Josua 8
Svenska Folkbibeln
Ais erövring och förstöring
8 Herren sade till Josua: "Frukta inte, var inte förskräckt! Tag med dig allt krigsfolk och stå upp och drag ut mot Ai. Se, jag har givit kungen i Ai med hans folk, hans stad och hans land i dina händer. 2 Och du skall göra med Ai och dess kung som du gjorde med Jeriko och dess kung, men rovet och boskapen därifrån får ni behålla som ert byte. Lägg ett bakhåll mot staden på andra sidan om den."
3 Då bröt Josua upp med allt krigsfolket för att tåga mot Ai. Och Josua valde ut trettiotusen man, tappra stridsmän, och sände ut dem om natten. 4 Han befallde dem: "Lägg er i bakhåll mot staden, på andra sidan om den, men gå inte alltför långt från staden. Och håll er alla beredda. 5 Själv skall jag med allt folk som är kvar hos mig rycka fram mot staden. När de då drar ut mot oss som förra gången, skall vi fly för dem. 6 Då kommer de att följa efter oss, tills vi har lockat bort dem från staden. De kommer nämligen att säga: Nu flyr de för oss precis som förra gången. 7 Men när vi flyr för dem, skall ni komma fram från bakhållet och inta staden, ty Herren, er Gud, har givit den i er hand. 8 Och när ni har intagit staden, skall ni tända eld på den. Det är vad Herren har sagt att ni skall göra. Ge akt på vad jag har befallt." 9 Josua sände i väg dem, och de gick och lade sig i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om Ai. Men Josua stannade över natten bland folket.
10 Tidigt följande morgon mönstrade Josua folket och drog sedan med de äldste i Israel i spetsen för folket upp till Ai. 11 Allt det krigsfolk som var kvar hos honom drog med dit upp och ryckte allt närmare, till dess de kom mitt emot staden. Där slog de läger norr om Ai med dalen mellan sig och Ai. 12 Men han tog omkring femtusen man och lade dem i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om staden. 13 Och när folket intagit ställning, både lägret norr om staden och de som låg i bakhåll väster om staden, gick Josua den natten fram till mitten av dalen. 14 När kungen i Ai såg detta, skyndade sig männen i staden och han själv med allt sitt folk och drog tidigt på morgonen ut till strid mot Israel, bort till den utsedda platsen framför hedmarken. Han visste inte om bakhållet mot honom på andra sidan staden. 15 Josua och hela Israel låtsades bli slagna och flydde i riktning mot öknen. 16 Då kallade man samman allt folket i staden för att förfölja dem. Och de förföljde Josua och lockades bort från staden. 17 Inte en enda man blev kvar i Ai eller i Betel, alla drog ut efter Israel och lämnade staden öppen, när de förföljde Israel.
18 Och Herren sade till Josua: "Räck ut spjutet som du har i handen mot Ai, ty jag skall ge staden i din hand." Då räckte Josua ut spjutet som han hade i sin hand mot staden. 19 Och de som låg i bakhåll bröt hastigt upp från sin plats och skyndade i väg, så snart han räckte ut sin hand, och de kom in i staden och intog den och skyndade sig att sätta eld på den. 20 När då männen från Ai vände sig om, fick de se hur rök från staden steg upp mot himlen. Och de hade inte möjlighet att fly vare sig i ena eller andra riktningen, eftersom det folk som flydde åt öknen vände sig mot sina förföljare. 21 Ty när Josua och hela Israel såg, att de som låg i bakhåll hade intagit staden och att rök steg upp från staden, vände de om och slog ner männen från Ai. 22 De andra drog ut från staden emot dem, så att de kom mitt emellan israeliterna och hade dem på båda sidor om sig. Och dessa nergjorde dem och lät ingen överleva eller komma undan. 23 Men kungen i Ai blev tagen till fånga levande och förd till Josua.
24 När Israel hade dödat alla Ais invånare ute på fältet och i öknen, dit de hade förföljt dem, och alla dessa hade fallit för svärd och blivit nergjorda, vände alla israeliter tillbaka till Ai och slog det med svärd. 25 De som föll den dagen, män och kvinnor, utgjorde tolvtusen personer, allt folket i Ai. 26 Josua drog inte tillbaka sin hand, som han hade räckt ut spjutet med, förrän alla Ais invånare hade blivit tillintetgjorda. 27 Det var bara boskapen och rovet från denna stad, som Israel tog som byte, enligt den befallning Herren hade givit Josua. 28 Och Josua brände upp Ai och gjorde det till en grushög för evig tid, till en ödemark, som det är ännu i dag. 29 Kungen i Ai lät han hänga upp på en påle, och där fick han hänga till kvällen. När solen gick ner, tog man på Josuas befallning ner hans döda kropp från pålen och kastade den vid ingången till stadsporten. De reste ett stort stenröse över den, och det finns kvar än i dag.
Lagen läses upp på berget Ebal
30 Sedan byggde Josua åt Herren, Israels Gud, ett altare på berget Ebal, 31 så som Herrens tjänare Mose hade befallt Israels barn, och som det var föreskrivet i Moses lagbok: ett altare av ohuggna stenar, som inte var bearbetade med järn. På det offrade de brännoffer åt Herren och slaktade gemenskapsoffer. 32 Där på stenarna lät Josua göra en avskrift av den lag som Mose hade skrivit inför Israels barn. 33 Hela Israel med dess äldste och tillsyningsmän och domare stod på båda sidor om arken, så att de hade de levitiska prästerna som bar Herrens förbundsark framför sig. Den ena hälften av folket, främlingar såväl som infödda, stod vänd mot berget Gerissim och den andra hälften mot berget Ebal, i enlighet med vad Herrens tjänare Mose hade befallt, nämligen att man först skulle välsigna Israels folk. 34 Därefter läste han upp alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen, allt så som det var skrivet i lagboken. 35 Inte ett ord av allt det som Mose hade befallt underlät Josua att läsa upp inför Israels hela församling med kvinnor och barn och de främlingar som följde dem.
Josua 8
Svenska 1917
8 Och HERREN sade till Josua: »Frukta icke och var icke förfärad; tag med dig allt krigsfolket och stå upp och drag åstad mot Ai. Se, i din hand har jag givit konungen i Ai med hans folk, hans stad och hans land.
2 Och du skall göra med Ai och dess konung på samma sätt som du gjorde med Jeriko och dess konung; dock mån I behålla rovet därifrån och boskapen, såsom edert byte. Lägg nu ett bakhåll mot staden, på andra sidan därom.»
3 Då bröt Josua upp med allt krigsfolket för att draga åstad mot Ai. Och Josua utvalde trettio tusen man, de tappraste stridsmännen, och sände dem ut om natten.
4 Och han bjöd dem och sade: »Given akt: I skolen lägga eder i bakhåll mot staden, på andra sidan därom, men läggen eder icke alltför långt ifrån staden; och hållen eder alla redo.
5 Själv skall jag, med allt det folk som är kvar hos mig, rycka fram mot staden. När de då draga ut mot oss såsom förra gången, vilja vi fly för dem.
6 Då skola de draga efter oss, till dess vi hava lockat dem långt bort ifrån staden; ty de skola tänka: 'De flyr för oss, nu såsom förra gången.'
7 Men under det att vi fly för dem, skolen I bryta fram ifrån bakhållet och intaga staden, ty HERREN, eder Gud, har givit den i eder hand.
8 Och så snart I haven fått staden i edert våld, skolen I tända eld på den; efter HERRENS ord skolen I så göra. Given akt på vad jag nu har bjudit eder.»
9 Så sände Josua dem åstad, och de gingo och lade sig i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om Ai. Men Josua stannade över natten bland folket.
10 Och bittida följande morgon mönstrade Josua folket och drog så, med de äldste i Israel i spetsen för folket, upp till Ai.
11 Och allt det krigsfolk som var kvar hos honom drog med ditupp och ryckte allt närmare, till dess de kommo mitt emot staden; där lägrade de sig norr om Ai, med dalen mellan sig och Ai.
12 Men han tog vid pass fem tusen man och lade dem i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om staden.
13 Och sedan folket hade blivit uppställt, såväl hela lägret, norr om staden, gick Josua den natten fram till mitten av dalen.
14 När konungen i Ai såg detta, skyndade sig männen i staden, han själv med allt sitt folk, och drogo bittida om morgonen ut till strid mot Israel, bort till den utsedda platsen, framför hedmarken; han själv visste nämligen icke att ett bakhåll var lagt mot honom på andra sidan om staden.
15 Och Josua och hela Israel läto slå sig av dem och flydde åt öknen till.
16 Då uppbådades allt folket i staden till att förfölja dem; och under det att de förföljde Josua, blevo de lockade långt bort ifrån staden.
17 Icke en enda man blev kvar i Ai eller i Betel, utan alla drogo ut efter Israel och lämnade staden öppen, i det att de förföljde Israel.
18 Och HERREN sade till Josua: »Räck ut lansen, som du har i din hand, mot Ai, ty jag skall giva det i din hand.» Då räckte Josua ut lansen, som han hade i sin hand, mot staden.
19 Och de som lågo i bakhåll bröto med hast upp från sin plats och skyndade åstad, så snart han räckte ut sin hand, och kommo in i staden och intogo den; och de tände strax eld på staden.
20 När då männen från Ai vände sig om, fingo de se röken från staden stiga upp mot himmelen; och de hade ingen utväg att fly, vare sig hit eller dit, då nu det folk som flydde åt öknen vände sig mot sina förföljare.
21 Ty när Josua och hela Israel sågo att de som lågo i bakhåll hade intagit staden, och att röken steg upp från staden, vände de om och angrepo ajiterna.
22 De andra drogo nu också ut från staden emot dem, så att de kommo mitt emellan israeliterna och fingo dem på båda sidor om sig, och dessa nedgjorde dem då och läto ingen av dem slippa undan och rädda sig.
23 Men konungen i Ai blev levande tagen till fånga och förd till Josua.
24 Och när Israel hade dräpt alla Ais invånare ute på fältet, i öknen, dit de hade förföljt dem, och dessa allasammans så hade fallit för svärdsegg och blivit nedgjorda, då vände hela Israel tillbaka till Ai och slog med svärdsegg också dem som voro där.
25 Och de som föllo på den dagen, män och kvinnor, utgjorde tillsammans tolv tusen personer, allt folket i Ai.
26 Ty Josua drog icke tillbaka sin hand, med vilken han hade räckt ut lansen, förrän alla Ais invånare hade blivit givna till spillo.
27 Allenast boskapen och rovet från denna stad togo israeliterna såsom sitt byte, efter den befallning som HERREN hade givit Josua.
28 Och Josua brände upp Ai och gjorde det till en grushög för evärdlig tid, till en ödemark, såsom det är ännu i dag.
29 Och konungen i Ai lät han hänga upp på en påle, där han fick hänga ända till aftonen. Men när solen gick ned, tog man på Josuas befallning hans döda kropp ned från pålen och kastade den vid ingången till stadsporten; och man uppkastade över den ett stort stenröse, som finnes kvar ännu i dag.
30 Då byggde Josua åt HERREN, Israels Gud, ett altare på berget Ebal,
31 såsom HERRENS tjänare Mose hade bjudit Israels barn, och såsom det var föreskrivet i Moses lagbok: ett altare av ohuggna stenar, vid vilka man icke hade kommit med något järn; och på det offrade de brännoffer åt HERREN och slaktade tackoffer.
32 Och han lät där på stenarna sätta en avskrift av Moses lag, den lag som Mose hade skrivit och förelagt Israels barn.
33 Och Israels menighet, med dess äldste och tillsyningsmän och domare, stod på båda sidor om arken, så att de hade framför sig de levitiska prästerna som buro HERRENS förbundsark, menigheten, främlingar såväl som infödingar, den ena hälften vänd mot berget Gerissim och den andra hälften mot berget Ebal, i enlighet med vad HERRENS tjänare Mose hade bjudit, nämligen att man först skulle välsigna Israels folk.
34 Därefter läste han upp alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen, alldeles såsom det var skrivet i lagboken.
35 Icke ett ord av allt det som Mose hade bjudit underlät Josua att uppläsa inför Israels hela församling, med kvinnor och barn, och inför de främlingar som följde med dem.
Josua 8
Svenska Folkbibeln 2015
Ais erövring och förstöring
8 (A) Herren sade till Josua: ”Var inte rädd och tappa inte modet! Ta med dig allt krigsfolk och bryt upp och dra ut mot Ai. Se, jag har gett kungen i Ai med hans folk, hans stad och hans land i dina händer. 2 (B) Och du ska göra med Ai och dess kung som du gjorde med Jeriko och dess kung, men bytet och boskapen därifrån får ni behålla. Lägg ett bakhåll mot staden på andra sidan av den.”
3 Då bröt Josua upp med allt krigsfolket för att tåga mot Ai. Josua valde ut trettiotusen man, tappra stridsmän, och sände ut dem om natten. 4 Han befallde dem: ”Lägg er i bakhåll mot staden, på andra sidan av den, men gå inte alltför långt från staden. Och håll er alla beredda. 5 (C) Själv ska jag med allt folk som är kvar hos mig rycka fram mot staden. När de då drar ut mot oss som förra gången ska vi fly för dem. 6 Då kommer de att förfölja oss tills vi har lockat bort dem från staden. De kommer att säga: Nu flyr de för oss, precis som förra gången. 7 Men när vi flyr för dem ska ni komma fram ur bakhållet och inta staden, för Herren er Gud har gett den i er hand. 8 Och när ni har tagit staden ska ni tända eld på den. Gör som Herren har sagt. Ge akt på vad jag har befallt.” 9 Josua sände i väg dem, och de gick och lade sig i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om Ai. Men Josua stannade över natten bland folket.
10 Tidigt på morgonen mönstrade Josua folket och drog upp med de äldste i Israel i spetsen för folket till Ai. 11 Allt det krigsfolk som var kvar hos honom drog upp och ryckte allt närmare tills de kom mitt emot staden. Där slog de läger norr om Ai med dalen mellan sig och Ai. 12 Men han tog omkring femtusen man och lade dem i bakhåll mellan Betel och Ai, väster om staden. 13 Och när folket intagit ställning, både lägret norr om staden och de som låg i bakhåll väster om staden, gick Josua den natten fram till mitten av dalen. 14 När kungen i Ai såg detta, skyndade sig stadens män och han själv med allt sitt folk och drog tidigt på morgonen ut till strid mot Israel, bort till den utsedda platsen framför hedmarken. Han visste inte om bakhållet mot honom på andra sidan staden. 15 Josua och hela Israel låtsades bli slagna och flydde i riktning mot öknen. 16 Då kallade man samman allt folket i staden för att förfölja dem, och de förföljde Josua och lockades bort från staden. 17 Inte en enda man blev kvar i Ai eller i Betel, alla drog ut efter Israel och lämnade staden öppen när de förföljde Israel.
18 Och Herren sade till Josua: ”Räck ut spjutet[a] i din hand mot Ai, för jag ska ge staden i din hand.” Då räckte Josua ut spjutet i sin hand mot staden. 19 Och de som låg i bakhåll reste sig snabbt från sin plats och skyndade i väg, så snart han räckte ut sin hand, och de nådde staden och intog den och skyndade sig att sätta eld på den. 20 När då männen från Ai vände sig om, fick de se hur rök från staden steg upp mot himlen. Och de hade ingen möjlighet att fly åt vare sig ena eller andra hållet, eftersom folket som hade flytt mot öknen nu vände sig mot sina förföljare. 21 När Josua och hela Israel såg att de som legat i bakhåll hade intagit staden och att röken steg från staden, vände de om och slog ner männen från Ai. 22 (D) De andra drog ut från staden emot dem, så att de hamnade mitt emellan israeliterna och hade dem på båda sidor om sig. Man nergjorde dem och lät ingen överleva eller komma undan. 23 Men kungen i Ai tillfångatogs levande och fördes till Josua.
24 När Israel hade dödat Ais alla invånare ute på fältet och i öknen dit de förföljt dem, och alla hade fallit för svärd och blivit nergjorda, vände alla israeliterna tillbaka till Ai och slog det med svärd. 25 De som föll den dagen, män och kvinnor, utgjorde 12 000 personer, allt folket i Ai. 26 (E) Josua drog inte tillbaka sin hand som han räckt ut spjutet med förrän alla Ais invånare hade blivit tillintetgjorda. 27 Bara boskapen och bytet som Israel hade tagit från den staden behöll man, enligt den befallning Herren hade gett Josua. 28 Och Josua brände Ai och gjorde det till en grushög för evig tid, till en ödemark, som det är ännu i dag. 29 (F) Kungen i Ai lät han hänga upp på en påle, och där fick han hänga till kvällen. När solen gick ner tog man på Josuas befallning ner hans döda kropp från pålen och kastade den vid ingången till stadsporten. De reste ett stort stenröse över den, och det finns kvar än i dag.
Josua läser lagen på berget Ebal
30 (G) Vid den tiden byggde Josua ett altare åt Herren, Israels Gud, på berget Ebal,[b] 31 (H) så som Herrens tjänare Mose hade befallt Israels barn och det var föreskrivet i Moses lagbok[c]: ett altare av ohuggna stenar som inte var bearbetade med järn. På det offrade de brännoffer åt Herren och slaktade gemenskapsoffer. 32 (I) Där på stenarna lät Josua göra en avskrift[d] av den lag som Mose hade skrivit inför Israels barn. 33 (J) Hela Israel med dess äldste och förmän och domare stod på båda sidor om arken, med de levitiska prästerna som bar Herrens förbundsark framför sig. Den ena hälften av folket, både främlingar och infödda, stod vänd mot berget Gerissim och den andra hälften mot berget Ebal, i enlighet med vad Herrens tjänare Mose[e] tidigare hade befallt för att välsigna Israels folk.
34 (K) Därefter läste han upp alla lagens ord, välsignelsen och förbannelsen, allt så som det var skrivet i lagboken. 35 (L) Inte ett ord av allt det som Mose hade befallt underlät Josua att läsa upp inför Israels hela församling med kvinnor och barn och de främlingar som följde dem.
Footnotes
- 8:18 spjutet Annan översättning: ”kroksabeln” (även i vers 26).
- 8:30 ett altare … på berget Ebal Ett altare från ungefär denna tid har hittats på berget Ebal, ca 8 x 11 meter brett och över 2,5 meter högt.
- 8:31 befallt ... föreskrivet i Moses lagbok Befallningen finns i 5 Mos 27:4f.
- 8:32 på stenarna … en avskrift Lagar ristades ofta in på stora stenar till påminnelse för folket, t ex den berömda babyloniska Hammurabilagen från 1700-talet f Kr.
- 8:33 Gerissim … Ebal … Mose … hade befallt Se 5 Mos 11:29 samt befallningen i 5 Mos 27.
Josua 8
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Israel utplånar Ai
8 Du ska inte vara rädd eller modlös, sa Herren till Josua. Samla nu hela armén och gå till Ai, för nu är det dags att besegra folket där. Jag har gett dig både kungen och allt folket.
2 Ni ska göra med dem på samma sätt som ni gjorde med Jeriko och kungen där, men den här gången ska ni få ta byte åt er själva, boskap och allt annat. Lägg er i bakhåll på andra sidan staden.
3-4 Innan huvuddelen av styrkan gav sig iväg till Ai, skickade Josua 30.000 av sina modigaste soldater för att lägga sig i bakhåll på andra sidan staden beredda att ingripa.
5 Det här är vår plan, förklarade han. När huvudstyrkan går till anfall, kommer männen i Ai att ge sig ut för att strida, precis som de gjorde förra gången.
6 Vi ska då fly för dem och på så sätt lura dem att lämna staden, för då tänker de: 'Israeliterna flyr igen, precis som förra gången!'
7 Då ska ni rusa fram från ert bakhåll och springa in i staden, för Herren ska ge er den.
8 Sätt eld på staden, som Herren har befallt! Verkställ nu min order!
9 Samma kväll marscherade de iväg och lade sig i bakhåll mellan Betel och västra sidan av Ai, medan Josua och resten av armén stannade kvar i lägret vid Jeriko.
10 Tidigt morgonen därpå mönstrade Josua sina trupper och begav sig iväg mot Ai, följd av de äldste i Israel.
11-13 De stannade vid dalen som ligger norr om staden. Den kvällen sände Josua ytterligare 5.000 man att förena sig med dem som låg i bakhåll väster om staden. Själv stannade han kvar i dalen över natten.
14 När kungen i Ai såg israeliterna på andra sidan dalen gick han och hans män tidigt på morgonen till anfall mot dem på Arabas slätt. Men han visste inte att det fanns män som låg i bakhåll på andra sidan staden.
15 Josua och israeliterna flydde genom öknen som de planerat,
16 och alla soldater i staden fick order om att förfölja dem, vilket betydde att staden blev helt utan försvar.
17 Det fanns inte en enda soldat kvar i Ai eller Betel, och stadsportarna stod vidöppna.
18 Då sa Herren till Josua: Räck ut ditt spjut mot Ai, för jag ska ge dig staden. Josua gjorde som Herren sagt,
19 och när männen som låg i bakhåll såg denna signal, rusade de upp och in i staden och tände eld på den.
20-21 När männen från Ai då vände sig om fick de se rök bolma upp från staden, och de hade ingenstans att ta vägen. Men när Josua och de trupper han hade med sig såg röken inifrån staden visste de att deras män var där. De vände sig då om och gick till anfall mot sina förföljare och dödade dem.
22 Då kom också de israeliter som var inne i staden ut och började anfalla fienden bakifrån. Männen från Ai hamnade på så sätt i en fälla och allesammans dödades. Inte en enda kom undan.
23 Kungen däremot togs till fånga levande och fördes fram inför Josua.
24 När sedan Israels armé hade dödat alla som fanns utanför staden vände de tillbaka och dödade dem som ännu fanns kvar innanför stadsmurarna.
25 Hela Ais befolkning, 12.000 personer, utplånades den dagen.
26 Josua höll nämligen sitt spjut riktat mot Ai till dess den siste av dem som bodde där var död.
27 Endast boskapen fick leva, och israeliterna behöll bytet för sig själva. Herren hade nämligen sagt till Josua att de skulle göra detta.
28 Det blev således ingenting kvar av Ai, och än i dag ligger staden i ruiner.
29 Josua hängde upp kungen från Ai på en påle och lät honom hänga där till kvällen. Vid solnedgången tog han ner kroppen och slängde den framför stadsporten, och man kastade ett stenröse över den, vilket finns där än i dag.
Josua läser lagen för folket
30 Josua byggde ett altare åt Herren Gud på berget Ebal,
31 som Mose hade befallt i sin lagbok: Gör mig ett altare av stenar som varken är tillhuggna eller bearbetade med verktyg, hade Herren sagt om altaret på berget Ebal. Prästerna offrade där brännoffer och tackoffer till Herren,
32 och medan folket såg på, ristade Josua in vart och ett av de tio budorden i stenarna.
33 Allt folket i Israel, även de från andra folk som levde bland dem, och de äldste, ledare och domare, delade sig i två grupper. Den ena gruppen ställde sig vid foten av berget Gerissim och den andra vid Ebal. Mellan dem stod prästerna med arken, beredda att uttala välsignelsen. Allt gjordes enligt de föreskrifter som Mose långt tidigare hade gett dem.
34 Josua läste sedan upp hela lagen för folket med välsignelsen och förbannelsen, precis som Mose hade skrivit i Guds lagbok.
35 Varje befallning som Mose hade gett lästes inför hela församlingen, där både kvinnor och barn och alla övriga som bodde tillsammans med israeliterna var med.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica