Add parallel Print Page Options

Jesus och kvinnan vid Sykars brunn

När Jesus fick veta att fariseerna hade hört att flera kom till honom än till Johannes för att döpas och bli lärjungar -

Jesus döpte dem inte själv utan lärjungarna gjorde det -

lämnade han Judeen och återvände till Galileen.

På vägen dit var han tvungen att gå genom Samarien.

5-6 När han mitt på dagen närmade sig staden Sykar kom han till Jakobs brunn, som ligger på den mark som Jakob gav sin son Josef. Jesus var trött av den långa vandringen och satte sig vid brunnen.

Efter en stund kom en samarisk kvinna för att hämta vatten och Jesus bad henne att få lite att dricka.

Han var ensam just då för lärjungarna hade gått in till staden för att köpa mat.

Hon blev förvånad över att en jude bad en samarisk kvinna som henne om vatten. Judarna brukade inte ens vilja ha något med dem att göra.

10 Han svarade: Om du bara visste vilken underbar gåva Gud har i beredskap åt dig, och om du anade vem jag är, skulle du i stället be mig om det vatten som leder till liv.

11 Men du har ju varken rep eller hink, sa hon, och det här är en mycket djup brunn. Varifrån ska du få det vattnet?

12 Du är väl inte större än vår förfader Jakob? Kan du ge mig bättre vatten än det som han och hans söner och boskap tyckte så mycket om?

13 Jesus svarade att de som dricker av det vattnet snart blir törstiga igen.

14 Men det vatten jag ger dem, sa han, blir en ständig källa som väller fram inom dem och som alltid flödar med evigt liv.

15 Herre, sa kvinnan. Ge mig lite av det vattnet. Sedan behöver jag aldrig vara törstig mer och gå den långa vägen hit ut varje dag.

16 Gå och hämta din man, sa Jesus till henne.

17-18 Men jag är ju inte gift, svarade hon.Alldeles riktigt, sa Jesus. Du har haft fem män, och du är inte heller gift med den man som du bor ihop med nu. Du kunde inte sagt ett sannare ord.

19 Herre, sa kvinnan. Du måste vara en profet.

20 Men säg mig hur kommer det sig att ni judar påstår att Jerusalem är den enda plats där man ska fira gudstjänst, medan vi samarier menar att det ska ske här på det berg där våra förfäder firade sina gudstjänster?

21-22 ,

23-24 Jesus förklarade: Den tid kommer när människor inte längre behöver diskutera om de ska be till Fadern här på detta berg eller i Jerusalem. Det är inte var man ber som är det viktiga, utan hur man ber. Frågan är om vår bön är andlig och äkta? För Gud är Ande. Det är så Gud vill att vi ska be. Men ni samarier vet så lite om honom, ni vet inte hur ni ska be, men vi judar känner honom väl, för frälsningen kommer till världen genom judarna.

25 Kvinnan sa: Ja, jag vet att Messias ska komma en gång, den som de kallar Kristus, och när han kommer ska han förklara alltsammans för oss.

26 Då sa Jesus till henne: Det är jag som är Messias.

Jesus talar om en andlig skörd

27 Just då kom lärjungarna tillbaka. De blev förvånade när de såg att han talade med en kvinna, men ingen av dem frågade honom varför eller vad de samtalade om.

28-29 Då lämnade kvinnan sin vattenkruka vid brunnen och sprang tillbaka till staden och ropade till alla: Kom och träffa en man som har berättat för mig om allt vad jag har gjort! Jag undrar om inte han är Messias?

30 Och folk strömmade nyfikna ut från staden för att få se honom.

31 Under tiden ville lärjungarna ge Jesus någonting att äta,

32 men han tackade nej och sa: Jag har mat som ni inte känner till.

33 Lärjungarna sa då till varandra: Vem har gett honom mat?

34 Då förklarade Jesus: Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig och att utföra hans uppdrag.

35 Tror ni inte att man börjar skörda förrän om fyra månader när sommaren är slut? Se er omkring. Stora fält är mogna och färdiga att skördas.

36 Skördearbetarna som för människor till evigt liv ska få god lön. Vilken glädje väntar inte både den som sår och den som skördar!

37 För det är sant att en sår och en annan skördar.

38 Jag sänder ut er att skörda där ni inte har sått. Andra har utfört arbetet och ni får bärga skörden.

Många samarier kommer till tro

39 Många människor i staden Sykar trodde nu att Jesus var Messias därför att kvinnan sagt: Han visste allt om mig.

40-41 När de kom till brunnen för att se honom bad de honom att stanna kvar hos dem. Det gjorde han också under två dagar, och det var tillräckligt för att ännu fler skulle komma till tro när de lyssnade på honom.

42 Sedan sa de till kvinnan: Nu tror vi därför att vi själva har hört honom, inte på grund av vad du berättade för oss. Han är verkligen världens Frälsare.

Read full chapter