Lukas 1
Svenska 1917
1 Alldenstund många andra hava företagit sig att om de händelser, som bland oss hava timat, avfatta berättelser,
2 i enlighet med vad som har blivit oss meddelat av dem som själva voro åsyna vittnen och ordets tjänare,
3 så har ock jag, sedan jag grundligt har efterforskat allt ända ifrån begynnelsen, beslutit mig för att i följd och ordning skriva därom till dig, ädle Teofilus,
4 så att du kan inse huru tillförlitliga de stycken äro, i vilka du har blivit undervisad.
5 På den tid då Herodes var konung över Judeen levde en präst vid namn Sakarias, av Abias' »dagsavdelning». Denne hade till hustru en av Arons döttrar som hette Elisabet.
6 De voro båda rättfärdiga inför Gud och vandrade ostraffligt efter alla Herrens bud och stadgar.
7 Men de hade inga barn, ty Elisabet var ofruktsam; och båda voro de komna till hög ålder.
8 Medan han nu en gång, när ordningen kom till hans avdelning, gjorde prästerlig tjänst inför Gud,
9 hände det sig, vid den övliga lottningen om de prästerliga sysslorna, att det tillföll honom att gå in i Herrens tempel och tända rökelsen.
10 Och hela menigheten stod utanför och bad, medan rökoffret förrättades.
11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, stående på högra sidan om rökelsealtaret.
12 Och när Sakarias såg honom, blev han förskräckt, och fruktan föll över honom.
13 Men ängeln sade till honom: »Frukta icke, Sakarias; ty din bön är hörd, och din hustru Elisabet skall föda dig en son, och honom skall du giva namnet Johannes.
14 Och han skall bliva dig till glädje och fröjd, och många skola glädja sig över hans födelse.
15 Ty han skall bliva stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han icke dricka, och redan i sin moders liv skall han bliva uppfylld av helig ande.
16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud.
17 Han skall gå framför honom i Elias' ande och kraft, för att 'vända fädernas hjärtan till barnen' och omvända de ohörsamma till de rättfärdigas sinnelag, så att han skaffar åt Herren ett välberett folk.»
18 Då sade Sakarias till ängeln: »Varav skall jag veta detta? Jag är ju själv gammal, och min hustru är kommen till hög ålder.»
19 Ängeln svarade och sade till honom: »Jag är Gabriel, som står inför Gud, och jag är utsänd för att tala till dig och förkunna dig detta glada budskap.
20 Och se, ända till den dag då detta sker skall du vara mållös och icke kunna tala, därför att du icke trodde mina ord, vilka dock i sin tid skola fullbordas.»
21 Och folket stod och väntade på Sakarias och förundrade sig över att han så länge dröjde i templet;
22 och när han kom ut, kunde han icke tala till dem. Då förstodo de att han hade sett någon syn i templet. Och han tecknade åt dem och förblev stum.
23 Och när tiden för hans tjänstgöring hade gått till ända, begav han sig hem.
24 Men efter den tiden blev hans hustru Elisabet havande och höll sig dold i fem månader;
25 och hon sade: »Så har Herren gjort med mig nu, då han har sett till min smälek bland människorna, för att borttaga den.»
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud till en stad i Galileen som hette Nasaret,
27 till en jungfru som var trolovad med en man vid namn Josef, av Davids hus; och jungfruns namn var Maria.
28 Och ängeln kom in till henne och sade: »Hell dig, du högtbenådade! Herren är med dig.»
29 Men hon blev mycket förskräckt vid hans ord och tänkte på vad denna hälsning månde innebära.
30 Då sade ängeln till henne: »Frukta icke, Maria; ty du har funnit nåd för Gud.
31 Se, du skall bliva havande och föda en son, och honom skall du giva namnet Jesus.
32 Han skall bliva stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall giva honom hans fader Davids tron.
33 Och han skall vara konung över Jakobs hus till evig tid, och på hans rike skall ingen ände vara.»
34 Då sade Maria till ängeln: »Huru skall detta ske? Jag vet ju icke av någon man.»
35 Ängeln svarade och sade till henne: »Helig ande skall komma över dig, och kraft från den Högste skall överskygga dig; därför skall ock det heliga som varder fött kallas Guds Son.
36 Och se, jämväl din fränka Elisabet har blivit havande och skall föda en son, nu på sin ålderdom; och detta är sjätte månaden för henne, som säges vara ofruktsam.
37 Ty för Gud kan intet vara omöjligt.»
38 Då sade Maria: »Se, jag är Herrens tjänarinna; ske mig såsom du har sagt.» Och ängeln lämnade henne.
39 En av de närmaste dagarna stod Maria upp och begav sig skyndsamt till en stad i Judeen, uppe i bergsbygden.
40 Och hon trädde in i Sakarias' hus och hälsade Elisabet.
41 När då Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes liv; och Elisabet blev fylld av helig ande
42 och brast ut och ropade högt och sade: »Välsignad vare du bland kvinnor, och välsignad din livsfrukt!
43 Men varför sker mig detta, att min Herres moder kommer till mig?
44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till av fröjd i mitt liv.
45 Och salig är du, som trodde att det skulle fullbordas, som blev dig sagt från Herren.»
46 Då sade Maria: »Min själ prisar storligen Herren,
47 och min ande fröjdar sig i Gud, min Frälsare.
48 Ty han har sett till sin tjänarinnas ringhet; och se, härefter skola alla släkten prisa mig salig.
49 Ty den Mäktige har gjort stora ting med mig, och heligt är hans namn.
50 Hans barmhärtighet varar från släkte till släkte över dem som frukta honom.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm, han har förskingrat dem som tänkte övermodiga tankar i sina hjärtan.
52 Härskare har han störtat från deras troner, och ringa män har han upphöjt;
53 hungriga har han mättat med sitt goda, och rika har han skickat bort med tomma händer.
54 Han har tagit sig an sin tjänare Israel och tänkt på att bevisa barmhärtighet
55 mot Abraham och mot hans säd till evig tid, efter sitt löfte till våra fäder.»
56 Och Maria stannade hos henne vid pass tre månader och vände därefter hem igen.
57 Så var nu för Elisabet tiden inne, då hon skulle föda; och hon födde en son.
58 Och när hennes grannar och fränder fingo höra att Herren hade bevisat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne.
59 Och på åttonde dagen kommo de för att omskära barnet; och de ville kalla honom Sakarias, efter hans fader.
60 Men hans moder tog till orda och sade: »Ingalunda; han skall heta Johannes.»
61 Då sade de till henne: »I din släkt finnes ju ingen som har det namnet.»
62 Och de frågade hans fader genom tecken vad han ville att barnet skulle heta.
63 Då begärde han en tavla och skrev dessa ord: »Johannes är hans namn.» Och alla förundrade sig.
64 Men i detsamma öppnades hans mun, och hans tunga löstes, och han talade och lovade Gud.
65 Och deras grannar betogos alla av häpnad, och ryktet om allt detta gick ut över Judeens hela bergsbygd.
66 Och alla som hörde det lade märke därtill och sade: »Vad månde väl varda av detta barn?» Också var ju Herrens hand med honom.
67 Och hans fader Sakarias blev uppfylld av helig ande och profeterade och sade:
68 »Lovad vare Herren, Israels Gud, som har sett till sitt folk och berett det förlossning,
69 och som har upprättat åt oss ett frälsningens horn i sin tjänare Davids hus,
70 såsom han hade lovat genom sin forntida heliga profeters mun.
71 Ty han ville frälsa oss från våra ovänner och ur alla våra motståndares hand,
72 och så göra barmhärtighet med våra fäder och tänka på sitt heliga förbund,
73 vad han med ed hade lovat för vår fader Abraham,
74 Han ville beskära oss att få tjäna honom utan fruktan, frälsta ur våra ovänners hand,
75 ja, att göra tjänst inför honom i helighet och rättfärdighet i alla våra dagar.
76 Och du, barn, skall bliva kallad den Högstes profet, ty du skall gå framför Herren och bereda vägar för honom,
77 till att giva hans folk kunskap om frälsning, i det att deras synder bliva dem förlåtna.
78 Så skall ske för vår Guds förbarmande kärleks skull, som skall låta ett ljus gå upp och skåda ned till oss från höjden,
79 för att 'skina över dem som sitta i mörker och dödsskugga' och så styra våra fötter in på fridens väg.»
80 Och barnet växte upp och blev allt starkare i anden. Och han vistades i öknen, intill den dag då han skulle träda fram för Israel.
Lukasevangeliet 1
Svenska Folkbibeln 2015
Inledning
1 Många har sökt sammanställa en skildring av de händelser som har inträffat bland oss, 2 så som det har berättats för oss av dem som redan från början var ögonvittnen och Ordets tjänare. 3 (A) Sedan jag noga efterforskat allt från början har även jag bestämt mig för att skriva ner det i ordning för dig, högt ärade Teofilus, 4 för att du ska veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
Löftet om Johannes Döparens födelse
5 På den tiden då Herodes var kung i Judeen[a] fanns i Abias prästavdelning[b] en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 Båda var rättfärdiga inför Gud och levde fläckfritt efter Herrens alla bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn, eftersom Elisabet var ofruktsam och båda var till åren.
8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han var i tjänst som präst inför Gud, 9 fick han vid prästernas sedvanliga lottning[c] uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret[d]. 10 Vid tiden för rökelseoffret stod allt folket utanför och bad.
11 Då visade sig en Herrens ängel för honom, stående till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid synen och greps av fruktan.
13 Men ängeln sade till honom: "Var inte rädd, Sakarias! Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet ska föda en son åt dig, och du ska ge honom namnet Johannes. 14 Han ska bli din glädje och fröjd, och många ska glädja sig över hans födelse, 15 för han ska bli stor inför Herren. Vin och starka drycker ska han inte dricka[e], och han ska bli uppfylld av den helige Ande redan i moderlivet. 16 Många av Israels barn ska han omvända till Herren deras Gud. 17 (B) Han ska gå före honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och ge de trotsiga ett rättfärdigt sinne[f] och skaffa åt Herren ett folk som är berett."[g]
18 (C) Då sade Sakarias till ängeln: "Hur ska jag kunna vara säker på det? Jag är gammal och min hustru är till åren." 19 (D) Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glädjebud. 20 Nu ska du bli stum och inte kunna tala förrän dagen då det sker, därför att du inte trodde mina ord. De kommer att gå i uppfyllelse när deras tid är inne."
21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de undrade varför han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem men förblev stum.
23 När dagarna för hans tjänstgöring var över återvände han hem. 24 En tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon drog sig undan i fem månader och sade: 25 (E) "Detta har Herren gjort med mig. I dessa dagar såg han till mig och tog bort min skam bland människor."
Ängelns budskap till Maria
26 I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad[h] med en man som hette Josef och som var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in till henne och sade: "Gläd dig[i], du som fått nåd! Herren är med dig." 29 Men hon blev förskräckt av hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.
30 (F) Då sade ängeln till henne: "Var inte rädd, Maria! Du har funnit nåd hos Gud. 31 (G) Du ska bli havande och föda en son, och du ska ge honom namnet Jesus. 32 (H) Han ska bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud ska ge honom hans fader Davids tron. 33 (I) Han ska vara kung över Jakobs hus för evigt, och hans rike ska aldrig ta slut."
34 Då sade Maria till ängeln: "Hur ska detta ske? Jag har ju inte haft någon man." 35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande ska komma över dig, och den Högstes kraft ska vila över dig. Därför ska barnet som föds kallas heligt och Guds Son. 36 Och din släkting Elisabet är också havande med en son på sin ålderdom. Hon som kallades ofruktsam är nu i sjätte månaden, 37 (J) för ingenting är omöjligt för Gud[j]."
38 Maria sade: "Jag är Herrens tjänarinna. Låt det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Maria och Elisabet
39 Vid den tiden bröt Maria upp och skyndade till en stad i Juda bergsbygd. 40 Där gick hon in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet.
41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv. Hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 När ljudet av din hälsning nådde mina öron spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, för[k] det som Herren har sagt dig kommer att gå i uppfyllelse."
Marias lovsång
46 (K) Då sade Maria:
"Min själ upphöjer Herren
47 och min ande jublar över Gud,
min Frälsare,
48 (L) för han har sett till sin
tjänarinnas ringhet.
Från denna stund ska alla släkten
kalla mig salig,[l]
49 (M) för den Mäktige har gjort
stora ting med mig
och hans namn är heligt.
50 (N) Hans barmhärtighet
varar från släkte till släkte
över dem som vördar[m] honom.
51 (O) Han har gjort väldiga gärningar
med sin arm,
han har skingrat dem
som har stolta hjärtan och sinnen.
52 (P) Härskare har han störtat
från deras troner,
och de enkla har han upphöjt.
53 (Q) Hungriga har han mättat
med sitt goda,
och rika har han skickat
tomhänta bort.
54 (R) Han har tagit sig an
sin tjänare Israel
och tänkt på att vara barmhärtig
55 (S) mot Abraham och hans barn
till evig tid,
så som han har lovat våra fäder."
56 Maria stannade hos Elisabet omkring tre månader och återvände sedan hem.
Johannes Döparens födelse
57 För Elisabet var tiden nu inne att föda, och hon födde en son. 58 Hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, och de gladde sig med henne. 59 (T) På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han ska heta Johannes." 61 Då sade de till henne: "Det finns ingen i din släkt som har det namnet." 62 De gjorde tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta.
63 Han bad då om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla blev förundrade. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Alla deras grannar greps av fruktan, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn, för Herrens hand var med honom.
Sakarias lovsång
67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
68 (U) "Välsignad är Herren, Israels Gud,
som har besökt
och återlöst sitt folk!
69 (V) Han har rest för oss
frälsningens horn[n]
i sin tjänare Davids hus,
70 (W) så som han för länge sedan lovat
genom sina heliga profeters mun:
71 (X) frälsning från våra fiender
och från alla som hatar oss.
72 (Y) Han har visat barmhärtighet
mot våra fäder
och tänkt på sitt heliga förbund,
73 (Z) den ed han gav
vår fader Abraham:
74 att vi, frälsta från våra fienders hand,
skulle få tjäna honom
utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet
inför honom alla våra dagar.
76 (AA) Och du, barn, ska kallas
den Högstes profet,
för du ska gå före Herren
och bana väg för honom.
77 (AB) Du ska ge hans folk kunskap
om frälsningen,
med förlåtelse för deras synder
78 (AC) genom vår Guds
barmhärtiga kärlek.
Så ska en soluppgång
från höjden besöka oss,
79 (AD) för att lysa över dem
som sitter i mörker
och dödsskugga
och styra våra fötter
in på fridens väg."
80 (AE) Barnet växte och blev starkare i anden, och han levde i ödemarken[o] fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
Footnotes
- 1:5 då Herodes var kung i Judeen År 37-4 f Kr. Troligen utspelar sig händelserna ca 6-5 f Kr (vår tideräknings början utgår från en inexakt beräkning från 500-talet e Kr).
- 1:5 Abias prästavdelning Israels tempelpräster var indelade i 24 avdelningar som tjänstgjorde en vecka i taget (1 Krön 24:10, 19). De övriga 23 veckorna bodde prästerna i byar utanför Jerusalem (vers 23, 39).
- 1:9 prästernas sedvanliga lottning Varje morgon drog tempelprästerna lott om vem som skulle utföra de olika uppgifterna i gudstjänsten.
- 1:9 tända rökelseoffret Rökelseoffret tändes morgon och eftermiddag (2 Mos 30:7f). Varje präst frambar rökelseoffret endast en gång i livet, eftersom prästernas antal var mycket stort.
- 1:15 starka drycker ska han inte dricka Liksom profetgestalterna Simson (Dom 13:5) och Samuel (1 Sam 1:11) blev Johannes helgad åt Herren som nasir (jfr 4 Mos 6 och not till Apg 18:18).
- 1:17 Mal 4:6.
- 1:17 ett rättfärdigt sinne Annan översättning: "de rättfärdigas vishet".
- 1:27 trolovad En juridiskt bindande överlåtelse i väntan på bröllop. Trolovning ingicks normalt i tonåren, och redan vid detta stadium kunde otrohet bestraffas med döden (5 Mos 22:23f).
- 1:28 Gläd dig Annan översättning: "Var hälsad". På NT:s grundspråk grekiska var den normala hälsningen chaíre, "Gläd dig".
- 1:37 ingenting är omöjligt för Gud Annan översättning: "inget ord från Gud är kraftlöst".
- 1:45 trodde, för Annan översättning: "trodde att".
- 1:48 kalla … salig Att anse någon lyckligt lottad (jfr 1 Mos 30:13, Höga V 6:9, Mal 3:12).
- 1:50 vördar Annan översättning: "fruktar". Grundtextens uttryck fóbomai rymmer inte bara fruktan (Rom 8:15, 1 Joh 4:18) utan även vördnad och värme (Ef 5:21, 33, Ps 103:13, 130:4).
- 1:69 horn symboliserar höghet och styrka (Ps 75:11) och Messiaskungen (Ps 132:17, 148:14).
- 1:80 ödemarken Annan översättning: "öknen". Johannes kan ha haft kontakt med Qumrans esseer, som skrev Dödahavsrullarna och liksom Johannes kallade sig "en röst som ropar i öknen" (jfr 3:4).
Lukas 1
Svenska Folkbibeln
Inledning
1 Många har sammanställt en skildring av de händelser som har fått sin uppfyllelse ibland oss, 2 enligt vad de som redan från början var ögonvittnen och ordets tjänare, har meddelat oss. 3 Sedan jag noga efterforskat allt från början, har jag beslutat att i rätt ordning skriva ner det för dig, ädle Teofilus, 4 för att du skall veta hur tillförlitlig den undervisning är som du har fått.
Löftet om Johannes Döparens födelse
5 På den tiden då Herodes[a] var kung i Judeen fanns det i Abias prästavdelning[b] en präst som hette Sakarias. Hans hustru var av Arons släkt och hette Elisabet. 6 De var båda rättfärdiga inför Gud och levde oförvitligt efter alla Herrens bud och föreskrifter. 7 Men de hade inga barn eftersom Elisabet var ofruktsam, och båda var till åren.
8 En gång när turen kom till Sakarias avdelning och han fullgjorde sin prästtjänst[c] inför Gud, 9 fick han vid den sedvanliga lottningen uppdraget att gå in i Herrens tempel och tända rökelseoffret.[d] 10 Allt folket stod utanför och bad medan rökelseoffret bars fram. 11 Då visade sig för honom en Herrens ängel, som stod till höger om rökelsealtaret. 12 Sakarias blev förskräckt vid denna syn, och fruktan kom över honom. 13 Men ängeln sade till honom: "Frukta inte, Sakarias. Din bön har blivit hörd. Din hustru Elisabet skall föda en son åt dig, och du skall ge honom namnet Johannes. 14 Du skall få fröjda dig och jubla, och många kommer att glädja sig över hans födelse. 15 Ty han skall bli stor inför Herren. Vin och starka drycker skall han inte dricka, och redan i moderlivet skall han bli uppfylld av den helige Ande. 16 Och många av Israels barn skall han omvända till Herren, deras Gud. 17 Han skall gå framför honom i Elias ande och kraft, för att vända fädernas hjärtan till barnen och omvända de olydiga till ett rättfärdigt sinnelag och så skaffa åt Herren ett folk som är berett."
18 Då sade Sakarias till ängeln: "Hur skall jag kunna vara säker på detta? Jag är själv gammal och min hustru är till åren." 19 Ängeln svarade honom: "Jag är Gabriel som står inför Gud, och jag är sänd för att tala till dig och ge dig detta glada budskap. 20 Och se, du skall bli stum och inte kunna tala förrän den dag detta sker, därför att du inte trodde mina ord, som skall gå i uppfyllelse när tiden är inne."
21 Folket stod och väntade på Sakarias, och de förundrade sig över att han dröjde så länge inne i templet. 22 När han sedan kom ut, kunde han inte tala till dem, och de förstod att han hade sett en syn i templet. Han gjorde tecken åt dem och förblev stum. 23 Och när dagarna för hans tjänstgöring var slut, begav han sig hem. 24 Någon tid därefter blev hans hustru Elisabet havande, och hon visade sig inte öppet under fem månader. Hon tänkte: 25 "Detta har Herren gjort med mig, när han såg till mig och tog bort min skam bland människor."
Ängelns budskap till Maria
26 I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud 27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad[e] med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria. 28 Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig." 29 Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda. 30 Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud. 31 Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. 32 Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron. 33 Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut." 34 Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig". 35 Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son. 36 Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden. 37 Ty för Gud är ingenting omöjligt." 38 Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.
Maria och Elisabet
39 Vid den tiden skyndade Maria till en stad i Juda bergsbygd 40 och gick in i Sakarias hus och hälsade på Elisabet. 41 När Elisabet hörde Marias hälsning, spratt barnet till i hennes moderliv, och hon blev uppfylld av den helige Ande 42 och ropade med hög röst: "Välsignad är du bland kvinnor, och välsignad är din livsfrukt! 43 Men varför händer detta mig, att min Herres mor kommer till mig? 44 Se, när ljudet av din hälsning nådde mina öron, spratt barnet till i mig av glädje. 45 Och salig är du som trodde, ty det som Herren har sagt till dig skall gå i uppfyllelse."
Marias lovsång
46 Då sade Maria:
"Min själ prisar Herren,
47 och min ande gläder sig i Gud, min Frälsare.
48 Ty han har sett till sin
tjänarinnas ringhet.
Och se, härefter skall alla släkten prisa mig salig.
49 Stora ting har den Mäktige
gjort med mig
och heligt är hans namn.
50 Hans barmhärtighet varar
från släkte till släkte
över dem som fruktar honom.
51 Han har utfört väldiga gärningar med sin arm.
Han har skingrat dem som har stolta hjärtan och sinnen.
52 Härskare har han störtat
från deras troner,
och ringa män har han upphöjt.
53 Hungriga har han mättat
med sitt goda,
och rika har han skickat
tomhänta bort.
54 Han har tagit sig an
sin tjänare Israel
och tänkt på att visa
sin barmhärtighet
55 mot Abraham och hans barn,
till evig tid,
efter sitt löfte till våra fäder."
56 Maria stannade hos henne omkring tre månader och vände sedan hem igen.
Johannes Döparens födelse
57 För Elisabet var nu tiden inne då hon skulle föda, och hon födde en son. 58 När hennes grannar och släktingar fick höra att Herren hade visat henne så stor barmhärtighet, gladde de sig med henne. 59 På åttonde dagen kom de för att omskära barnet, och de ville kalla honom Sakarias efter hans far. 60 Men hans mor svarade: "Nej, han skall heta Johannes." 61 De sade då till henne: "I din släkt finns det ingen som har det namnet." 62 Och de gav tecken till hans far och frågade vad han ville att barnet skulle heta. 63 Då bad han om en tavla och skrev: "Johannes är hans namn", och alla förundrade sig. 64 Genast öppnades hans mun och hans tunga löstes, och han började tala och prisa Gud. 65 Fruktan kom över alla deras grannar, och i hela Judeens bergsbygd talade man om det som hade hänt. 66 Alla som hörde det tog det till hjärtat och undrade vad det skulle bli av detta barn. Ty Herrens hand var med honom.
Sakarias lovsång
67 Hans far Sakarias blev uppfylld av den helige Ande och profeterade och sade:
68 "Välsignad är Herren,
Israels Gud,
som har besökt och återlöst
sitt folk.
69 Han har upprättat åt oss
ett frälsningens horn[f]
i sin tjänare Davids släkt,
70 så som han för länge sedan
hade lovat
genom sina heliga profeters mun.
71 Han har frälst oss
från våra fiender
och från deras hand som hatar oss.
72 Han har visat barmhärtighet
mot våra fäder
och tänkt på sitt heliga förbund,
73 enligt den ed han gav
vår fader Abraham,
74 att vi, frälsta ur våra
fienders hand,
skulle få tjäna honom
utan fruktan,
75 i helighet och rättfärdighet
inför honom under alla
våra dagar.
76 Och du, barn, skall kallas
den Högstes profet.
Ty du skall gå före Herren
och bana väg för honom
77 och ge hans folk kunskap
om frälsning,
att deras synder är förlåtna
78 för vår Guds innerliga
kärleks skull.
I kraft av den skall en soluppgång från höjden besöka oss,
79 för att ljus skall skina över dem
som sitter i mörker
och dödsskugga
och styra våra fötter in på
fridens väg."
80 Och barnet växte upp och blev starkare i anden, och han vistades i öde trakter fram till den dag då han skulle träda fram inför Israel.
Footnotes
- Lukas 1:5 Herodes Se not till Matt 2:1.
- Lukas 1:5 Abias prästavdelning Sakarias tillhörde en av de 24 avdelningar som i tur och ordning hade att tjänstgöra en vecka i taget (1 Krön 24:10, 19).
- Lukas 1:8 prästtjänst Tjänst som offerpräst.
- Lukas 1:9 tända rökelseoffret Rökelseoffret frambars två gånger om dagen (2 Mos 30:7f). En gång i livet fick prästen frambära detta offer. Prästernas antal var nämligen mycket stort.
- Lukas 1:27 trolovad Se not till Matt 1:18.
- Lukas 1:69 horn står som beteckning för höghet och styrka (5 Mos 33:17, Ps 75:11, Jer 48:25, Mika 4:13).
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln