Lukas 23
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Jesus förhörs av Pilatus
23 Sedan förde hela rådet Jesus till landshövdingen Pilatus.
2 De började omedelbart anklaga honom och säga: Den här mannen hetsar upp vårt folk genom att säga att de inte ska betala skatt till den romerska staten och genom att påstå att han är vår Messias och kung.
3 Då frågade Pilatus honom: Stämmer det? Är du deras kung? Ja, svarade Jesus, du själv säger det.
4 Då vände sig Pilatus till översteprästerna och till folket och sa: Jag kan inte finna den här mannen skyldig till något brott.
5 Då blev de alldeles vilda och ropade: Men han gör uppror mot staten överallt där han går fram, i hela landet från Galileen till Jerusalem.
Jesus inför Herodes
6 Är han från Galileen? frågade Pilatus.
7 När de svarade ja skickade Pilatus honom till kung Herodes. Galileen lydde nämligen under Herodes, och han råkade vara i Jerusalem just då.
8 Herodes blev glad över att få tillfälle att träffa Jesus. Han hade nämligen hört mycket om honom och hade hoppats att få se honom göra ett under.
9 Han ställde fråga på fråga till Jesus, men Jesus svarade honom inte.
10 Under tiden stod översteprästerna och de religiösa ledarna vid sidan om, och de fortsatte med sina våldsamma anklagelser.
11 Till slut började Herodes och hans soldater att håna och förlöjliga Jesus. Sedan satte de på honom en kunglig mantel och skickade honom tillbaka till Pilatus.
12 Den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra. Tidigare hade de varit fiender.
Pilatus utlämnar Jesus till att korsfästas
13 Sedan kallade Pilatus samman översteprästerna, de judiska ledarna och folket
14 och tillkännagav sin dom:Ni har fört den här mannen till mig och anklagat honom för att leda ett uppror mot den romerska staten. Jag har noga förhört honom om detta, och finner honom oskyldig.
15 Herodes har kommit till samma slutsats och har sänt honom tillbaka till oss. Ingenting som den här mannen har gjort ger anledning till dödsstraff.
16 Därför ska jag låta piska honom och sedan släppa honom fri.
17-18 Då började folkhopen vråla och skrika, och alla ropade med en mun: Döda honom, och släpp Barabbas lös åt oss!
19 (Barabbas satt fängslad för mord och för att ha lett ett uppror i Jerusalem.)
20 Än en gång försökte Pilatus att diskutera med dem, för han ville gärna släppa Jesus.
21 Men de ropade: Korsfäst honom, korsfäst honom!
22 Ytterligare en gång, för tredje gången, frågade han: Varför det? Vad har han gjort? Jag har inte funnit några skäl att döma honom till döden. Jag kommer därför att piska honom och låta honom gå.
23 Men de ropade ännu högre att Jesus måste dö. Deras vilda rop fick Pilatus att till slut ge med sig.
24 Han dömde Jesus till döden som de krävde,
25 och på deras begäran frigav han i stället Barabbas, som var anklagad för uppror och mord. Men Jesus överlämnade han åt dem, så att de kunde göra vad de ville med honom.
Jesus förs bort för att korsfästas
26 På vägen till avrättningsplatsen mötte folkhopen Simon från Kyrene, som just var på väg till Jerusalem från landsbygden. Honom tvingade de att gå med och bära Jesu kors.
27 Stora skaror följde efter Jesus till avrättningen, bland dem många förtvivlade och gråtande kvinnor.
28 Till dem vände sig Jesus om och sa: Jerusalems döttrar! Gråt inte över mig, utan över er själva och era barn.
29 Det kommer en tid, när de kvinnor som inte har några barn ska räknas som lyckliga.
30 Då ska människorna längta efter att bergen begraver dem och att höjderna gömmer dem.
31 För om den oskyldige måste lida så mycket, vad kan då inte de skyldiga vänta sig?
Jesus blir korsfäst
32-33 Två andra brottslingar leddes också ut för att avrättas tillsammans med Jesus på en plats som kallades Skallen. Där korsfästes de alla tre, Jesus på korset i mitten och de två brottslingarna på var sin sida om honom.
34 Far, förlåt dessa människor, bad Jesus, för de vet inte vad de gör.Under tiden kastade soldaterna tärning om hans kläder och delade dem emellan sig.
35 Folkhopen stod och tittade på, och de judiska ledarna skrattade och hånade honom. Han var bra på att hjälpa andra, sa de. Nu kan han hjälpa sig själv, om han verkligen är den Messias som Gud sänt.
36 Också soldaterna hånade honom och räckte honom surt vin att dricka.
37 Och de ropade till honom: Om du är judarnas kung, så rädda dig själv!
38 Man hade nämligen satt upp en skylt upptill på korset. DETTA ÄR JUDARNAS KUNG, stod det på grekiska, latin och hebreiska.
39 En av de brottslingar, som hängde vid sidan av Jesus, gjorde narr av honom och sa: Är det du som är Messias? Bevisa det då genom att rädda dig själv och oss på samma gång!
40-41 Men den andre brottslingen tillrättavisade honom och sa: Har du inte respekt för Gud ens när du håller på att dö? Vi förtjänar att dö för våra brott, men den här mannen har inte gjort en enda ond handling.
42 Sedan sa han: Jesus, kom ihåg mig när du kommer till ditt rike.
43 Och Jesus svarade: Jag försäkrar dig att redan i dag ska du vara med mig i paradiset.
Jesus dör på korset
44 Det var nu mitt på dagen, och under tre timmar blev det mörkt över hela landet fram till klockan tre.
45 Solen var helt förmörkad, och plötsligt brast det tjocka förhänget, som hängde i templet, mitt itu, uppifrån och ända ner.
46 Då ropade Jesus: Far, till dig lämnar jag min ande, och med de orden dog han.
47 När kaptenen för den romerska militärpluton, som hade hand om avrättningarna, såg vad som hänt, ärade han Gud och sa: Jag är övertygad om att den här mannen var oskyldig.
48 Och när folket, som hade varit åskådare till korsfästelsen, såg att Jesus var död, gick de hem förfärade.
49 Men under tiden stod alla hans vänner tillsammans med kvinnorna, som hade följt med honom från Galileen, på avstånd och såg alltsammans.
Jesus begravs
50-52 En man, som hette Josef, och som kom från Arimataia, en stad i Judeen, vände sig sedan till Pilatus och bad om att få ta hand om Jesu kropp. Han var medlem av den judiska högsta domstolen och en gudfruktig man, som hela tiden hade väntat på att Messias skulle komma, och han tog avstånd från de andra judiska ledarnas beslut och handlingar.
53 Han tog ner Jesu kropp från korset och lindade in den i en lång linnesvepning och lade den i en ny, oanvänd grav, som var uthuggen i en klippa.
54 Detta skedde sent på fredagseftermiddagen, just innan sabbaten skulle börja.
55 Kvinnorna från Galileen följde efter honom och såg hur han lade kroppen i graven.
56 Sedan gick de hem och gjorde i ordning välluktande kryddor och oljor för att balsamera honom. Men när solen gick ner och det blev sabbat höll de sig stilla i enlighet med den judiska lagens bestämmelser.
Lukas 23
nuBibeln (Swedish Contemporary Bible)
Jesus förhörs av Pilatus
(Matt 27:11-14; Mark 15:1-5; Joh 18:28-37)
23 Alla de församlade gick sedan iväg och förde Jesus till Pilatus.[a] 2 Där anklagade de honom och sa: ”Den här mannen leder vårt folk vilse. Han påstår att vi inte ska betala skatt till kejsaren och ger sig ut för att vara Messias, en kung.”
3 Då frågade Pilatus honom: ”Är du judarnas kung?” Men Jesus svarade: ”Det är du själv som säger det.”
4 Pilatus sa då till översteprästerna och folkmassan: ”Jag kan inte finna den här mannen skyldig till något brott.”
5 Men de envisades och sa: ”Han hetsar upp folket med sin undervisning överallt i hela Judeen, från Galileen och ända hit.”
Jesus inför Herodes
6 När Pilatus hörde detta, frågade han: ”Är mannen från Galileen?” 7 Och när han fick reda på att Jesus kom från Herodes område, skickade han honom till Herodes, som just då befann sig i Jerusalem.
8 Herodes blev mycket glad över att få träffa Jesus, för det hade han önskat länge, eftersom han hade hört mycket om honom och hoppades få se honom göra något tecken. 9 Han ställde därför fråga på fråga till Jesus, men Jesus svarade honom inte. 10 Under tiden stod översteprästerna och de skriftlärda där och fortsatte med sina våldsamma anklagelser. 11 Till slut började Herodes och hans soldater att håna och förlöjliga Jesus. Sedan satte de på honom en praktfull mantel och skickade honom tillbaka till Pilatus. 12 Från den dagen blev Herodes och Pilatus vänner med varandra. De hade tidigare varit fiender.
Pilatus dömer Jesus till döden
(Matt 27:15-26; Mark 15:6-15; Joh 18:39—19:16)
13 Sedan kallade Pilatus samman översteprästerna, medlemmarna i rådet och folket, 14 och sa till dem: ”Ni har fört den här mannen till mig och anklagat honom för att hetsa upp folket. Jag har förhört honom i er närvaro, och finner honom inte skyldig till era anklagelser. 15 Herodes har kommit till samma slutsats och har därför sänt honom tillbaka hit. Ingenting som den här mannen har gjort förtjänar döden. 16 Därför tänker jag bara straffa honom och sedan släppa honom fri.”[b]
18 Då började hela folkhopen skrika: ”Döda honom, och släpp Barabbas fri istället!” 19 (Barabbas satt fängslad för ett upplopp i staden och mord.) 20 Än en gång försökte Pilatus att diskutera med dem, för han ville gärna släppa Jesus fri. 21 Men de ropade utan uppehåll: ”Korsfäst honom, korsfäst honom!”
22 För tredje gången frågade Pilatus: ”Vad har han gjort för ont? Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden. Jag kommer bara att straffa honom och sedan låta honom gå.”
23 Men folket skrek utan uppehåll att Jesus skulle korsfästas, och till slut gav deras rop effekt. 24 Pilatus bestämde sig för att göra som de krävde. 25 Han frigav mannen som satt i fängelse för upplopp och mord. Men Jesus överlämnade han åt dem så att de fick göra som de ville.
Jesus korsfästs
(Matt 27:32-44; Mark 15:21-32; Joh 19:17-24)
26 När de förde bort honom grep de tag i en man från Kyrene[c] som hette Simon. Han var på väg in från landsbygden, och de lade korset på honom och lät honom bära det efter Jesus.
27 En stor folkmassa följde med Jesus, bland annat många sörjande och gråtande kvinnor. 28 Men Jesus vände sig till dem och sa: ”Jerusalems döttrar! Gråt inte över mig, utan gråt över er själva och era barn. 29 Det kommer en tid, då man ska säga: Lyckliga är de ofruktsamma, de kvinnor som aldrig har fött barn eller ammat. 30 Då
ska man säga till bergen: Dölj oss!
och till höjderna: Fall över oss![d]
31 För om de gör så här mot det gröna trädet, vad kommer då inte att hända med det torra?”
32 Två brottslingar fördes också ut för att avrättas tillsammans med Jesus. 33 Och när man kom till den plats som kallas Skallen korsfäste de honom tillsammans med brottslingarna, en på var sida om honom. 34 Jesus bad: ”Fader, förlåt dem, för de vet inte vad de gör.” De kastade sedan lott om hans kläder och delade dem mellan sig.[e]
35 Folkhopen stod och tittade på, och medlemmarna i rådet hånade honom: ”Han var bra på att rädda andra”, sa de. ”Nu får han rädda sig själv, om han är Guds Messias, den utvalde.”
36 Även soldaterna hånade honom. De räckte honom surt vin 37 och sa: ”Om du är judarnas kung, så rädda dig själv!” 38 Man hade nämligen satt upp en skylt ovanför Jesus, där det stod: Detta är judarnas kung.
39 En av de brottslingar som hängde där hånade honom också och sa: ”Är det inte du som är Messias? Rädda då dig själv och oss!”
40 Men den andra brottslingen tillrättavisade honom och sa: ”Fruktar du inte ens Gud, du som fått samma dom? 41 Vi får det vi förtjänar, vi har dömts för våra brott, men den här mannen har inte gjort något ont.” 42 Sedan sa han: ”Jesus, kom ihåg mig den dag du kommer med ditt rike.”
43 Jesus svarade: ”Sannerligen säger jag dig att du idag ska vara med mig i paradiset.”[f]
Jesus dör på korset
(Matt 27:45-56; Mark 15:33-41; Joh 19:28-30)
44 Klockan var nu runt tolv på dagen. Då blev det mörkt över hela jorden ända fram till klockan tre, 45 för solen förmörkades helt. Och förhänget [g] i templet brast i två delar. 46 Samtidigt ropade Jesus med hög röst: ”Fader, i dina händer överlämnar jag min ande”[h], och med de orden slutade han att andas.
47 Den romerska officeren, som såg vad som hände, prisade då Gud och sa: ”Han måste verkligen ha varit en rättfärdig man.” 48 När folket, som hade samlats för att se på, såg vad som hände, slog de sig mot bröstet och gick hem. 49 Men alla hans vänner, däribland kvinnorna som hade följt med honom från Galileen, stod på avstånd och såg alltihop.
Jesus begravs
(Matt 27:57-61; Mark 15:42-47; Joh 19:38-42)
50 Nu fanns det en man som hette Josef och var medlem i rådet, en god och rättfärdig man, 51 som inte var delaktig i de andras beslut och handlingar. Han var från staden Arimataia i Judeen och väntade på Guds rike. 52 Josef gick till Pilatus och bad att få Jesus kropp. 53 Han tog sedan ner kroppen och lindade den i linnetyg och lade den i en grav som var uthuggen i en klippa och där ännu ingen hade blivit lagd. 54 Detta var på förberedelsedagen, just innan sabbaten skulle börja.
55 Kvinnorna som hade följt med Jesus från Galileen gick efter och såg hur hans kropp lades i graven. 56 Sedan gick de hem och gjorde i ordning välluktande oljor. Men på sabbaten höll de sig stilla, i enlighet med budordet.
Footnotes
- 23:1 Det judiska rådet hade inte rätt att verkställa dödsstraff, utan måste överlämna dessa fall till de romerska myndigheterna.
- 23:16 En del handskrifter har med en extra vers: 17 Detta sa Pilatus, eftersom han varje högtid måste frige en fånge åt dem.
- 23:26 Kyrene var en stad i Libyen.
- 23:30 Se Hos 10:8.
- 23:34 Jfr Ps 22:19.
- 23:43 Detta är den vanligaste tolkningen att Jesus lovade honom att han redan idag skulle vara med honom i paradiset. Ordföljden i grekiskan är dock fri och tillåter en annan tolkning (också med tanke på att några skiljetecken inte fanns i texten förrän på 1 200-1 500-talet): Jag säger dig idag att du ska…
- 23:45 Förhänget framför det allra heligaste, längst in i templet, platsen för Guds närvaro.
- 23:46 Se Ps 31:6.
Luke 23
New King James Version
Jesus Handed Over to Pontius Pilate(A)
23 Then (B)the whole multitude of them arose and led Him to (C)Pilate. 2 And they began to (D)accuse Him, saying, “We found this fellow (E)perverting [a]the nation, and (F)forbidding to pay taxes to Caesar, saying (G)that He Himself is Christ, a King.”
3 (H)Then Pilate asked Him, saying, “Are You the King of the Jews?”
He answered him and said, “It is as you say.”
4 So Pilate said to the chief priests and the crowd, (I)“I find no fault in this Man.”
5 But they were the more fierce, saying, “He stirs up the people, teaching throughout all Judea, beginning from (J)Galilee to this place.”
Jesus Faces Herod
6 When Pilate heard [b]of Galilee, he asked if the Man were a Galilean. 7 And as soon as he knew that He belonged to (K)Herod’s jurisdiction, he sent Him to Herod, who was also in Jerusalem at that time. 8 Now when Herod saw Jesus, (L)he was exceedingly glad; for he had desired for a long time to see Him, because (M)he had heard many things about Him, and he hoped to see some miracle done by Him. 9 Then he questioned Him with many words, but He answered him (N)nothing. 10 And the chief priests and scribes stood and vehemently accused Him. 11 (O)Then Herod, with his [c]men of war, treated Him with contempt and mocked Him, arrayed Him in a gorgeous robe, and sent Him back to Pilate. 12 That very day (P)Pilate and Herod became friends with each other, for previously they had been at enmity with each other.
Taking the Place of Barabbas(Q)
13 (R)Then Pilate, when he had called together the chief priests, the rulers, and the people, 14 said to them, (S)“You have brought this Man to me, as one who misleads the people. And indeed, (T)having examined Him in your presence, I have found no fault in this Man concerning those things of which you accuse Him; 15 no, neither did Herod, for [d]I sent you back to him; and indeed nothing deserving of death has been done by Him. 16 (U)I will therefore chastise Him and release Him” 17 (V)(for[e] it was necessary for him to release one to them at the feast).
18 And (W)they all cried out at once, saying, “Away with this Man, and release to us Barabbas”— 19 who had been thrown into prison for a certain rebellion made in the city, and for murder.
20 Pilate, therefore, wishing to release Jesus, again called out to them. 21 But they shouted, saying, “Crucify Him, crucify Him!”
22 Then he said to them the third time, “Why, what evil has He done? I have found no reason for death in Him. I will therefore chastise Him and let Him go.”
23 But they were insistent, demanding with loud voices that He be crucified. And the voices of these men [f]and of the chief priests prevailed. 24 So (X)Pilate gave sentence that it should be as they requested. 25 (Y)And he released [g]to them the one they requested, who for rebellion and murder had been thrown into prison; but he delivered Jesus to their will.
The King on a Cross(Z)
26 (AA)Now as they led Him away, they laid hold of a certain man, Simon a Cyrenian, who was coming from the country, and on him they laid the cross that he might bear it after Jesus.
27 And a great multitude of the people followed Him, and women who also mourned and lamented Him. 28 But Jesus, turning to them, said, “Daughters of Jerusalem, do not weep for Me, but weep for yourselves and for your children. 29 (AB)For indeed the days are coming in which they will say, ‘Blessed are the barren, wombs that never bore, and breasts which never nursed!’ 30 Then they will begin (AC)‘to say to the mountains, “Fall on us!” and to the hills, “Cover us!” ’ 31 (AD)For if they do these things in the green wood, what will be done in the dry?”
32 (AE)There were also two others, criminals, led with Him to be put to death. 33 And (AF)when they had come to the place called Calvary, there they crucified Him, and the criminals, one on the right hand and the other on the left. 34 [h]Then Jesus said, “Father, (AG)forgive them, for (AH)they do not know what they do.”
And (AI)they divided His garments and cast lots. 35 And (AJ)the people stood looking on. But even the (AK)rulers with them sneered, saying, “He saved others; let Him save Himself if He is the Christ, the chosen of God.”
36 The soldiers also mocked Him, coming and offering Him (AL)sour wine, 37 and saying, “If You are the King of the Jews, save Yourself.”
38 (AM)And an inscription also was [i]written over Him in letters of Greek, Latin, and Hebrew:
THIS IS THE KING OF THE JEWS.
39 (AN)Then one of the criminals who were hanged blasphemed Him, saying, [j]“If You are the Christ, save Yourself and us.”
40 But the other, answering, rebuked him, saying, “Do you not even fear God, seeing you are under the same condemnation? 41 And we indeed justly, for we receive the due reward of our deeds; but this Man has done (AO)nothing wrong.” 42 Then he said [k]to Jesus, “Lord, remember me when You come into Your kingdom.”
43 And Jesus said to him, “Assuredly, I say to you, today you will be with Me in (AP)Paradise.”
Jesus Dies on the Cross(AQ)
44 (AR)Now it [l]was about the sixth hour, and there was darkness over all the earth until the ninth hour. 45 Then the sun was [m]darkened, and (AS)the veil of the temple was torn in [n]two. 46 And when Jesus had cried out with a loud voice, He said, “Father, (AT)‘into Your hands I commit My spirit.’ ” (AU)Having said this, He breathed His last.
47 (AV)So when the centurion saw what had happened, he glorified God, saying, “Certainly this was a righteous Man!”
48 And the whole crowd who came together to that sight, seeing what had been done, beat their breasts and returned. 49 (AW)But all His acquaintances, and the women who followed Him from Galilee, stood at a distance, watching these things.
Jesus Buried in Joseph’s Tomb(AX)
50 (AY)Now behold, there was a man named Joseph, a council member, a good and just man. 51 He had not consented to their decision and deed. He was from Arimathea, a city of the Jews, (AZ)who[o] himself was also waiting for the kingdom of God. 52 This man went to Pilate and asked for the body of Jesus. 53 (BA)Then he took it down, wrapped it in linen, and laid it in a tomb that was hewn out of the rock, where no one had ever lain before. 54 That day was (BB)the Preparation, and the Sabbath drew near.
55 And the women (BC)who had come with Him from Galilee followed after, and (BD)they observed the tomb and how His body was laid. 56 Then they returned and (BE)prepared spices and fragrant oils. And they rested on the Sabbath (BF)according to the commandment.
Footnotes
- Luke 23:2 NU our
- Luke 23:6 NU omits of Galilee
- Luke 23:11 troops
- Luke 23:15 NU he sent Him back to us
- Luke 23:17 NU omits v. 17.
- Luke 23:23 NU omits and of the chief priests
- Luke 23:25 NU, M omit to them
- Luke 23:34 NU brackets the first sentence as a later addition.
- Luke 23:38 NU omits written and in letters of Greek, Latin, and Hebrew
- Luke 23:39 NU Are You not the Christ? Save
- Luke 23:42 NU “Jesus, remember me
- Luke 23:44 NU adds already
- Luke 23:45 NU obscured
- Luke 23:45 the middle
- Luke 23:51 NU who was waiting
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.
Scripture taken from the New King James Version®. Copyright © 1982 by Thomas Nelson. Used by permission. All rights reserved.
