Jesaja 48
Svenska Folkbibeln
Israels befrielse trots upproriskhet
48 Hör detta, ni av Jakobs hus, ni som är uppkallade efter Israels namn
och flöt fram ur Juda källa,
ni som svär vid Herrens namn
och bekänner er till Israels Gud,
men inte i sanning och rättfärdighet.
2 Ty ni kallar er efter den heliga staden
och stöder er på Israels Gud,
som heter Herren Sebaot.
3 Vad som förut skedde,
det har jag för längesedan förkunnat.
Av min mun var det förutsagt,
jag hade låtit er höra om det.
Plötsligt satte jag det i verket, och det inträffade.
4 Eftersom jag visste att du är hård,
med en nacke av järn och en panna av koppar,
5 förkunnade jag det för längesedan.
Innan det skedde lät jag dig höra om det,
för att du inte skulle kunna säga:
"Min avgud har gjort det,
min skurna och gjutna gudabild har befallt det."
6 Du har hört det,
och kan nu se alltsammans.
Vill ni inte erkänna det?
Från och med nu låter jag dig höra om nya ting,
om fördolda ting som du inte vetat om.
7 Först nu har de skapats, inte tidigare,
inte förrän i dag har du hört om dem,
för att du inte skall kunna säga:
"Det visste jag redan."
8 Förr fick du inte höra eller veta något om det,
ty på den tiden var dina öron inte öppnade.
Jag visste ju hur trolös du var,
att du kallades överträdare från moderlivet.
9 Men för mitt namns skull håller jag tillbaka min vrede,
för min äras skull är jag långmodig,
så att du inte blir utrotad.
10 Se, jag har luttrat dig, men silver har jag inte fått.
Jag har prövat dig i lidandets ugn.
11 För min egen skull,
ja, för min egen skull gör jag det,
ty hur skulle jag kunna låta mitt namn bli ohelgat?
Jag ger inte min ära åt någon annan.
12 Hör på mig, du Jakob,
du Israel, som jag har kallat.
Jag är Denne.
Jag är den förste,
jag är också den siste.
13 Min hand har lagt jordens grund,
min högra hand har spänt ut himlen.
Jag kallade på dem, då stod de där.
14 Samla er, ni alla, och hör:
Vem bland dessa andra har förutsagt detta,
att den man som Herren älskar
skall utföra hans vilja mot Babel
och vara hans arm mot kaldeerna?
15 Jag, jag har talat detta,
jag har också kallat honom.
Jag har fört honom fram,
och hans väg skall vara framgångsrik.
16 Kom hit till mig och hör detta:
Jag har från första stund talat helt öppet.
När tiden kom att något skulle ske, då var jag där.
Och nu har Herren, Herren sänt mig och sin Ande.
17 Så säger Herren, din återlösare, Israels Helige:
Jag är Herren, din Gud,
som lär dig vad nyttigt är,
som leder dig på den väg du skall vandra.
18 O, att du hade lyssnat på mina bud!
Då skulle frid flyta till dig som en ström
och din rätt som havets vågor.
19 Dina barn skulle då ha varit som sanden,
din livsfrukt som de oräkneliga sandkornen.
Deras namn skulle aldrig bli utrotat
eller utplånat ur min åsyn.
20 Drag ut från Babel, fly från kaldeerna!
Förkunna detta med fröjderop, låt det bli känt,
för ut det till jordens ände,
säg: " Herren har återlöst sin tjänare Jakob.
21 De led ingen törst
när han förde dem genom öknarna,
ty han lät vatten strömma fram ur klippan åt dem.
Han klöv klippan, så att vatten flödade."
22 Det finns ingen frid för de ogudaktiga,
säger Herren.
Jesaja 48
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Den gudlöse får ingen ro
1-2 Hör hit, mitt folk: Ni svär trohet mot Herren utan att mena ett ord av det, och ni skryter över att bo i den heliga staden och påstår att ni är beroende av Israels Gud.
3 Gång på gång talade jag om för er vad som skulle hända i framtiden. Mina ord var knappt mer än uttalade, när jag plötsligt gjorde precis som jag hade sagt.
4 Jag vet hur hårda och envisa ni är. Era nackar är hårda som järn, och era pannor är som gjorda av koppar.
5 Det var därför jag för så länge sedan talade om vad som skulle ske, så att ni inte skulle kunna säga: Min avgud gjorde det. Min husgud gav befallning om det!
6 Ni har hört mina förutsägelser och sett dem gå i uppfyllelse, men ni vägrar erkänna det. Nu ska jag låta er få reda på sådant som jag inte nämnt tidigare, hemligheter som ni aldrig hört.
7 Ni ska inte kunna säga: Det här har vi vetat hela tiden!
8 Ja, jag ska tala om något för er som är helt nytt. Jag vet så väl vilka förrädare ni är, upprorsmakare från barnaåren, helt opålitliga.
9 Men för min egen skull, och för att ära mitt namn, ska jag hålla tillbaka min vrede och inte utplåna er.
10 Jag renade er i prövningarnas ugn, men fann inget silver. Ni har inget gott i er.
11 Men för min egen skull, ja, just för min egen skull, ska jag rädda er undan min vrede och inte förgöra er, för att inte hedningarna ska säga att deras gudar har besegrat mig. De ska inte få någon ära från mig.
12 Lyssna nu, mitt folk, mina utvalda! Jag ensam är Gud. Jag är den förste, och jag är den siste.
13 Det var min hand som lade jordens grund, och min högra hand bredde ut himlarna över den. När jag talade blev de till.
14 Kom allesammans och lyssna! Vilken av alla era avgudabilder har sagt så här: Herren har allierat sig med Kores. Han ska använda honom för att göra slut på Babylons kungadöme.
15 Jag, Herren, säger så. Jag har kallat Kores. Jag har gett honom detta uppdrag, och jag ska se till att han har framgång.
16 Kom närmare mig och lyssna! Jag har alltid klart och tydligt talat om för dig vad som ska hända, så att du ska förstå det. Och nu har Herren Gud och hans Ande sänt mig med det här budskapet:
17 Herren, din befriare, den Helige i Israel, säger: Jag är Herren, din Gud, som vill undervisa dig för ditt eget bästa och leda dig på de stigar där du ska vandra.
18 Om du ändå hade lyssnat till mina lagar! Då skulle du ha upplevt en ström av frid och våg efter våg av rättfärdighet.
19 Då skulle dina ättlingar ha blivit så talrika som sanden på världens alla havsstränder, alltför många för att kunna räknas, och jag skulle inte ha haft någon anledning att utplåna dig.
20 Men fly nu från er fångenskap! Lämna Babylon, och sjung när ni ger er iväg! Ropa ut till jordens alla hörn att Herren har befriat sina tjänare, sitt folk.
21 De behövde inte vara törstiga när han förde dem genom öknen, för han delade klippan, och vattnet forsade fram så att de kunde dricka.
22 Men för de ogudaktiga finns det ingen frid, säger Herren.
Jesaja 48
Svenska 1917
48 Hören detta, I av Jakobs hus, I som ären uppkallade med Israels namn och flutna ur Juda källa, I som svärjen vid HERRENS namn och prisen Israels Gud -- dock icke i sanning och rättfärdighet,
2 allt medan I kallen eder efter den heliga staden och stödjen eder på Israels Gud, på honom vilkens namn är HERREN Sebaot.
3 Vad förut skedde, det hade jag för länge sedan förkunnat; av min mun var det förutsagt, och jag hade låtit eder höra därom. Plötsligt satte jag det i verket, och det inträffade.
4 Eftersom jag visste, att du var så styvsint, ja, att din nacksena var av järn och din panna av koppar,
5 därför förkunnade jag det för länge sedan och lät dig höra därom, innan det skedde, på det att du icke skulle kunna säga: »Min gudastod har gjort det, min gudabild, den skurna eller den gjutna har skickat det så.»
6 Du hade hört det, nu kan du se alltsammans; viljen I då icke erkänna det? Nu låter jag dig åter höra om nya ting, om fördolda ting som du ej har vetat av.
7 Först nu hava de blivit skapade, icke tidigare, och förrän i dag fick du icke höra om dem, på det att du ej skulle kunna säga: »Det visste jag ju förut.»
8 Du fick icke förr höra något därom eller veta något därav, ej heller kom det tidigare för dina öron, eftersom jag visste, huru trolös du var och att du hette »överträdare» allt ifrån moderlivet.
9 Men för mitt namns skull är jag långmodig, och för min äras skull håller jag tillbaka min vrede, så att du icke bliver utrotad.
10 Se, jag har smält dig, men silver har jag icke fått; jag har prövat dig i lidandets ugn.
11 För min egen skull, ja, för min egen skull gör jag så, ty huru skulle jag kunna låta mitt namn bliva ohelgat? Jag giver icke min ära åt någon annan.
12 Hör på mig, du Jakob, du Israel, som jag har kallat. Jag är det; jag är den förste, jag är ock den siste.
13 Min hand har lagt jordens grund, och min högra hand har utspänt himmelen; jag kallar på dem, då stå de där båda.
14 Församlen eder, I alla, och hören: Vem bland dessa andra har förutsagt detta, att den man, som HERREN älskar, skall utföra hans vilja mot Babel och vara hans arm mot kaldéerna?
15 Jag, jag har talat detta, jag har ock kallat honom, jag har fört honom fram, så att hans väg har blivit lyckosam.
16 Träden hit till mig och hören detta; Mina förutsägelser har jag icke talat i det fördolda; när tiden kom, att något skulle ske, då var jag där. Och nu har Herren, HERREN sänt mig och sänt sin Ande.
17 Så säger HERREN, din förlossare, Israels Helige: Jag är HERREN, din Gud, den som lär dig, vad nyttigt är, den som leder dig på den väg du skall vandra.
18 O att du ville akta på mina bud! Då skulle frid tillflyta dig såsom en ström och din rätt såsom havets böljor;
19 dina barn skulle då vara såsom sanden och din livsfrukt såsom sandkornen, dess namn skulle aldrig bliva utrotat eller utplånat ur min åsyn.
20 Dragen ut från Babel, flyn ifrån kaldéernas land; förkunnen det med fröjderop och låten det bliva känt, utbreden ryktet därom till jordens ända; sägen: »HERREN har förlossat sin tjänare Jakob.»
21 De ledo ingen törst, när han förde dem genom ödemarker, ty han lät vatten strömma fram ur klippan åt dem, han klöv sönder klippan, och vattnet flödade.
22 Men de ogudaktiga få ingen frid, säger HERREN.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica