Job 17

Svenska Folkbibeln 2015

        mina dagar slocknar,
    graven väntar på mig.
² Sannerligen, jag är omgiven
        av smädelser,
    mitt öga ser ständigt
        deras fiendskap.

^3 (B) Gå själv i borgen för mig,
    vem annars kan ge mig
        sitt handslag?
⁴ Du har stängt deras hjärtan
        för insikt,
    låt dem därför inte triumfera.
⁵ Den som förråder vänner
        mot belöning,
    på hans barn ska ögonen tyna bort.

^6 (C) Han har gjort mig till ett ordspråk
        bland folken,
    jag är en man som man spottar
        i ansiktet.
^7 (D) Mitt öga är skumt av grämelse,
    alla mina lemmar
        är som en skugga.
⁸ De rättsinniga häpnar över sådant,
    den oskyldige blir upprörd
        över de gudlösa.
⁹ Men den rättfärdige
        håller fast vid sin väg,
    och den som har rena händer
        blir starkare.

¹⁰ Men ni får alla komma tillbaka,
    jag finner ändå ingen vis bland er.
¹¹ Mina dagar är förbi,
        mina planer är krossade,
    det som var mitt hjärtas begär.
¹² Natten vill de göra till dag,
    och när mörkret bryter in säger de:
        ”Ljuset är nära.”
¹³ Om jag måste vänta mig dödsriket
        som min boning,
    breda ut min bädd i mörkret,
^14 (E) säga till förgängelsen:
        ”Du är min far”,
    och till maskarna:
        ”Min mor, min syster” –
^15 (F) var är då mitt hopp?
    Vem kan se något hopp för mig?
¹⁶ Kommer det ner
        till dödsrikets bommar,
    sjunker vi ner tillsammans
        i stoftet?