Add parallel Print Page Options

11 I medern Dareios första regeringsår ställde jag mig där för att stödja och skydda honom.

Kungarna i söder och norr

Men nu ska jag förklara sanningen för dig. Ytterligare tre kungar kommer att uppstå i Persien och efterträdas av en fjärde, mycket rikare än de andra. Styrkt av sin rikedom kommer han att mobilisera alla mot Grekland. Då uppstår en mäktig kung som regerar med stor makt och gör som han vill. Men så snart han har framträtt, faller hans rike samman och delas i de fyra väderstrecken. Det kommer inte att ges till hans efterkommande och inte heller vara lika mäktigt som när han hade makten. Hans rike utplånas och ges åt andra.

Kungen i söder blir mäktig, men en av hans furstar blir ännu mäktigare än han och regerar över hans rike med stor makt. Några år senare allierar de sig med varandra. Dottern till kungen i södern kommer till kungen i norr för en allians, men hon förlorar sitt inflytande, och inte heller får han och hans makt bestå. Hon blir då utlämnad, tillsammans med sitt följe och sin far och sina anhängare.

Men en ättling ur hennes släktled kommer att uppstå i stället. Han går till anfall mot nordkungens armé och tränger sig in i hans fästning, strider mot dem och besegrar dem. Han kommer också att föra med sig deras gudar och gjutna bilder och värdefulla föremål av guld och silver till Egypten. Under några år kommer han att låta nordkungen vara i fred. Nordkungen kommer att invadera sydkungens rike men återvända sedan tillbaka till sitt eget land. 10 Hans söner gör då krigsförberedelser och samlar en enorm armé, drar fram som en stormflod och för fram striden ända till sydkungens fästning.

11 Då drar sydkungen i förbittring ut och strider mot nordkungen, som uppbådar en stor armé men blir överlämnad åt den förre. 12 När armén är borta, fylls sydkungen av stolthet och slår ner tusentals, men hans triumf blir inte långvarig. 13 Kungen i norr samlar en ännu större armé än den förra, och efter några år rycker han fram med en stor armé och utrustning.

14 Vid samma tid kommer många att resa sig mot sydkungen. Våldsmän bland ditt eget folk reser sig för att fullfölja synen, men de kommer att falla. 15 Kungen i norr kommer och bygger en belägringsvall och intar en befäst stad. Armén i söder kan inte hålla stånd, inte ens deras bästa trupper kan det. 16 Invaderaren gör som han vill, utan att någon kan göra motstånd. Han etablerar sig i det härliga landet och lägger det under sig. 17 Han bestämmer sig för att komma med hela sitt rikes makt, med avsikt att alliera sig med sydkungen. Han ger honom en dotter till hustru, för att ruinera riket. Men det lyckas inte, det hjälper inte. 18 Sedan vänder han sig mot kustländerna och intar flera av dem. Men en befälhavare stoppar hans hån och vänder det mot honom själv. 19 Han vänder sedan tillbaka till sitt eget lands fästningar igen men vacklar och faller och finns inte mer.

20 Hans efterträdare sänder en skatteindrivare genom landet som är hans rikes prydnad. Men efter en kort tid krossas han, dock varken genom vrede eller krig.

21 Den som efterträder honom är en usel man som saknar kungavärdighet. Han invaderar riket i tysthet och tar makten genom intriger. 22 Armén som väller fram kommer att svepas undan inför honom, och till och med förbundsfursten krossas. 23 Den som har allierat sig med honom agerar han svekfullt mot, och han kommer till makten med bara ett fåtal människor. 24 När de rikaste provinserna lever i trygghet invaderar han dem och gör något som varken hans fäder eller förfäder gjort. Han delar ut byte och rov och gods bland sina anhängare och smider under en tid onda planer mot befästningar.

25 Han samlar sin kraft och sitt mod med en stor armé mot sydkungen. Denne mobiliserar också en väldig armé för krig men kan inte hålla stånd på grund av en sammansvärjning mot honom. 26 De som äter vid hans bord vill krossa honom. Hans armé kommer att svepas bort och många att stupa i striden. 27 Dessa två kungar har ont i sinnet, sitter vid samma bord och ljuger för varandra, dock utan någon framgång, för slutet kommer vid den bestämda tiden. 28 Nordkungen återvänder hem till sitt land med stora rikedomar, men med ont i sinnet agerar han mot det heliga förbundet och återvänder sedan till sitt land.

29 Vid den bestämda tiden invaderar han än en gång sydlandet, men nu blir utgången en annan än förra gången. 30 Fartyg från Kittim[a] kommer emot honom, och han blir modlös. Han vänder tillbaka och riktar vreden mot det heliga förbundet. Han återvänder alltså och ställer sig välvillig gentemot dem som övergett det heliga förbundet.

31 Hans beväpnade styrkor kommer och vanhelgar tempelborgen, avskaffar det dagliga offret och sätter upp den vanhelgande vidrigheten. 32 Han lockar med smicker dem till avfall som har våldfört sig på förbundet. Men de som känner sin Gud står fasta och håller ut.

33 De insiktsfulla ska undervisa många men ändå under en tid falla för svärd och eld, bli fängslade och utsatta för plundring. 34 När de faller får de en viss hjälp, och många hycklare sluter sig till dem. 35 En del av de insiktsfulla kommer att falla, för att de ska förädlas, renas och luttras intill den sista tiden. För den bestämda tiden är ännu inte inne.

36 Kungen kommer att göra som han vill, upphöja sig själv, sätta sig själv över varje gud och tala oerhörda ting mot gudars Gud. Han lyckas fram tills att vredens tid är ute, för det som är bestämt måste ske. 37 Han visar ingen aktning för sina förfäders gudar och inte heller för den gud som kvinnor älskar eller någon annan gud, utan upphöjer sig själv över dem allesammans. 38 I stället ärar han fästningarnas gud, en gud som hans förfäder inte kände till, med guld och silver, ädelstenar och dyrbara gåvor. 39 Han agerar mot de starkaste fästningar med en främmande guds hjälp och ger dem stor ära som bekänner sig till honom. Han gör dem till härskare över många och delar ut land som belöning.

40 Men vid tidens slut drabbar sydkungen samman med honom, och kungen från norr stormar fram mot honom med vagnar och ryttare och en stor flotta. Han invaderar flera länder och sveper fram som en stormflod. 41 Han invaderar det härliga landet, och många länder faller. Men Moab, Edom och större delen av ammoniterna räddar sig undan honom. 42 Han utökar sin makt över många länder, och inte heller Egypten slipper undan. 43 Han lägger beslag på skatter av guld och silver och Egyptens alla dyrbarheter. Libyer och kushiter underkastar sig honom.

44 Men rykten från öster och norr skrämmer honom, och i ursinne drar han ut för att förgöra och förinta många. 45 Han slår upp sina kungliga tält mellan havet och helgedomens härliga berg. Men han kommer att gå under, och ingen kan hjälpa honom.

Footnotes

  1. 11:30 Troligen romerska fartyg.

11 I medern Darejaveshs första regeringsår stod jag där för att stärka och skydda honom.”

Sydlandets och Nordlandets kungar

”Nu ska jag berätta sanningen för dig. Tre kungar till ska uppstå i Persien, och den fjärde[a] ska bli rikare än någon av de andra, och när han har blivit som mäktigast genom sina rikedomar ska han sätta in all sin makt mot Greklands rike.

Sedan ska en väldig kung[b] uppstå, och han ska härska med stor makt och göra vad han vill. (A) Men när han har kommit, ska hans rike falla sönder och delas efter himlens fyra väderstreck. Det ska inte tillfalla hans efterkommande eller förbli lika mäktigt som när han hade makten. Hans rike ska omstörtas och tillfalla andra än dem.

Kungen i Sydlandet ska bli mäktig. Och av hans furstar ska en vara mäktigare än han, och hans herravälde ska bli stort. Efter några år ska de ingå förbund med varandra och dottern till Sydlandets kung ska komma till kungen i Nordlandet för att träffa en överenskommelse. Men hon ska inte kunna behålla den makt hon vinner och hans makt ska inte heller bestå. Hon ska offras tillsammans med dem som förde henne dit, både hennes far och den man som en tid gav henne makt.

Men en telning från hennes rötter ska stiga upp i hans ställe och dra upp mot nordlandskungens här och tränga in i hans fäste och göra vad han vill med folket och få överhanden. Deras gudar och avgudabilder och deras dyrbara kärl, både av silver och guld, ska han också föra till Egypten. Sedan ska han under några år lämna nordlandskungen i fred.

Däremot ska denne tränga in i sydlandskungens rike, men han ska vända tillbaka till sitt land igen.

10 Hans söner ska rusta sig till strid och samla en väldig krigshär, som ska välla fram som en störtflod och tåga in. Den ska komma igen och striden ska föras ända fram till sydlandskungens befästningar. 11 Då ska kungen i Sydlandet bli vred och dra ut och strida mot kungen i Nordlandet, som ska ställa upp en stor här, men den hären ska ges i den andres hand. 12 När hären är borta växer sydlandskungens övermod och han ska slå ner tiotusentals, men ändå inte få herraväldet. 13 Kungen i Nordlandet ska nämligen ställa upp en ny här, större än den förra, och efter en tid av några år ska han komma med en stor krigshär och stora förråd.

14 Vid samma tid ska många andra resa sig mot kungen i Sydlandet. Våldsmän av ditt eget folk ska göra uppror för att uppfylla profetian, men de kommer att falla.

15 Och kungen i Nordlandet ska komma och kasta upp vallar och inta en välbefäst stad, och Sydlandets stridskrafter ska inte kunna hålla stånd. Dess utvalda krigsfolk ska inte ha någon kraft att stå emot. 16 Nordlandets kung, som rycker emot honom, ska göra vad han vill, och ingen ska kunna stå emot honom. Han ska komma in i det härliga landet, och förstörelse ska ske genom hans hand. 17 Han ska komma med hela sitt rikes makt. Men han är villig till förlikning, och en sådan ska han åstadkomma. Han ska ge kungen av Sydlandet en av sina döttrar till hustru för att fördärva honom. Men det ska inte lyckas och inte vara till hans fördel. 18 Därefter ska han vända sig mot kustländerna och inta många, men en härförare ska göra slut på hans hånfullhet och låta det vända tillbaka över honom själv. 19 (B) Då ska han vända tillbaka till sitt eget lands befästningar. Men han ska vackla och falla och sedan inte mer finnas till.

20 (C) På hans plats ska en annan uppstå, en som låter en uppbördsman dra igenom det land som är hans rikes prydnad. Men efter några dagar ska han störtas, dock inte genom vrede eller i strid.

Den onde kungen i Nordlandet

21 I hans ställe ska en föraktlig man komma, en som man inte har gett kungavärdighet. Oväntat intar han riket genom list. 22 Och översvämmande härar ska svepas bort inför honom och krossas, likaså en förbundsfurste. 23 För från den stund han ingått förbund med honom kommer han att handla svekfullt. Han ska dra ut och få övermakten med endast lite folk. 24 Oväntat ska han komma in i landets bördigaste trakter och göra vad hans fäder och deras fäder inte kunnat göra. Byte och rov och gods ska han strö ut åt sitt folk och fram till en viss tid gör han upp onda planer mot befästa platser.

25 Han ska uppbåda sin kraft och sitt mod mot kungen i Sydlandet och komma med en stor här, men kungen i Sydlandet ska också rusta sig till strid med en mycket stor och mäktig här. Han ska dock inte kunna hålla stånd på grund av de stämplingar som görs mot honom. 26 (D) De som äter hans bröd ska störta honom. Hans här ska svepas bort och många ska bli slagna och falla.

27 Båda kungarna kommer att ha ont i sinnet. De sitter tillsammans vid samma bord och talar lögn, men det ska inte ha någon framgång, eftersom slutet ännu dröjer till den bestämda tiden. 28 Han ska vända tillbaka till sitt land med mycket gods, men hans hjärta kommer att vara emot det heliga förbundet. När han har genomfört sitt uppsåt ska han vända tillbaka till sitt land.

29 På bestämd tid ska han sedan på nytt dra ut mot Sydlandet, men denna senare gång ska det inte gå som den förra, 30 för skepp från Kittim[c] ska komma emot honom och han ska förlora modet.

Då ska han vända tillbaka och rikta sin vrede mot det heliga förbundet och ge vreden fritt utlopp. Och när han har kommit hem, ska han lyssna till dem som har övergett det heliga förbundet. 31 (E) Härar från honom ska komma, och de ska orena helgedomen, tillflyktsorten, avskaffa det dagliga offret och ställa upp förödelsens styggelse[d]. 32 Dem som har kränkt förbundet ska han med smickrande ord locka till avfall.

Men de av folket som känner sin Gud ska stå fasta och hålla ut. 33 (F) De förståndiga bland folket ska ge många insikt, men ändå ska de under en tid falla genom svärd och eld, genom fångenskap och plundring. 34 Men när de faller ska de inte lämnas utan hjälp, och många ska då av falska motiv sluta sig till dem. 35 (G) En del av de förståndiga ska falla, och de ska luttras så att de blir rena och fläckfria fram till den sista tiden. För ännu dröjer slutet till den bestämda tiden.

36 (H) Kungen ska göra vad han vill, och han ska upphöja sig och förhäva sig över varje gud. Ja, mot gudarnas Gud ska han tala fruktansvärda ting. Allt ska lyckas för honom till dess att vredens tid är ute, för det som har beslutats måste ske. 37 (I) Han kommer inte att bry sig om sina fäders gudar[e] eller den som är kvinnors lust[f] eller någon annan gud, utan han ska upphöja sig själv över alla. 38 Istället ska han ära fästningarnas gud. En gud som hans fäder inte har känt ska han ära med guld och silver och ädelstenar och andra dyrbarheter. 39 Han ska göra vad han vill med starka befästningar med en främmande guds hjälp. De som erkänner honom ska han visa stor ära. Han ska låta dem härska över många, och han ska dela ut land åt dem till belöning.

40 Men vid den sista tiden ska kungen i Sydlandet drabba samman med honom. Kungen i Nordlandet ska då storma fram mot denne med vagnar och ryttare och en stor flotta. Han ska rycka in i länderna och svämma över och dra igenom dem. 41 (J) Han ska också dra in i det härliga landet, och många länder ska falla, men dessa ska undkomma hans hand: Edom och Moab och huvuddelen av Ammons avkomlingar. 42 Och han ska sträcka ut sin hand mot länderna. Egypten ska inte slippa undan. 43 Han ska erövra skatter av guld och silver och alla slags dyrbarheter i Egypten. Libyer och nubier ska följa honom.

44 Då ska han få höra rykten från öster och norr som skrämmer honom, och han ska dra ut i stort raseri för att förgöra och förinta många. 45 Sina palatstält ska han slå upp mellan havet och helgedomens härliga berg. Men han går mot sin undergång och ingen hjälper honom.”

Footnotes

  1. 11:2 den fjärde   Xerxes I (486-465 f Kr) som försökte erövra Grekland år 481 f Kr. Se not till Est 1:3.
  2. 11:3 en väldig kung   Alexander den store, vars rike delades ”efter himlens fyra väderstreck” mellan fyra av hans generaler (jfr 8:21f).
  3. 11:30 Kittim   Cypern eller andra medelhavsöar.
  4. 11:31 förödelsens styggelse   En vanhelgande avgudabild (jfr den Zeusstaty som sattes upp av Antiochus IV Epifanes 168 f Kr). Citeras av Jesus i Matt 24:15, Mark 13:14.
  5. 11:37 sina fäders gudar   Annan översättning: ”sina fäders Gud”.
  6. 11:37 den som är kvinnors lust   Kanske den hedniske växtlighetsguden Tammuz eller Adonis, vars kult var populär bland kvinnor (Hes 8:14) och även bland ptolemeerna i ”Sydlandet”.

Ängeln förutsäger framtiden

1-2 Men nu ska jag visa dig vad som ligger i framtiden. Ytterligare tre persiska kungar kommer att regera och efterträdas av en fjärde, mycket rikare än de andra. Han kommer att använda sin rikedom i politiska syften och förbereda krig mot Grekland.

Då ska en mäktig kung uppstå i Grekland, en kung som kommer att regera över ett stort rike och genomföra allt han beslutar sig för.

Men när hans makt är som störst, ska hans rike falla samman och delas i fyra svagare riken, och över dem ska inte ens hans söner få regera. Hans rike ska brytas sönder och ges åt andra.

En av dem, kungen i Egypten, ska öka sin makt, men en av denne kungs egna furstar kommer att göra uppror mot honom och beröva honom riket och sedan göra det ännu mäktigare.

Åtskilliga år senare ska ett förbund ingås mellan kungen i Syrien och kungen i Egypten. Dottern till kungen i Egypten ska ges som hustru åt kungen i Syrien som en fredshandling, men hon kommer att förlora sitt inflytande över honom, och inte bara hennes eget hopp ska grusas, utan också hennes fars, kungens av Egypten, och hennes barns.

Men när hennes bror blir kung i Egypten kommer han att samla en armé mot kungen i Syrien och gå till anfall och besegra honom.

När han återvänder till Egypten ska han föra med sig deras avgudar, tillsammans med värdefulla föremål av guld och silver, och under några år kommer han att låta den syriske kungen vara i fred.

Senare ska kungen i Syrien invadera Egypten, men han kommer snart att återvända till sitt eget land.

10-11 Men hans söner ska samla en enorm armé och dra fram över Israel ända till en befästning vid Egyptens gräns. Då kommer kungen i Egypten att i stor vrede samla trupper mot de väldiga styrkorna från Syrien och besegra dem.

12 Fylld av stolthet över sin stora seger kommer han att döda tusentals av sina fiender, men hans framgång kommer inte att bli långvarig.

13 Några år senare kommer nämligen den syriske kungen att återvända med en välrustad armé, mycket större än den han förlorade,

14 och andra länder ska förena sig med honom i ett anfall mot Egypten. Upprorsmän bland ditt eget folk, judarna, ska förena sig med dem för att fullborda profetian, men de kommer inte att ha någon framgång.

15 Den syriske kungen och hans allierade ska belägra en av Egyptens befästa städer och inta den, och Egyptens stolta trupper ska ge upp och bli besegrade.

16 Den syriske kungen ska då marschera vidare utan något motstånd. Ingen ska kunna stoppa honom. Han ska också tåga in i det härliga landet, Israel, och skövla det.

17 Detta ska vara hans plan för att besegra hela Egypten: han ska ingå ett förbund med den egyptiske kungen och ge honom sin dotter till hustru, med avsikt att hon ska kunna arbeta för honom i landet. Men hans plan kommer att misslyckas.

18 Sedan ska han vända sin uppmärksamhet till kuststäderna och inta flera av dem. Men en general ska stoppa honom så att han med skam måste vända tillbaka.

19 Han kommer att dra hemåt igen, men han ska möta svårigheter på vägen och försvinna för alltid.

20 Hans efterträdare kommer man att minnas som den kung som sände en skatteuppbördsman till Israel. Men efter en mycket kort regeringstid ska kungen dö på ett mystiskt sätt, varken i strid eller genom upplopp.

21 Den som därefter kommer att få makt blir en ogudaktig man, som inte har del i den kungliga tronföljden. Men under en kris kommer han att ta över makten i riket genom inställsamhet och intriger.

22 Alla som är oppositionella mot honom kommer att sopas undan, däribland en ledare för prästerna.

23 Hans löften ska vara tomma ord, och hans handlingssätt kommer från första stund att vara bedrägeri. Med en handfull trogna kommer han att bli stark.

24 Han ska falla in på de rikaste områdena i landet och göra något som aldrig tidigare gjorts: han ska ta de rikas tillhörigheter och dela ut dem bland sina efterföljare. Med framgång ska han belägra och lägga enorma befästningar under sitt välde, men detta varar bara en kort tid.

25 Han ska få nytt mod och samla en armé mot Egypten. Men också där ska en väldig armé mobiliseras, men på grund av en sammansvärjning ska Egyptens kung misslyckas med sina planer.

26 Hans egna ska försöka störta honom. Hans armé kommer att upplösas och många kommer att dödas.

27 Dessa kungar ska försöka bedra varandra när de sitter ner och förhandlar. Men deras anslag ska inte ha någon framgång förrän Guds bestämda tid har kommit.

28 Den syriske kungen ska återvända hem med stora rikedomar, men först kommer han att tåga genom Israel och orsaka stor förödelse.

29 När sedan tiden är inne ska han än en gång vända sina trupper söderut, precis som han har hotat, men nu kommer det att vara helt annorlunda än vid de båda första tillfällena.

30-31 Romerska krigsfartyg ska skrämma bort honom, och han ska dra sig tillbaka till sitt eget land igen. I ilska över att ha tvingats retirera ska den syriske kungen plundra Jerusalem och vanhelga templet genom att sätta stopp för de dagliga offren och sedan tillbe avgudar inne i templet. När han drar vidare ska han låta gudlösa judar få makten - män som övergett sina förfäders tro.

32 Han kommer att smickra dem som hatar det Gud gör och försöka vinna dem över på sin sida. Men det folk som känner sin Gud ska stå emot honom med kraft.

33 De som har andligt förstånd ska undervisa många på den tiden. Men de får leva under ständig fara. Många av dem ska dö genom eld och svärd eller bli fängslade och utsatta för plundring.

34 Till slut ska detta tryck avta, och en del ogudaktiga män ska komma och erbjuda en hjälpande hand bara för att själva kunna dra fördel av det.

35 En del av dem som är gudfruktiga ska falla men resa sig igen. Detta ska rena dem och göra dem bättre beredda inför vedermödan vid tidens slut, när Guds tid är inne.

36 Kungen ska göra precis som han vill och påstå sig stå över alla gudar. Han ska ha framgång trots alla sina hädelser mot Gud, men bara tills hans tid är ute, för Guds planer ändras inte.

37 Han ska inte ha någon aktning för sina förfäders gudar och inte heller för den gud som kvinnor älskar eller någon annan gud, utan skryta med att han är större än dem allesammans.

38 I stället ska han tillbe fästenas gud, en gud som hans förfäder inte kände till, och bära fram dyrbara gåvor till denne.

39 Han ska lyckas inta de starkaste befästningar medan han ropar till denne gud om hjälp. Han ska hedra dem som böjer sig för honom och ge dem betydelsefulla uppgifter, makt och inflytande, och dela landet mellan dem som belöning.

40 Men vid tidens slut ska kungen från söder anfalla honom igen, och kungen från norr ska fara fram med styrka och ursinne som en stormvind. Hans stora armé och flotta ska rycka ut mot honom.

41 Han ska invadera olika länder på vägen, bland andra Israel, det ljuvliga landet, och överrumpla många nationers regeringar. Moab, Edom och det mesta av Ammon ska fly undan,

42 men Egypten och många andra länder ska bli ockuperade.

43 Han ska lägga beslag på Egyptens alla rikedomar, och libyer och etiopier ska bli hans tjänare.

44 Men så ska nyheter från öster och norr oroa honom, och i ursinne ska han vända tillbaka och förgöra allt där han drar fram.

45 Han ska stanna mellan Jerusalem och havet och där slå upp sina tält. Men medan han är där ska tiden plötsligt vara ute för honom, och ingen ska finnas som kan hjälpa honom.