Add parallel Print Page Options

13 Hela natten jämrade jag mig. Det var som att bli söndersliten av lejon.

14 I min yrsel skrek jag som en svala och kuttrade som en duva, och mina ögon sved av trötthet när jag sökte efter hjälp. 'O Gud

15 Men vad ska jag säga? För det är ju Gud själv som har talat och låtit detta ske. Jag får vandra i ödmjuk tacksamhet den tid jag har kvar.

Read full chapter

13 Jag ropar på hjälp ända till morgonen.
Som ett lejon krossar han alla mina ben.
Innan dagen gått över i natt gör du slut på mig.
14 Jag låter som en svala, som en trana,
jag kuttrar som en duva.
    Mina matta ögon ser längtansfullt mot höjden:
" Herre, jag är betryckt tag dig an min sak!"

15 Vad skall jag säga?
    Han har både talat till mig
och själv utfört sitt verk.
    Stilla får jag nu leva alla mina år
på grund av min själs bedrövelse.

Read full chapter

13 I waited patiently(A) till dawn,
    but like a lion he broke(B) all my bones;(C)
    day and night(D) you made an end of me.
14 I cried like a swift or thrush,
    I moaned like a mourning dove.(E)
My eyes grew weak(F) as I looked to the heavens.
    I am being threatened; Lord, come to my aid!”(G)

15 But what can I say?(H)
    He has spoken to me, and he himself has done this.(I)
I will walk humbly(J) all my years
    because of this anguish of my soul.(K)

Read full chapter