Guds hjärtelag mot det upproriska Israel

11 När Israel var ung fick jag honom kär,
och ut ur Egypten kallade jag min son.
Men ju mer de har blivit kallade,
    desto mer har de dragit sig undan.
Åt baalerna offrar de
    och åt de uthuggna bilderna tänder de rökelse.
Ändå var det jag som lärde Efraim att gå
och som tog dem upp i mina armar.
Men de förstod inte att jag ville hela dem.
Med lena band drog jag dem,
    med kärlekens band,
jag var för dem lik en
    som lättar oket över deras nackar,
jag böjde mig ner till dem och gav dem mat.

De skall inte få vända tillbaka till Egyptens land
utan Assur skall bli deras kung,
    eftersom de vägrade att omvända sig.
Svärdet skall rasa i deras städer
    och förstöra deras bommar
och frossa omkring sig för deras onda planers skull.
Mitt folk är benäget till otrohet mot mig,
och hur mycket man än kallar dem till den som är därovan,
upphöjer ändå ingen honom.

Hur skall jag kunna överge dig, Efraim?
Skall jag lämna dig, Israel?
    Hur skall jag kunna göra med dig som med Adma
och låta det gå dig som Sebojim?
    Mitt hjärta vänder sig i mig,
all min barmhärtighet vaknar.
Jag vill inte låta dig känna min brinnande vrede,
jag vill inte på nytt ödelägga Efraim.
Ty jag är Gud
    och inte en människa,
helig är jag ibland er,
    och med vrede vill jag ej komma.

10 Herren skall de följa,
    och han skall ryta som ett lejon,
ja, han skall ryta
    och barnen skall med bävan samlas västerifrån.
11 Likt fåglar skall de med bävan komma från Egypten
och som duvor från Assurs land.
    Och jag skall låta dem bo i sina hus, säger Herren.

Israels synd

12 Efraim har omgett mig med lögn,
    Israels hus med svek.
Juda är ännu trolös mot Gud,
    mot den Allraheligaste, den Trofaste.

God’s Love for Israel

11 “When Israel was a child,(A) I loved(B) him,
    and out of Egypt I called my son.(C)
But the more they were called,
    the more they went away from me.[a](D)
They sacrificed to the Baals(E)
    and they burned incense to images.(F)
It was I who taught Ephraim to walk,
    taking them by the arms;(G)
but they did not realize
    it was I who healed(H) them.
I led them with cords of human kindness,
    with ties of love.(I)
To them I was like one who lifts
    a little child to the cheek,
    and I bent down to feed(J) them.(K)

“Will they not return to Egypt(L)
    and will not Assyria(M) rule over them
    because they refuse to repent?(N)
A sword(O) will flash in their cities;
    it will devour(P) their false prophets
    and put an end to their plans.
My people are determined to turn(Q) from me.(R)
    Even though they call me God Most High,
    I will by no means exalt them.

“How can I give you up,(S) Ephraim?(T)
    How can I hand you over, Israel?
How can I treat you like Admah?
    How can I make you like Zeboyim?(U)
My heart is changed within me;
    all my compassion(V) is aroused.(W)
I will not carry out my fierce anger,(X)
    nor will I devastate(Y) Ephraim again.
For I am God, and not a man(Z)
    the Holy One(AA) among you.
    I will not come against their cities.
10 They will follow the Lord;
    he will roar(AB) like a lion.(AC)
When he roars,
    his children will come trembling(AD) from the west.(AE)
11 They will come from Egypt,
    trembling like sparrows,
    from Assyria,(AF) fluttering like doves.(AG)
I will settle them in their homes,”(AH)
    declares the Lord.

Israel’s Sin

12 Ephraim has surrounded me with lies,(AI)
    Israel with deceit.
And Judah is unruly against God,
    even against the faithful(AJ) Holy One.[b](AK)

Footnotes

  1. Hosea 11:2 Septuagint; Hebrew them
  2. Hosea 11:12 In Hebrew texts this verse (11:12) is numbered 12:1.