Lukas 1
Svenska Folkbibeln
Inledning
1 Många har sammanställt en skildring av de händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss, 2 enligt vad de som redan från början var ögonvittnen och ordets tjänare, har meddelat oss. 3 Sedan jag noga efterforskat allt från början, har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, ädle Teofilus, 4 för att du skall veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
Löftet om Johannes Döparens födelse
5 På den tiden då Herodes[a] var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning[b] en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren.
8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst[c] inför Gud, 9 fick han vid den sedvanliga lottningen uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret.[d] 10 Allt folket stod utanför och bad medan rökelseoffret bars fram. 11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, som stod till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid denna syn, och fruktan kom över honom. 13 Men ängeln sade till honom: "Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes. 14 Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse. 15 Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande. 16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud. 17 Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett."
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Hur skall jag kunna vara säker på detta? Jag är själv gammal och min hustru är till åren." 19 Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glada budskap. 20 Och se, du skall bli stum och inte kunna tala förrän den dag detta sker, därför att du inte trodde mina ord, som skall gå i uppfyllelse när tiden är inne."
21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de förundrade sig över att han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem och förblev stum. 23 Och när dagarna för hans tjänstgöring var slut, begav han sig hem. 24 Någon tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon visade sig inte öppet under fem månader. Hon tänkte: 25 "Detta har Herren gjort med mig, när han såg till mig och tog bort min skam bland människor."
Ängelns budskap till Maria
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad[e] med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig." 29 Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda. 30 Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. 31 Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. 32 Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. 33 Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut." 34 Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig". 35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son. 36 Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden. 37 Ty för Gud är ingenting omöjligt." 38 Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Maria och Elisabet
39 Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd 40 och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet. 41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse."
Marias lovsång
46 Då sade Maria:
"Min själ prisar Herren,
47 och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare.
48 Ty han har sett till sin
tjänarinnas ringhet.
Och se, härefter skall alla släkten prisa mig salig.
49 Stora ting har den Mäktige
gjort med mig
och heligt är hans namn.
50 Hans barmhärtighet varar
från släkte till släkte
över dem som fruktar honom.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm.
Han har skingrat dem som har stolta hjärtan och sinnen.
52 Härskare har han störtat
från deras troner,
och ringa män har han upphöjt.
53 Hungriga har han mättat
med sitt goda,
och rika har han skickat
tomhänta bort.
54 Han har tagit sig an
sin tjänare Israel
och tänkt på att visa
sin barmhärtighet
55 mot Abraham och hans barn,
till evig tid,
efter sitt löfte till våra fäder."
56 Maria stannade hos henne omkring tre månader och vände sedan hem igen.
Johannes Döparens födelse
57 För Elisabet var nu tiden inne då hon skulle föda, och hon födde en son. 58 När hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne. 59 På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han skall heta Johannes." 61 De sade då till henne: "I din släkt finns det ingen som har det namnet." 62 Och de gav tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta. 63 Då bad han om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla förundrade sig. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Fruktan kom över alla deras grannar, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn. Ty Herrens hand var med honom.
Sakarias lovsång
67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
68 "Välsignad är Herren,
Israels Gud,
som har besökt och återlöst
sitt folk.
69 Han har upprättat åt oss
ett frälsningens horn[f]
i sin tjänare Davids släkt,
70 så som han för länge sedan
hade lovat
genom sina heliga profeters mun.
71 Han har frälst oss
från våra fiender
och från deras hand som hatar oss.
72 Han har visat barmhärtighet
mot våra fäder
och tänkt på sitt heliga förbund,
73 enligt den ed han gav
vår fader Abraham,
74 att vi, frälsta ur våra
fienders hand,
skulle få tjäna honom
utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet
inför honom under alla
våra dagar.
76 Och du, barn, skall kallas
den Högstes profet.
Ty du skall gå före Herren
och bana väg för honom
77 och ge hans folk kunskap
om frälsning,
att deras synder är förlåtna
78 för vår Guds innerliga
kärleks skull.
I kraft av den skall en soluppgång från höjden besöka oss,
79 för att ljus skall skina över dem
som sitter i mörker
och dödsskugga
och styra våra fötter in på
fridens väg."
80 Och barnet växte upp och blev starkare i anden, och han vistades i öde trakter fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
Footnotes
- Lukas 1:5 Herodes Se not till Matt 2:1.
- Lukas 1:5 Abias prästavdelning Sakarias tillhörde en av de 24 avdelningar som i tur och ordning hade att tjänstgöra en vecka i taget (1 Krön 24:10, 19).
- Lukas 1:8 prästtjänst Tjänst som offerpräst.
- Lukas 1:9 tända rökelseoffret Rökelseoffret frambars två gånger om dagen (2 Mos 30:7f). En gång i livet fick prästen frambära detta offer. Prästernas antal var nämligen mycket stort.
- Lukas 1:27 trolovad Se not till Matt 1:18.
- Lukas 1:69 horn står som beteckning för höghet och styrka (5 Mos 33:17, Ps 75:11, Jer 48:25, Mika 4:13).
Luke 1
Easy-to-Read Version
Luke Writes About the Life of Jesus
1 Most Honorable Theophilus:
Many others have tried to give a report of the things that happened among us to complete God’s plan. 2 What they have written agrees with what we learned from the people who saw those events from the beginning. They also served God by telling people his message. 3 I studied it all carefully from the beginning. Then I decided to write it down for you in an organized way. 4 I did this so that you can be sure that what you have been taught is true.
Zechariah and Elizabeth
5 During the time when Herod ruled Judea, there was a priest named Zechariah. He belonged to Abijah’s group.[a] His wife came from the family of Aaron. Her name was Elizabeth. 6 Zechariah and Elizabeth were both good people who pleased God. They did everything the Lord commanded, always following his instructions completely. 7 But they had no children. Elizabeth could not have a baby, and both of them were very old.
8 Zechariah was serving as a priest before God for his group. It was his group’s time to serve. 9 The priests always chose one priest to offer the incense, and Zechariah was the one chosen this time. So he went into the Temple of the Lord to offer the incense. 10 There was a large crowd outside praying at the time the incense was offered.
11 Then, on the right side of the incense table, an angel of the Lord came and stood before Zechariah. 12 When he saw the angel, Zechariah was upset and very afraid. 13 But the angel said to him, “Zechariah, don’t be afraid. Your prayer has been heard by God. Your wife Elizabeth will give birth to a baby boy, and you will name him John. 14 You will be very happy, and many others will share your joy over his birth. 15 He will be a great man for the Lord. He will never drink wine or beer. Even before he is born, he will be filled with the Holy Spirit.
16 “John will help many people of Israel return to the Lord their God. 17 John himself will go ahead of the Lord and make people ready for his coming. He will be powerful like Elijah and will have the same spirit. He will make peace between fathers and their children. He will cause people who are not obeying God to change and start thinking the way they should.”
18 Zechariah said to the angel, “How can I know that what you say is true? I am an old man, and my wife is also old.”
19 The angel answered him, “I am Gabriel, the one who always stands ready before God. He sent me to talk to you and to tell you this good news. 20 Now, listen! You will not be able to talk until the day when these things happen. You will lose your speech because you did not believe what I told you. But everything I said will really happen.”
21 Outside, the people were still waiting for Zechariah. They were surprised that he was staying so long in the Temple. 22 Then Zechariah came outside, but he could not speak to them. So the people knew that he had seen a vision inside the Temple. He was not able to speak, so he could only make signs to the people. 23 When his time of service was finished, he went home.
24 Later, Zechariah’s wife Elizabeth became pregnant. So she did not go out of her house for five months. She said, 25 “Look what the Lord has done for me! He decided to help me. Now people will stop thinking there is something wrong with me.”
The Virgin Mary
26-27 During Elizabeth’s sixth month of pregnancy, God sent the angel Gabriel to a virgin girl who lived in Nazareth, a town in Galilee. She was engaged to marry a man named Joseph from the family of David. Her name was Mary. 28 The angel came to her and said, “Greetings! The Lord is with you; you are very special to him.”
29 But Mary was very confused about what the angel said. She wondered, “What does this mean?”
30 The angel said to her, “Don’t be afraid, Mary, because God is very pleased with you. 31 Listen! You will become pregnant and have a baby boy. You will name him Jesus. 32 He will be great. People will call him the Son of the Most High God, and the Lord God will make him king like his ancestor David. 33 He will rule over the people of Jacob forever; his kingdom will never end.”
34 Mary said to the angel, “How will this happen? I am still a virgin.”
35 The angel said to Mary, “The Holy Spirit will come to you, and the power of the Most High God will cover you. The baby will be holy and will be called the Son of God. 36 And here’s something else: Your relative Elizabeth is pregnant. She is very old, but she is going to have a son. Everyone thought she could not have a baby, but she has been pregnant now for six months. 37 God can do anything!”
38 Mary said, “I am the Lord’s servant. Let this thing you have said happen to me!” Then the angel went away.
Mary Visits Zechariah and Elizabeth
39 Mary got up and went quickly to a town in the hill country of Judea. 40 She went into Zechariah’s house and greeted Elizabeth. 41 When Elizabeth heard Mary’s greeting, the unborn baby inside her jumped, and she was filled with the Holy Spirit.
42 In a loud voice she said to Mary, “God has blessed you more than any other woman. And God has blessed the baby you will have. 43 You are the mother of my Lord, and you have come to me! Why has something so good happened to me? 44 When I heard your voice, the baby inside me jumped with joy. 45 Great blessings are yours because you believed what the Lord said to you! You believed this would happen.”
Mary Praises God
46 Then Mary said,
“I praise the Lord with all my heart.
47 I am very happy because God is my Savior.
48 I am not important,
but he has shown his care for me, his lowly servant.
From now until the end of time,
people will remember how much God blessed me.
49 Yes, the Powerful One has done great things for me.
His name is very holy.
50 He always gives mercy
to those who worship him.
51 He reached out his arm and showed his power.
He scattered those who are proud and think great things about themselves.
52 He brought down rulers from their thrones
and raised up the humble people.
53 He filled the hungry with good things,
but he sent the rich away with nothing.
54 God has helped Israel—the people he chose to serve him.
He did not forget his promise to give us his mercy.
55 He has done what he promised to our ancestors,
to Abraham and his children forever.”
56 Mary stayed with Elizabeth for about three months and then went home.
The Birth of John
57 When it was time for Elizabeth to give birth, she had a boy. 58 Her neighbors and relatives heard that the Lord was very good to her, and they were happy for her.
59 When the baby was eight days old, they came to circumcise him. They wanted to name him Zechariah because this was his father’s name. 60 But his mother said, “No, he will be named John.”
61 The people said to Elizabeth, “But no one in your family has that name.” 62 Then they made signs to his father, “What would you like to name him?”
63 Zechariah asked for something to write on. Then he wrote, “His name is John.” Everyone was surprised. 64 Then Zechariah could talk again, and he began praising God. 65 And all their neighbors were afraid. In all the hill country of Judea, people continued talking about these things. 66 Everyone who heard about these things wondered about them. They thought, “What will this child be?” They could see that the Lord was with him.
Zechariah Praises God
67 Then Zechariah, John’s father, was filled with the Holy Spirit and told the people a message from God:
68 “Praise to the Lord God of Israel.
He has come to help his people
and has given them freedom.
69 He has given us a powerful Savior
from the family of his servant David.
70 This is what he promised
through his holy prophets long ago.
71 He will save us from our enemies
and from the power of all those who hate us.
72 God said he would show mercy to our fathers,
and he remembered his holy agreement.
73 This was the promise he made to our father Abraham,
74 a promise to free us from the power of our enemies,
so that we could serve him without fear
75 in a way that is holy and right for as long as we live.
76 “Now you, little boy, will be called a prophet of the Most High God.
You will go first before the Lord to prepare the way for him.
77 You will make his people understand that they will be saved
by having their sins forgiven.
78 “With the loving mercy of our God,
a new day[b] from heaven will shine on us.
79 It will bring light to those who live in darkness, in the fear of death.
It will guide us into the way that brings peace.”
80 And so the little boy John grew up and became stronger in spirit. Then he lived in areas away from other people until the time when he came out to tell God’s message to the people of Israel.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 2006 by Bible League International