Add parallel Print Page Options

Job frågar Gud

En trältjänst är människans tid på jorden.
    Är inte hennes dagar som daglönarens dagar?
Som en slav väntar hon på kvällsskuggan,
    som en daglönare som ser fram mot lönen.
Så har jag fått på min lott månader av elände
    och ångestfyllda nätter.
När jag går och lägger mig, tänker jag:
    ”Om jag ändå fick stiga upp!”
Natten går,
    och jag kastar mig oroligt av och an ända till gryningen.
Min kropp är täckt av maskar och skorv.
    Huden spricker av variga sår.

Mina dagar drar förbi, snabbare än en vävares spole,
    de slutar i hopplöshet.
Tänk på att mitt liv är som en vindfläkt,
    mina ögon får inte mer se det goda.
Man ser mig ännu, men inte länge till.
    Din blick söker mig, men jag finns inte mer.
Som ett moln löses upp och försvinner,
    så ska den som går ner i dödsriket inte komma tillbaka
10 och aldrig mer återvända till sitt hem,
    ej heller känner hans plats till honom mer.

11 Därför kan jag inte hålla tyst,
    jag måste få tala ut min ångest,
klaga i min själs förtvivlan.
12     Är jag Havet eller havsodjuret Tannin,
så att du måste bevaka mig så?
13     Om jag tänker: ”Min bädd ska trösta mig,
min viloplats ska ge mig lindring i mitt elände”,
14     skrämmer du mig med drömmar
och förfärar mig med syner.
15     Jag skulle föredra att bli strypt och dö,
hellre än att fortsätta med denna kropp.
16     Jag avskyr att leva.
Lämna mig ifred, mitt liv är meningslöst!

17 Vad är då en människa,
    eftersom du gör så stor sak av henne
    och ger henne så mycket uppmärksamhet,
18 synar henne varje morgon
    och prövar henne varje ögonblick av dagen?
19 Kan du inte vända blicken från mig en stund,
    lämna mig ensam så jag åtminstone får svälja min saliv?
20 Har min synd skadat dig,
    du mänsklighetens bevakare?
Varför har du valt mig till måltavla?
    Har jag blivit en börda för dig?[a]
21 Varför förlåter du inte min synd
    och utplånar min missgärning?
Snart kommer jag ändå att ligga i stoftet,
    och när du letar efter mig,
finns jag inte mer.

Footnotes

  1. 7:20 Enligt andra handskrifter: Varför har du valt mig till måltavla, låtit mig bli en börda för mig själv?

Job: My Suffering Is Comfortless

Is there not (A)a time of hard service for man on earth?
Are not his days also like the days of a hired man?
Like a servant who [a]earnestly desires the shade,
And like a hired man who eagerly looks for his wages,
So I have been allotted (B)months of futility,
And wearisome nights have been appointed to me.
(C)When I lie down, I say, ‘When shall I arise,
And the night be ended?’
For I have had my fill of tossing till dawn.
My flesh is (D)caked with worms and dust,
My skin is cracked and breaks out afresh.

“My(E) days are swifter than a weaver’s shuttle,
And are spent without hope.
Oh, remember that (F)my life is a breath!
My eye will never again see good.
(G)The eye of him who sees me will see me no more;
While your eyes are upon me, I shall no longer be.
As the cloud disappears and vanishes away,
So (H)he who goes down to the grave does not come up.
10 He shall never return to his house,
(I)Nor shall his place know him anymore.

11 “Therefore I will (J)not restrain my mouth;
I will speak in the anguish of my spirit;
I will (K)complain in the bitterness of my soul.
12 Am I a sea, or a sea serpent,
That You set a guard over me?
13 (L)When I say, ‘My bed will comfort me,
My couch will ease my complaint,’
14 Then You scare me with dreams
And terrify me with visions,
15 So that my soul chooses strangling
And death rather than [b]my body.
16 (M)I loathe my life;
I would not live forever.
(N)Let me alone,
For (O)my days are but [c]a breath.

17 “What(P) is man, that You should exalt him,
That You should set Your heart on him,
18 That You should [d]visit him every morning,
And test him every moment?
19 How long?
Will You not look away from me,
And let me alone till I swallow my saliva?
20 Have I sinned?
What have I done to You, (Q)O watcher of men?
Why (R)have You set me as Your target,
So that I am a burden [e]to myself?
21 Why then do You not pardon my transgression,
And take away my iniquity?
For now I will lie down in the dust,
And You will seek me diligently,
But I will no longer be.

Footnotes

  1. Job 7:2 Lit. pants for
  2. Job 7:15 Lit. my bones
  3. Job 7:16 Without substance, futile
  4. Job 7:18 attend to
  5. Job 7:20 So with MT, Tg., Vg.; LXX, Jewish tradition to You