Add parallel Print Page Options

God Will Destroy Babylon

47 The Lord says, “City of Babylon,
    go down and sit in the dirt.
People of Babylon, sit on the ground.
    You are no longer the ruler.
You will no longer be called
    tender or beautiful.
    You must use large stones to grind grain into flour.
Remove your veil and your nice skirts.
    Uncover your legs and cross the rivers.
Men will see your nakedness.
    They will see your shame.
I will punish you.
    I will punish every one of you.”

Our Savior is named the Lord of heaven’s armies.
    He is the Holy One of Israel.

“Babylon, sit in darkness and say nothing.
    You will no longer be called the queen of kingdoms.
I was angry with my people.
    So I rejected those people who belonged to me.
I gave them to you,
    but you showed them no mercy.
You even made the old people
    work very hard.
You said, ‘I will live forever.
    I will always be the queen.’
You did not think about these things.
    You did not think about what would happen.

“Now, listen, you lover of pleasure.
    You think you are safe.
You tell yourself,
    ‘I am the only important person.
I will never be a widow.
    I will never lose my children.’
Two things will happen to you
    suddenly in a single day.
    You will lose your children and your husband.
These things will truly happen to you.
    All your magic and powerful tricks
    will not save you.
10 You do evil things, but you feel safe.
    You say, ‘No one sees what I do.’
Your wisdom and knowledge
    have fooled you.
You say to yourself,
    ‘I am God. No one is equal to me.’
11 But troubles will come to you.
    You will not know how to stop them.
Disaster will fall on you.
    And you will not be able to keep it away.
You will be destroyed quickly.
    You will not even see it coming.

12 “Keep on using your tricks.
    Continue doing all your magic.
    You have done these things since you were young.
Maybe they will help you.
    Maybe you will be able to scare someone.
13 You are tired of the advice you have received.
    So let those who study the sky come.
They tell the future by looking at the stars.
    So let them save you from what is about to happen to you.
14 But they are like straw.
    Fire will quickly burn them up.
They cannot save themselves
    from the power of the fire.
They are not like coals that give warmth.
    They are not like a fire you may sit beside.
15 You have worked with these people.
    They have been with you since you were young.
    But they will not be able to help you.
Everyone will go his own way.
    And there will be no one left to save you.”

Det stolta Babel faller

47 (A) Kom ner och sätt dig i stoftet,

        du jungfru dotter Babel.
    Sätt dig på jorden utan tron,
        du kaldeernas dotter,
    för man ska inte mer kalla dig
        den fina och förnäma.

Ta en kvarn[a] och mal mjöl,
        lägg av din slöja[b],
    lyft upp släpet, blotta benen,
        vada genom strömmarna.
(B) Din nakenhet ska blottas,
        din skam ska synas.
    Jag ska utkräva hämnd
        och inte skona någon.
(C) Vår återlösares namn
    är Herren Sebaot, Israels Helige!

Sitt tyst och dra dig undan i mörkret,
        du kaldeernas dotter,
    för du ska inte mer kallas
        kungarikenas drottning.
(D) Jag blev vred på mitt folk,
    jag vanhelgade min arvedel
        och gav dem i din hand.
    Och du visade dem
        ingen barmhärtighet,
    du lät ditt ok tynga de gamla.
(E) Du tänkte:
    "Jag ska vara drottning
        för alltid!"
    Så du tog dig inte i akt
        och tänkte inte på slutet.

(F) Hör nu detta,
    du som lever i lyx,
        du som tronar så trygg,
    du som säger i ditt hjärta:
        "Jag och ingen annan!
    Aldrig ska jag sitta som änka,
        aldrig veta av barnlöshet."
(G) Plötsligt ska båda dessa olyckor
    drabba dig, på en och samma dag:
        barnlöshet och änkestånd.
    I fullt mått ska de drabba dig,
        trots dina många trollkonster[c],
    trots dina besvärjelsers stora kraft.
10 Du litade till din ondska och tänkte:
        "Ingen ser mig."
    Din vishet och kunskap
        förledde dig,
    och du sade i ditt hjärta:
        "Jag och ingen annan."
11 Därför ska en olycka drabba dig
        som du inte kan besvärja,
    ett fördärv ska falla över dig
        som du inte kan avvärja.
    Plötsligt ska förödelsen drabba dig,
        när du minst anar det.

12 Träd fram med dina besvärjelser
        och dina många trollkonster,
    som du har tröttat ut dig med
        sedan din ungdom.
    Kanske kan du få hjälp,
        kanske kan du skrämma bort
            faran?
13 Du har tröttat ut dig
        med dina många rådslag.
    Nu får de träda fram
        och rädda dig,
    de som mäter upp himlen
        och spanar i stjärnorna[d]
    och kungör månad för månad
        vad som ska komma över dig.
14 (H) Se, de är som strå
        som bränns upp i eld,
    de kan inte rädda sitt liv
        ur lågornas våld.
    Det är ingen koleld
        att värma sig vid,
    ingen brasa att sitta vid.
15 Så går det med
        dem som du tröttade ut dig med,
    dem du har handlat med
        sedan din ungdom.
    De irrar bort var och en åt sitt håll,
        det finns ingen som räddar dig.

Footnotes

  1. 47:2 kvarn   Att mala mjöl med handkvarn (två stenar) var en slavinnas syssla (2 Mos 11:5).
  2. 47:2 slöja   En gift kvinnas kännetecken och rättighet.
  3. 47:9 många trollkonster   Babel var beryktat för sin tro på magi. Tusentals besvärjelsetexter har grävts fram.
  4. 47:13 spanar i stjärnorna   Astrologin uppkom i Babylonien redan under patriarktiden.