Liknelse om Sidkias förbundsbrott

17 Herrens ord kom till mig:

”Män­niskobarn, ge Israels hus en gåta och tala till dem i en liknelse, och säg: (A) Så säger Herren Gud:

En stor örn med stora vingar
    och långa vingpennor
        och täckt med brokiga fjädrar
    kom till Libanon
        och tog bort toppen på cedern.
Han bröt av dess översta gren
    och förde den
        till köpmännens land
    och satte den i en handelsstad.
Han tog en planta
    som växte i landet,
        och planterade den i fruktbar jord.
    Han förde den till mycket vatten
        och satte den som ett pilträd där.
Den växte upp och blev en vinstock
    med många grenar,
        men med låg stam
    för att dess rankor
            skulle vända sig till honom
        och dess rötter vara under honom.
    Den blev en vinstock
        som bar grenar och sköt skott.

Men det fanns också en annan
    stor örn med stora vingar
        och många fjädrar.
    Och se, vinstocken sköt
        längtansfullt ut
            sina rötter till den.
    Och från platsen
        där den var planterad
    sträckte den sina rankor
        mot honom,
    för att han skulle vattna den.
Den var planterad i god jord
        vid mycket vatten,
    för att den skulle få grenar
        och bära frukt
            och bli en utsökt vinstock.

Säg: Så säger Herren Gud:
    Kan det gå väl
        för den vinstocken?
    Ska han inte rycka upp rötterna
        och riva av frukten,
            så att den torkar
    och alla de spirande bladen
        vissnar?
    Det behövs inte stor kraft
        eller mycket folk
    för att rycka upp den
        med rötterna.
10 Visst står den fast planterad,
        men kan det sluta väl för den?
    När östanvinden når den,
        ska den då inte helt torka bort?
    På den plats där den vuxit upp
        ska den torka bort.”

11 Herrens ord kom till mig:

12 (B) ”Säg nu till det upproriska släktet:
    Förstår ni inte
        vad detta betyder?
    Säg dem: Se, Babels kung
        kom till Jerusalem
    och tog kungen[a] och furstarna
        och förde dem med sig till Babel.
13 (C) Sedan tog han en ättling[b]
        av kungahuset
    och slöt förbund med honom
        och lät honom avlägga ed[c].
    Men de mäktiga i landet
        förde han med sig bort,
14 så att riket skulle vara obetydligt
        och inte kunna resa sig
    utan hålla förbundet med honom,
        om det skulle bestå.
15 (D) Men han avföll från honom
        och skickade sina sändebud
            till Egypten,
    för att man där skulle ge honom
        hästar och mycket folk.
    Kan det gå väl för honom?
        Kan han komma undan?
    Kan den som bryter förbund
        komma undan?

16 Så sant jag lever, säger Herren Gud: Han ska dö i Babel där den kung bor som gjorde honom till kung, för han föraktade eden han gett honom och bröt förbundet han slutit med honom. 17 (E) Inte heller ska farao med stor här och mycket folk hjälpa honom i kriget, när man kastar upp en vall och bygger en belägringsmur till undergång för många människor. 18 Han föraktade eden och bröt förbundet och gjorde allt detta, fastän han hade gett sitt löfte. Han ska inte komma undan.

19 Därför säger Herren Gud:

Så sant jag lever,
    jag ska låta min ed
        som han har föraktat
    och mitt förbund som han har brutit
        komma över hans huvud.
20 (F) Jag ska breda ut mitt nät
            över honom,
        och han ska fångas i min snara.
    Jag ska föra honom till Babel
        och döma honom där
    för den otrohet
        som han har begått mot mig.
21 Alla hans flyktingar
    och alla hans skaror
        ska falla för svärd,
    och de som räddas
        ska spridas för vinden.
    Och ni ska inse att
        jag, Herren, har talat.

Den späda kvisten på Israels berg

22 (G) Så säger Herren Gud:

Jag ska själv ta en kvist
    från den höga cederns topp[d]
        och plantera den.
    Av dess översta grenar
        ska jag bryta av en späd kvist
    och själv plantera den
        på ett högt och brant berg.
23 (H) På Israels höga berg
        ska jag plantera den,
    och den ska få grenar och bära frukt
            och bli en utsökt ceder.
    Alla slags fåglar ska bo under den
        och finna skugga
            under grenarna.
24 (I) Alla markens träd ska förstå
        att jag, Herren,
    har böjt ner det höga trädet
        och upphöjt det låga trädet,
    och låtit det friska trädet torka
        och det torra trädet grönska.
    Jag, Herren, har talat
        och ska göra det.”

Footnotes

  1. 17:12 kungen   Jojakin, som fördes bort år 597 f Kr (2 Kung 24:15f).
  2. 17:13 en ättling   Sidkia, som gjorde uppror mot Nebukadnessar 589 f Kr (2 Kung 24:17f).
  3. 17:13 avlägga ed   Lydkungar svor trohet i sin egen guds namn (2 Krön 36:13), och eder till Herren måste hållas (jfr Jos 9:19, Pred 5:3).
  4. 17:22 kvist från den höga cederns topp   Riket skulle återupprättas genom kung Jojakins ätt. Hans sonson Serubbabel ledde återuppbyggnaden av Jerusalem 538 f Kr (1 Krön 3:17f, Esra 2:2, 3:2f) och var juridisk förfader till Jesus Kristus (Matt 1:12).