Add parallel Print Page Options

Jesus är mäktigare än Mose

Heliga syskon, ni som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, som vi ju bekänner som vår apostel och överstepräst.

Han var trogen mot den som hade utsett honom, på samma sätt som Mose var trogen mot Gud i hela Guds hus[a]. Men Jesus har visat sig mer värd att äras än Mose, på samma sätt som en byggmästare måste äras mer än det hus han har byggt. För varje hus har en byggmästare, och Gud är byggmästaren som ligger bakom allt.

Visst var Mose trogen som tjänare i hela Guds hus, för att vittna om det som senare skulle förkunnas. Men Kristus[b] är trogen som Son och råder över Guds hus. Och hans hus är vi, om vi bara håller fast vid vår frimodighet och vid hoppet som är vår stolthet.

Varning för otro

Därför säger den heliga Anden:

”Om ni idag hör hans röst,
så förhärda inte era hjärtan
    som ni gjorde under upproret,
    på prövningens dag i öknen
där era fäder satte mig på prov. De prövade mig
fastän de hade sett mina gärningar 10     i fyrtio år.
Därför blev jag förbittrad på detta släkte,
    och jag sa: ’De far alltid vilse i sina hjärtan.
    De känner inte mina vägar.’
11 Därför svor jag i min vrede:
    ’De ska aldrig komma in i min vila.’ ”[c]

12 Se därför upp, syskon, så att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta och vänder sig bort från den levande Guden. 13 Uppmuntra varandra varje dag, så länge det heter idag, så att ingen av er förhärdas av syndens lockelser. 14 Vi får del av Kristus, om vi ända till slutet håller fast vid den övertygelse vi hade i början. 15 Glöm alltså inte varningen:

”Om ni idag hör hans röst,
    så förhärda inte era hjärtan
som under upproret.”

16 Men vilka var det då som hörde och ändå gjorde uppror? Jo, det var ju alla de som fick lämna Egypten med Mose som ledare. 17 Och vilka var det som Gud sedan var förbittrad på under fyrtio år? Jo, det var samma människor som syndade och blev liggande döda i öknen. 18 Och vilka gällde eden han svor: ”De ska inte få komma in i min vila?” Jo, det var dessa som vägrade att lyda. 19 Vi ser alltså att det var på grund av sin otro som dessa människor inte fick komma in.

Footnotes

  1. 3:2 Guds hus är Guds folk. Jfr 4 Mos 12:7. Ordet hus återkommer i grekiskan i v. 3-6.
  2. 3:6 Se not till Matt 1:1.
  3. 3:11 Se Ps 95:7-11.

Kristus är större än Mose

(A) Därför, ni heliga bröder som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, den apostel[a] och överstepräst som vi bekänner oss till. (B) Han var betrodd av[b] den som insatte honom, liksom Mose var betrodd i hela Guds hus.[c]

(C) Men Jesus är värd mer ära än Mose, liksom husbyggaren hedras mer än själva huset. Varje hus är byggt av någon, men Gud är den som har byggt allt. (D) Mose var betrodd i hela Guds hus, som en tjänare, för att vittna om det som sedan skulle förkunnas. (E) Men Kristus är betrodd som Son att råda över Guds hus. Och hans hus är vi, när vi håller fast vid vår frimodighet och ära i hoppet.

Varning för förhärdelse

(F) Därför säger den helige Ande:[d]

I dag, om ni hör hans röst,
    förhärda inte era hjärtan
        som vid upproret,[e]
    som på prövningens dag i öknen,
(G) där era fäder frestade mig
        och prövade mig
    fast de sett mina gärningar
        i fyrtio år.
10 Därför var jag vred på det släktet,
        och jag sade:
    De är ständigt vilsna
            i sina hjärtan,
        de känner inte mina vägar.
11 (H) Så svor jag i min vrede:
    De ska aldrig komma in
        i min vila.

12 (I) Bröder, se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta så att han avfaller från den levande Guden. 13 Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom syndens makt att bedra.

14 (J) Vi är Kristi vänner[f] om vi stadigt håller fast vid vår första tillförsikt[g] ända till slutet. 15 Det heter: I dag, om ni hör hans röst, förhärda inte era hjärtan som vid upproret.[h]

16 Vilka var det då som hörde men ändå gjorde uppror? Var det inte alla de som Mose förde ut ur Egypten? 17 (K) Och vilka var han vred på i fyrtio år? Var det inte på dem som syndade och blev liggande som lik i öknen? 18 (L) Och vilka gällde hans ed att de aldrig skulle komma in i hans vila, om inte dem som vägrade lyda? 19 Vi ser alltså att det var på grund av otro som de inte kunde komma in.

Footnotes

  1. 3:1 Jesus, den apostel   Grek. apóstolos betyder "utsänd" eller representant. Jesus är Guds utsände liksom de tolv apostlarna är hans (jfr Joh 13:20, 20:21).
  2. 3:2 betrodd av   Annan översättning: "trogen mot".
  3. 3:2 4 Mos 12:7.
  4. 3:7f Ps 95:8f.
  5. 3:8 upproret   Annan översättning: "förbittringen", "provokationen" (även i vers 15).
  6. 3:14 Vi är Kristi vänner   Annan översättning: "Vi har del i Kristus".
  7. 3:14 tillförsikt   Annan översättning: "grund".
  8. 3:15 Ps 95:8.

Kristus är större än Mose

Därför, heliga bröder, ni som har fått del av en himmelsk kallelse, se på Jesus, den apostel och överstepräst som vi bekänner oss till. Han var betrodd av den som hade insatt honom, liksom Mose var betrodd i hela Guds hus. Men Jesus är värd mycket större ära än Mose, liksom byggmästaren är värd större heder än själva huset. Varje hus är byggt av någon, men Gud är den som har byggt allt. Mose var betrodd som tjänare i hela Guds hus för att vittna om det som senare skulle förkunnas. Men Kristus är betrodd som Son att råda över Guds hus, och hans hus är vi, när vi håller fast vid vår frimodighet och vårt hopp som vi berömmer oss av.

Varning för förhärdelse

Därför säger den helige Ande:

I dag, om ni hör hans röst,[a]
    så förhärda inte era hjärtan,
som när era fäder väckte min förbittring på frestelsens dag i öknen.
Där frestade de mig och satte mig på prov,
fastän de såg mina gärningar under fyrtio år.
10 Därför blev jag vred på detta släkte och sade:
Alltid far de vilse i sina hjärtan. De vill inte veta av mina vägar.
11 Då svor jag i min vrede: De skall aldrig komma in i min vila.

12 Bröder, se till att ingen av er har ett ont och trolöst hjärta, så att han avfaller från levande Gud. 13 Uppmuntra varandra i stället varje dag, så länge det heter i dag, så att ingen av er förhärdas genom syndens makt att bedra. 14 Ty vi är Kristi vänner, om vi ända till slutet stadigt håller fast vid vår första tillförsikt. 15 Det heter: I dag, om ni hör hans röst, så förhärda inte era hjärtan som när era fäder väckte min förbittring.[b] 16 Vilka var det då som väckte förbittring, fastän de hade hört hans röst? Var det inte alla de som Mose hade fört ut ur Egypten? 17 Vilka var han vred på under fyrtio år? Var det inte de som syndade och blev liggande döda i öknen? 18 Och vilka gällde eden han svor, att de aldrig skulle komma in i hans vila, om inte dem som var olydiga? 19 Vi ser alltså att det var för sin otros skull som de inte kunde komma in.

Footnotes

  1. Hebreerbrevet 3:7 Ps 95:8f.
  2. Hebreerbrevet 3:15 Ps 95:8.

Jesus i jämförelse med Mose

Kära bröder, ni är alla kallade och utvalda av Gud för hans himmelska rike. Ha därför alltid Jesus, som vi ju bekänner oss till, i era tankar. Han är Guds budbärare och vår tros överstepräst.

Gud utsåg Jesus till överstepräst, och han var trogen mot Gud på samma sätt som Mose var trogen när han tjänade i Guds hus.

Den som bygger ett hus får mer beröm än själva huset. På samma sätt har Jesus mycket större makt än Mose.

Naturligtvis har varje hus en byggmästare, men det är Gud som bygger allt.

Och visst var Mose trogen i allt när han arbetade i Guds hus, men han var bara en tjänare, och hans uppgift var till största delen att vittna om och skapa förebilder till det som skulle uppenbaras senare.

Men Kristus, Guds trofaste Son, har ansvaret för hela Guds hus. Det huset är vi kristna, och han bor i oss så länge som vi bevarar vår frimodighet och glädje och håller fast vid hoppet om hans återkomst.

Varning för olydnad

7-8 Eftersom Kristus nu står över allting säger den helige Ande till oss: Lyssna till honom i dag om ni hör hans röst, och vänd er inte bort från hans kärlek, som Israels folk gjorde i öknen, när de gjorde uppror mot mig och satte mig på prov.

Jag hade tålamod med dem i fyrtio år, trots att de prövade mitt tålamod till det yttersta. Jag gjorde hela tiden stora under inför deras ögon.

10 Därför blev jag förargad på dem, för i sina hjärtan vände de sig alltid åt alla andra håll i stället för till mig, och de gick aldrig de vägar som jag ville att de skulle gå.

11 Fylld av vrede mot dem svor då Gud en ed och lovade att han aldrig skulle låta dem komma in i vilan i hans rike.

12 Därför ska ni se till, kära bröder, att ert inre inte är fullt av ondska och otro som leder er bort från den levande Guden.

13 Tala med varandra varje dag om detta, medan det fortfarande är tid, så att ingen av er gör sig hård och kall inför Gud, och blir förblindad av syndens tjusning.

14 För om vi är trogna till slutet och litar på Gud, som vi gjorde när vi först blev kristna, så ska vi få del i allt som tillhör Kristus.

15 Nu är ögonblicket inne. Glöm aldrig varningen: Om ni hör Guds röst tala till er i dag, så bli inte hårda och kalla som Israels folk när de gjorde uppror i öknen.

16 Vad var det då för människor som hörde Guds röst och ändå gjorde uppror mot honom? Jo, det var samma människor som lämnade Egypten med Mose som ledare.

17 Och vilka var det som drog på sig Guds vrede under alla dessa fyrtio år? Jo, samma upproriska människor igen. De syndade och fick därför dö i öknen.

18 Och vilka avsåg Gud när han med en ed intygade att de inte skulle få ro och vila i det land som han hade lovat sitt folk? Han talade till alla dem som inte lydde honom.

19 Varför kunde de inte komma in? Därför att de inte trodde på honom.