Add parallel Print Page Options

17     Jag har inte fått glädjas i goda vänners sällskap,
inte roat mig.
    Eftersom din hand legat över mig,
har jag suttit ensam,
    och din vrede har uppfyllt mig.
18 Varför måste jag ständigt lida,
    varför kan inte mitt sår läkas?
Det vill inte läka.
    Du har blivit för mig som en sinande bäck,
som vatten man inte kan lita på.

19 Därför säger Herren:

”Om du vänder om
    ska jag återupprätta dig,
och du får tjäna mig.
    Om du talar värdigt, inte ovärdigt,
ska du få vara min talesman.
    Folk ska återvända till dig,
men du får inte gå tillbaka till dem.

Read full chapter

17 Jag har inte suttit tillsammans med gycklare för att roa mig.
    Därför att din hand var över mig har jag suttit ensam,
ty du har uppfyllt mig med harm.
18 Varför skall jag ständigt plågas
    och varför är mitt sår oläkbart?
Det vill ju inte läkas.
    Du har blivit för mig som en sinande bäck,
likt ett vatten som ingen kan lita på.

19 Därför säger Herren så:
    Om du vänder om,
skall jag låta dig komma tillbaka
    och du skall få tjäna mig.
Om du skiljer det äkta från det oäkta
skall du få vara som min mun.
    Detta folk skall då vända tillbaka till dig,
men du skall inte vända tillbaka till dem.

Read full chapter

17 (A) Jag har inte suttit tillsammans
        med gycklare för att roa mig.
    Eftersom din hand var över mig
        satt jag ensam,
    för du har fyllt mig med vrede.
18 (B) Varför ska jag ständigt plågas,
        och varför är mitt sår oläkbart?
            Det vill inte läka.
    Du har blivit för mig
        som en sinande bäck,
    som ett vatten
        som ingen kan lita på.

19 Därför säger Herren så:
        Om du vänder om
    låter jag dig komma tillbaka,
        och du ska få tjäna mig.
    Om du skiljer det äkta
        från det oäkta
            ska du bli som min mun.
    Folket ska vända tillbaka till dig,
        men du ska inte vända tillbaka
            till dem.

Read full chapter

17-18 Jag har inte deltagit i folkets fester. Jag sitter ensam under ditt beskydd. Jag är verkligen upprörd över deras synder. Ändå har du övergett mig i mina svårigheter! Du har låtit deras förföljelse få fortsätta. Kommer de aldrig att upphöra att plåga mig? Din hjälp är lika osäker som en bäck bland bergen. Ibland är den som en flod och ibland alldeles uttorkad.

19 Herren svarade: Om du ödmjukar dig och vänder om till mig ska jag ta dig tillbaka, och du får fortsätta att vara min tjänare. Om du använder din mun på rätt sätt ska du få vara min talesman. Låt dem lyssna till dig, men du får inte lyssna till dem.

Read full chapter