Add parallel Print Page Options

Elifas talar en andra gång

15 Elifas från Teman svarade då Job:

Du anses vara en vis man, och ändå låter du oss höra alla dessa tomma ord. Du är ingenting annat än en pratmakare.

Det är inte rätt att tala så dåraktigt. Vad gör sådana ord för nytta?

4-5 Har du ingen respekt för Gud, ingen vördnad för honom? Det är dina synder som talar om för din mun vad den ska säga! Dina ord är bedrägeri,

men varför skulle jag döma dig? Dina egna ord gör det!

7-8 Är du den visaste människa som lever? Föddes du innan höjderna skapades? Har du lyssnat till Guds hemliga råd? Har du suttit med i hans rådssal? Är det bara du som är vis?

Vad vet du mer än vi? Vad är det du förstår, som inte vi kan fatta?

10 På vår sida står gamla, visa män, som är äldre än din far!

11 Är Guds tröst inte nog för dig? Såras du av hans vänliga ord?

12 Varför tillåter du ilskan att dra i väg med dig, varför dessa flammande blickar?

13 Du vänder dig mot Gud med alla dina ord.

14 Vem på hela jorden kan vara så ren och rättfärdig som du påstår dig vara?

15 Gud litar ju inte ens på sina änglar! Inte ens himlarna kan vara fullkomligt rena i jämförelse med honom!

16 Hur mycket mindre då någon som du, som är ond och syndfull och som dricker synd som en svamp suger upp vatten!

17-19 Hör här, så ska jag svara dig utifrån min egen erfarenhet, bekräftad av visa mäns erfarenhet, och av sanningen från våra förfäder, som fick det här landet som gåva innan de ännu beblandat sig med främlingar.

20 Den ogudaktige har problem under hela sitt liv.

21 Han är omgiven av skräck, och även om en del dagar skulle vara goda, är de snart förbi.

22 Han vågar inte gå ut i mörkret av rädsla för att bli mördad.

23-24 Han vandrar omkring och måste tigga sin mat. Han lever sitt liv i fruktan, elände och ångest, besegrad i kampen

25-26 därför att han har knutit näven mot Gud och utmanat den Allsmäktige. Med sin envishet som en kraftig sköld framför sig har han gått emot honom.

27-28 Den ogudaktige ska i all sin välmåga bara få bo i tomma hus i ruinstäder där allt faller samman.

29 Rikedom och makt kommer att tas ifrån honom.

30 Han ska inte undkomma mörkret. Guds Ande ska förgöra honom. Lågor ska sluka allt han har.

31 Se till att han inte längre litar på sådant som saknar egentligt värde! Låt honom inte längre bedra sig själv, för han kommer inte att få något för sitt besvär.

32 Innan han dör ska all denna tomhet uppenbaras för honom. Allt han har räknat med ska försvinna

33 och falla till marken som druvor från en torkad vinstock och som olivträdets blommor när de vissnar.

34 De gudlösa är ofruktsamma och Guds eld förtär dem som tar mutor.

35 Det enda de kan befrukta är synd, och deras hjärtan kan bara föda ondska.

15 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:

Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?

Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?

Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.

Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.

Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.

Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?

Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?

Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?

10 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.

11 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?

12 Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,

13 i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?

14 Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?

15 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;

16 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!

17 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,

18 vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,

19 ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:

20 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.

21 Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.

22 Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.

23 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.

24 Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.

25 Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;

26 han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;

27 han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;

28 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.

29 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.

30 Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.

31 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.

32 I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.

33 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.

34 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.

35 Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.

Elifas andra tal

15 Då tog Elifas från Teman till orda och sade:

Skall en vis man tala så i vädret
    och fylla sitt bröst med östanvind?
Skall han försvara sin sak med värdelöst tal,
med ord till ingen nytta?
Ja, du gör gudsfruktan om intet
    och hindrar andakt inför Gud.
Ty din synd lägger orden i din mun,
och du väljer listigt tal.
Din egen mun dömer dig, inte jag,
    dina egna läppar vittnar emot dig.

Var du den första människa som föddes?
Blev du till innan höjderna fanns?
Var du åhörare i Guds hemliga råd?
Har du bemäktigat dig visheten?
Vad vet du som vi inte vet?
    Vad förstår du som vi inte förstår?
10 Både gråhårsman och åldring finns ibland oss,
mycket äldre än din far.
11 Är Guds tröst ej nog för dig,
    de milda ord som talas till dig?
12 Varför leds du bort av ditt hjärta
    och varför gnistrar dina ögon?
13 Ty du vänder din ande mot Gud
    och öser ut ord ur din mun.

14 Vad är en människa, att hon skulle vara ren,
att en av kvinna född skulle vara rättfärdig?
15 Gud kan inte lita på sina heliga,
    inför hans ögon är inte himlarna rena,
16 hur mycket mindre då den som är avskyvärd och fördärvad,
en människa som dricker orättfärdighet som vatten!

17 Lyssna, jag vill säga dig något,
    det som jag har sett vill jag berätta,
18 vad visa män har kungjort från sina fäder och inte förtigit,
19 från dem som ensamma fick landet
utan att någon främling trängde in bland dem:
20 Den ogudaktige plågas av ångest i alla sina dagar,
en våldsverkares år är räknade.
21 Skräckröster ljuder i hans öron.
    I hans trygghet kommer förhärjaren över honom.
22 Han har inget hopp om räddning ur mörkret,
svärdet är bestämt för honom.
23 Han irrar efter bröd och undrar var det finns.
Han vet att mörkrets dag är nära.
24 Ångest och nöd förskräcker honom,
de slår ner honom likt en kung rustad till strid.
25 Ty mot Gud har han lyft sin hand,
mot den Allsmäktige handlar han övermodigt.
26 Med styv nacke stormar han mot honom,
väl skyddad bakom sina sköldar.
27 Han har täckt sitt ansikte med fetma
och hans midja sväller av fett.
28 Han bosätter sig i ödelagda städer,
i hus där man ej kan bo,
    ty de är bestämda till ruiner.
29 Han blir ej rik,
    hans välstånd skall ej bestå,
hans skördar skall ej luta tungt mot marken.
30 Han kan inte fly undan mörkret,
    hans rotskott skall förtorka av hetta,
han skall förgås genom Guds[a] muns anda.
31 Han må inte bedra sig och lita på tomhet,
ty tomhet skall bli hans lön.
32 I förtid skall hans mått bli fyllt,
    och hans krona
skall ej grönska mer.
33 Han skall tappa sina omogna druvor likt en vinstock,
fälla sina blommor likt ett olivträd.
34 Ty den gudlöses hus blir ofruktsamt,
och eld förtär husen där mutor tas.
35 De går havande med elände och föder fördärv,
deras moderliv alstrar förvillelse.

Footnotes

  1. Job 15:30 Guds Ordagrant: "hans".

Eliphaz

15 Then Eliphaz the Temanite(A) replied:

“Would a wise person answer with empty notions
    or fill their belly with the hot east wind?(B)
Would they argue with useless words,
    with speeches that have no value?(C)
But you even undermine piety
    and hinder devotion to God.(D)
Your sin(E) prompts your mouth;(F)
    you adopt the tongue of the crafty.(G)
Your own mouth condemns you, not mine;
    your own lips testify against you.(H)

“Are you the first man ever born?(I)
    Were you brought forth before the hills?(J)
Do you listen in on God’s council?(K)
    Do you have a monopoly on wisdom?(L)
What do you know that we do not know?
    What insights do you have that we do not have?(M)
10 The gray-haired and the aged(N) are on our side,
    men even older than your father.(O)
11 Are God’s consolations(P) not enough for you,
    words(Q) spoken gently to you?(R)
12 Why has your heart(S) carried you away,
    and why do your eyes flash,
13 so that you vent your rage(T) against God
    and pour out such words(U) from your mouth?(V)

14 “What are mortals, that they could be pure,
    or those born of woman,(W) that they could be righteous?(X)
15 If God places no trust in his holy ones,(Y)
    if even the heavens are not pure in his eyes,(Z)
16 how much less mortals, who are vile and corrupt,(AA)
    who drink up evil(AB) like water!(AC)

17 “Listen to me and I will explain to you;
    let me tell you what I have seen,(AD)
18 what the wise have declared,
    hiding nothing received from their ancestors(AE)
19 (to whom alone the land(AF) was given
    when no foreigners moved among them):
20 All his days the wicked man suffers torment,(AG)
    the ruthless man through all the years stored up for him.(AH)
21 Terrifying sounds fill his ears;(AI)
    when all seems well, marauders attack him.(AJ)
22 He despairs of escaping the realm of darkness;(AK)
    he is marked for the sword.(AL)
23 He wanders about(AM) for food like a vulture;(AN)
    he knows the day of darkness(AO) is at hand.(AP)
24 Distress and anguish(AQ) fill him with terror;(AR)
    troubles overwhelm him, like a king(AS) poised to attack,
25 because he shakes his fist(AT) at God
    and vaunts himself against the Almighty,(AU)
26 defiantly charging against him
    with a thick, strong shield.(AV)

27 “Though his face is covered with fat
    and his waist bulges with flesh,(AW)
28 he will inhabit ruined towns
    and houses where no one lives,(AX)
    houses crumbling to rubble.(AY)
29 He will no longer be rich and his wealth will not endure,(AZ)
    nor will his possessions spread over the land.(BA)
30 He will not escape the darkness;(BB)
    a flame(BC) will wither his shoots,(BD)
    and the breath of God’s mouth(BE) will carry him away.(BF)
31 Let him not deceive(BG) himself by trusting what is worthless,(BH)
    for he will get nothing in return.(BI)
32 Before his time(BJ) he will wither,(BK)
    and his branches will not flourish.(BL)
33 He will be like a vine stripped of its unripe grapes,(BM)
    like an olive tree shedding its blossoms.(BN)
34 For the company of the godless(BO) will be barren,
    and fire will consume(BP) the tents of those who love bribes.(BQ)
35 They conceive trouble(BR) and give birth to evil;(BS)
    their womb fashions deceit.”