Domarboken 3:9-31
Svenska Folkbibeln 2015
9 Men Israels barn ropade till Herren, och Herren lät en frälsare uppstå bland Israels barn som räddade dem: Otniel,[a] son till Kenas, Kalebs yngre bror. 10 Herrens Ande kom över honom, och han blev domare i Israel. Han drog ut i strid, och Herren gav Arams kung Kushan-Rishatajim i hans hand så att hans hand besegrade Kushan-Rishatajim. 11 (A) Sedan hade landet ro i fyrtio år. Därefter dog Otniel, Kenas son.
Ehud
12 Men Israels barn gjorde åter det som var ont i Herrens ögon. Herren gav då kung Eglon av Moab makt över Israel, eftersom de gjorde det som var ont i Herrens ögon. 13 Eglon gick samman med ammoniterna och Amalek. Han drog ut och slog Israel, och de intog Palmstaden. 14 Och Israels barn tjänade kung Eglon av Moab i arton år.
15 Men Israel ropade till Herren, och Herren lät en frälsare uppstå bland dem: benjaminiten Ehud,[b] Geras son, en vänsterhänt man. När Israels barn sände honom med gåvor[c] till kung Eglon av Moab 16 gjorde Ehud sig ett tveeggat svärd, en fot långt[d], och spände fast det under kläderna vid sin högra höft. 17 Han överlämnade gåvorna till kung Eglon av Moab, som var en mycket fet man. 18 När han hade överlämnat gåvorna, skickade han i väg folket som hade burit dem. 19 Själv vände han tillbaka vid bildstoderna nära Gilgal och sade: ”Jag har ett hemligt ärende till dig, o konung.” Kungen sade: ”Var tysta!” Alla som stod omkring honom gick ut.
20 Ehud gick fram till honom där han satt ensam i sommarsalen[e], och Ehud sade: ”Jag har ett ord från Gud till dig.” När kungen reste sig från sin stol, 21 räckte Ehud ut sin vänstra hand, drog svärdet från sin högra höft och körde in det i hans buk 22 så att fästet följde med in efter klingan. Och klingan omslöts av fettet, för han drog inte ut svärdet ur hans buk. Sedan gick Ehud ut i försalen, 23 och väl ute stängde han dörrarna till salen efter sig och låste dem.
24 (B) När han hade gått, kom Eglons tjänare och såg att dörrarna till salen var låsta. De tänkte: ”Han har säkert något privat för sig i sin sommarkammare.” 25 Men när de hade väntat länge och han ändå inte öppnade dörrarna till salen, tog de nyckeln och öppnade själva – och se, där låg deras herre död på golvet.
26 Medan de dröjde hade Ehud flytt. Han hade hunnit förbi bildstoderna och flydde till Seira. 27 (C) Så snart han kom dit, lät han blåsa i hornet i Efraims bergsbygd. Då drog Israels barn ner från bergsbygden med honom i spetsen. 28 (D) Han sade till dem: ”Följ mig, för Herren har gett era fiender moabiterna i er hand.” Då följde de honom och intog vadställena[f] över Jordan till Moabs land och lät ingen komma över. 29 Vid det tillfället slog de omkring tiotusen moabiter, alla starka och tappra män. Inte en enda kom undan. 30 På den dagen blev Moab kuvat under Israels hand, och landet hade ro i åttio år.
Shamgar
31 (E) Efter Ehud kom Shamgar, Anats son[g]. Han slog filisteerna, sexhundra man, med en oxpik. Också han räddade Israel.
Read full chapterFootnotes
- 3:9 Otniel Betyder troligen ”Gud är min beskyddare”. Brorson och svärson till Kaleb (1:13).
- 3:15 Ehud Kan översättas ”var är härligheten?” (jfr 1 Sam 4:21).
- 3:15 gåvor Underkuvade folk lämnade gåvor eller tribut till sina herrar (jfr Matt 22:17 med not).
- 3:16 en fot långt Annan översättning: ”en aln långt” (antingen ca 30 eller 50 cm).
- 3:20 sommarsalen En öppen sal på övervåningen där vinden kan svalka i sommarvärmen.
- 3:28 intog vadställena På så sätt skars moabiterna av från sitt hemland öster om Jordan.
- 3:31 Shamgar, Anats son Namnet låter inte hebreiskt, och Anat var en kananeisk krigsgudinna. Troligen var han en främling vars seger över filisteerna också blev en räddning för Israel.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation