Jobs sluttal till de tre vännerna (Kap 27-31)

27 Job fortsatte sin framställning. Han sade:

Så sant Gud lever,
han som har undanhållit mig min rätt,
han, den Allsmäktige, som har förbittrat min själ:
Så länge min ande är i mig
    och Guds livsande i min näsa,
skall mina läppar ej tala orättfärdighet
    eller min tunga tala svek.
Aldrig kommer jag att ge er rätt,
    till min död vidhåller jag min oskuld.
Jag håller fast vid min rättfärdighet och släpper den inte.
Mitt hjärta förebrår mig inte för någon av mina dagar.

Må min fiende stå som ogudaktig,
    min motståndare som orättfärdig.
Ty vad har den gudlöse för hopp när livet skärs av,
när Gud tar hans själ?
Kommer Gud att höra hans rop
    när nöd kommer över honom?
10 Kan han glädja sig över den Allsmäktige?
Kan han alltid åkalla Gud?

11 Jag vill undervisa er om Guds hand,
den Allsmäktiges tankar vill jag inte dölja.
12 Ni har ju själva alla sett det,
    varför kommer ni då med tomt prat?

13 Detta är den ogudaktiges lott hos Gud,
den arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:
14 Om hans barn blir många, skall de falla för svärd,
hans avkomlingar får ej tillräckligt med bröd.
15 De som undkommer skall dö av pest
och deras änkor skall inte begråta dem.
16 Även om han samlar silver som stoft
och lägger kläder på hög som lera,
17 så är det de rättfärdiga som klär sig i det han har lagt på hög,
och silvret får de oskyldiga dela.
18 Som en mal bygger han sitt hus,
    likt ett skjul som väktaren gör åt sig.
19 Rik går han till sängs,
    men det sker aldrig mer,
när han öppnar sina ögon är allt borta.
20 Fasorna griper honom likt vattenmassor,
stormen rycker bort honom om natten.
21 Östanvinden lyfter honom, och han är borta,
den sveper i väg honom från hans plats.
22 Utan förskoning vräker den sig mot honom,
för dess kraft försöker han fly.
23 Den klappar sina händer mot honom
och visslar åt honom från hans plats.

27 Åter hov Job upp sin röst och kvad:

Så sant Gud lever, han som har förhållit mig min rätt, den Allsmäktige, som har vållat min själs bedrövelse:

aldrig, så länge ännu min ande är i mig och Guds livsfläkt är kvar i min näsa,

aldrig skola mina läppar tala vad orättfärdigt är, och min tunga bära fram oärligt tal.

Bort det, att jag skulle giva eder rätt! Intill min död låter jag min ostrafflighet ej tagas ifrån mig.

Vid min rättfärdighet håller jag fast och släpper den icke, mitt hjärta förebrår mig ej för någon av mina dagar.

Nej, såsom ogudaktig må min fiende stå där och min motståndare såsom orättfärdig.

Ty vad hopp har den gudlöse när hans liv avskäres, när hans själ ryckes bort av Gud?

Månne Gud skall höra hans rop, när nöden kommer över honom?

10 Eller kan en sådan hava sin lust i den Allsmäktige, kan han åkalla Gud alltid?

11 Jag vill undervisa eder om huru Gud går till väga; huru den Allsmäktige tänker, vill jag icke fördölja.

12 Dock, I haven ju själva allasammans skådat det; huru kunnen I då hängiva eder åt så fåfängliga tankar?

13 Hören vad den ogudaktiges lott bliver hos Gud, vilken arvedel våldsverkaren får av den Allsmäktige:

14 Om hans barn bliva många, så är vinningen svärdets; hans avkomlingar få ej bröd att mätta sig med.

15 De som slippa undan läggas i graven genom pest, och hans änkor kunna icke hålla sin klagogråt.

16 Om han ock hopar silver såsom stoft och lägger kläder på hög såsom lera,

17 så är det den rättfärdige som får kläda sig i vad han lägger på hög, och den skuldlöse kommer att utskifta silvret.

18 Det hus han bygger bliver så förgängligt som malen, det skall likna skjulet som vaktaren gör sig.

19 Rik lägger han sig och menar att intet skall tagas bort; men när han öppnar sina ögon, är ingenting kvar.

20 Såsom vattenfloder taga förskräckelser honom fatt, om natten rövas han bort av stormen.

21 Östanvinden griper honom, så att han far sin kos, den rycker honom undan från hans plats.

22 Utan förskoning skjuter Gud sina pilar mot honom; för hans hand måste han flykta med hast.

23 Då slår man ihop händerna, honom till hån; man visslar åt honom på platsen där han var.

Jobs sluttal (Kap 27-31)

27 Job fortsatte sin framställning. Han sade:

(A) Så sant Gud lever,
    han som undanhållit mig min rätt,
        den Allsmäktige
            som har förbittrat min själ:
Så länge min ande är i mig
    och Guds livsande i min näsa,
ska mina läppar inte tala orätt
    eller min tunga tala svek.
Aldrig ger jag er rätt,
    till min död vidhåller jag
        min oskuld.
(B) Jag håller fast vid min rättfärdighet
        och släpper den inte.
    Mitt hjärta förebrår mig inte
        för någon av mina dagar.

Låt min fiende stå som den skyldige,
    min motståndare som orättfärdig.
(C) För vad har den gudlöse för hopp
    när livet skärs av,
        när Gud tar hans själ?
(D) Kommer Gud att höra hans rop
    när nöden drabbar honom?
10 Kan han glädja sig
        över den Allsmäktige?
    Kan han ständigt åkalla Gud?

11 Jag vill lära er om Guds hand,
    den Allsmäktiges tankar
        vill jag inte dölja.
12 Ni har ju själva alla sett det,
    varför kommer ni då
        med tomt prat?

13 Detta är den gudlöses lott hos Gud,
    det arv som våldsverkaren
        får av den Allsmäktige:
14 (E) Får han många barn
        ska de falla för svärd,
    hans avkomlingar får inte
        mätta sig med bröd.
15 De som undkommer
        läggs i graven av pest
    och deras änkor gråter inte
        över dem.
16 Även om han samlar silver som stoft
    och lägger kläder på hög
        som lera,
17 (F) så får de rättfärdiga klä sig
        i det han har samlat,
    och silvret får de oskyldiga dela.
18 Han bygger sitt hus som en mal,
    likt en hydda[a] som väktaren
        gör åt sig.
19 Rik går han till sängs,
        och sedan aldrig mer –
    när han öppnar sina ögon
        är allt borta.
20 Fasorna griper honom
        som vattenmassor,
    stormen rycker bort honom i natten.
21 Östanvinden lyfter honom
        och han är borta,
    den sveper i väg honom
        från hans plats.
22 Den vräker sig mot honom
        utan förskoning,
    han försöker fly för dess kraft.
23 (G) Den klappar sina händer[b] mot honom
    och visslar åt honom
        från hans plats.

Footnotes

  1. 27:18 hydda   Tillfälligt skydd vid åkrarna under skördetiden för den som vaktade sin skörd mot tjuvar.
  2. 27:23 klappar sina händer   Kan syfta på en hånfull gest (jfr 34:37, Hes 25:6).

Jobs slutliga försvarstal

27 Job fortsatte sitt försvarstal:

Jag svär vid den levande Guden, som har berövat mig min rätt, och inför den Allsmäktige Guden, som har bedrövat min själ,

att så länge jag lever och medan min ande från Gud ännu är i mig,

ska inte mina läppar tala något ont och min tunga inte ljuga.

Jag kommer aldrig att hålla med om att ni har rätt. Ända till min död ska jag hävda min oskuld.

Jag påstår fortfarande att jag är rättfärdig. Mitt samvete är rent, och det kommer aldrig att anklaga mig.

Den som säger något annat är min fiende och en ond människa.

Men vilket hopp har den gudlöse, när Gud berövar honom livet?

Kommer han att lyssna till hans klagan när problemen hopar sig?

10 Hans intresse för den Allsmäktige är ju bara tillfälligt.

11 Jag ska undervisa er om Guds kraft och inte tiga om något,

12 men egentligen behöver jag det inte, för ni har själva kunnat se vem han är. Ändå kommer ni till mig med era meningslösa påståenden.

13 Detta är det öde som väntar den ogudaktige från den Allsmäktiges hand:

14 Hur många barn han än får kommer de alla att dö genom svärd eller svält.

15 De som överlever sin far kommer att dö av sjukdomar och plågor utan att ens deras hustrur sörjer dem.

16 Om han än öser upp silver som vore det grus eller har kläder i överflöd,

17 kommer allt detta att tillfalla den rättfärdige, och den oskyldige kommer att få hand om hans silver.

18 Hans hus är skört som spindelväv och otätt som en lövhydda!

19 Han går till sängs rik men vaknar upp och finner att allt är borta.

20 Skräcken övermannar honom som en stormvind, och för honom bort i natten.

21 Tomheten tar över, och han finns inte mer.

22 Den kastar sig mot honom utan förbarmande, och han måste fly för dess kraft.

23 Man hånar honom med rop och visslingar.