23.
- 1:27 Den judiska förlovningen var mer bindande än en nutida förlovning och kunde bara brytas genom en skilsmässa. Något sexuellt umgänge fick inte förekomma. Jfr Matt 1:18-25, där Josefs och Marias förhållande finns närmare beskrivet.
- 1:33 På grekiska: Jakobs hus. Jakob kallades också Israel. Jfr 1 Mos 32:27-28.
- 1:69 Ordagrant: Han reser ett räddningens/frälsningens horn… (horn står för makt och styrka).
- 1:78 I Jer 23:5; 33:15 använder Septuaginta det grekiska ordet anatole i betydelsen skott.
Copyright © 2009, 2011 by Sociedades Bíblicas Unidas
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.