Förnyelse av förbundet

29 Dessa är orden i det förbund som Herren befallde Mose att sluta med Israels barn i Moabs land, förutom det förbund som han hade slutit med dem vid Horeb.

Mose kallade samman hela Israel och sade till dem: Ni har sett allt vad Herren har gjort inför era ögon i Egyptens land med farao och alla hans tjänare och hela hans land, de stora prövningar som du med egna ögon har sett, de stora tecknen och undren. Men ännu till denna dag har Herren inte gett er hjärtan till att förstå, ögon till att se och öron till att höra. Jag ledde er i öknen i fyrtio år. Era kläder blev inte utslitna på er, inte heller sandalerna på dina fötter. Bröd fick ni inte att äta och inte vin eller starka drycker att dricka, för att ni skulle veta att jag är Herren, er Gud. Och när ni kom till denna plats, drog Sichon, kungen i Hesbon, och Og, kungen i Basan, ut till strid mot oss, men vi slog dem. Vi intog deras land och gav det till arvedel åt rubeniterna, gaditerna och ena hälften av Manasse stam. Ni skall därför hålla detta förbunds ord och följa dem, för att ni må ha framgång i allt vad ni gör.

10 Ni står i dag alla inför Herren, er Gud: era huvudmän, era stammar, era äldste och era tillsyningsmän, alla män i Israel, 11 era barn och hustrur, främlingen som är hos dig i ditt läger, din vedhuggare såväl som din vattenbärare, 12 för att du må träda in i Herrens, din Guds, förbund, det edsförbund som Herren, din Gud, i dag sluter med dig. 13 Ty han vill i dag upphöja dig så att du skall vara hans folk och han din Gud, så som han har sagt dig och så som han med ed har lovat dina fäder, Abraham, Isak och Jakob. 14 Och det är inte endast med er som jag i dag sluter detta förbund, detta edsförbund, 15 utan både med dem som i dag står här med oss inför Herren, vår Gud, och med dem som inte är här med oss i dag.

16 Ni vet själva hur vi bodde i Egyptens land och hur vi drog mitt igenom de hednafolks länder som ni nu har lämnat. 17 Ni såg deras vidrigheter och deras eländiga avgudar av trä och sten, silver och guld, som fanns hos dem. 18 Men bland er får det inte finnas någon man eller kvinna, någon släkt eller stam som i sitt hjärta i dag vänder sig bort ifrån Herren, vår Gud, för att gå bort och tjäna dessa hednafolks gudar. Bland er får det inte finnas någon rot som frambringar gift och malört, 19 så att någon som hör detta edsförbunds ord välsignar sig i sitt hjärta och tänker att det skall gå honom väl, där han vandrar i sitt hjärtas hårdhet. Ty då skall hela landet, både vått och torrt, förgås. 20 Herren skall inte vara villig att förlåta honom. Herrens vrede och nitälskan skall då vara som en rykande eld mot den mannen, och varje förbannelse som är uppskriven i denna bok kommer att vila på honom, och Herren skall utplåna hans namn under himlen. 21 Herren skall avskilja honom från alla Israels stammar och låta honom drabbas av olycka, enligt alla förbannelserna i det förbund som är uppskrivet i denna lagbok.

22 Det kommande släktet, era barn som träder fram efter er, och främlingen som kommer från ett avlägset land, de skall säga, när de ser detta lands plågor och de sjukdomar som Herren slagit detta land med 23 - svavel och salt och en helt förbränd jord, som inte kan besås och inte ge någon gröda och där ingen växtlighet kan skjuta upp, en ödeläggelse som när Herren i sin vrede och förbittring omstörtade Sodom och Gomorra, Adma och Sebojim - 24 ja, alla folk skall då säga: "Varför har Herren gjort så mot detta land? Varför brinner hans vrede så starkt?"

25 Och man skall svara: "Därför att de övergav det förbund som Herren, deras fäders Gud, slöt med dem när han förde dem ut ur Egyptens land. 26 De gick bort och tjänade andra gudar och tillbad dem, gudar som de inte kände och som han inte hade tilldelat dem. 27 Därför upptändes Herrens vrede mot detta land, så att han lät varje förbannelse som är uppskriven i denna bok komma över det. 28 Och Herren ryckte upp dem ur deras land med vrede och förbittring och stor förtörnelse och förkastade dem till ett annat land, så som nu har skett."

29 Det fördolda hör Herren, vår Gud, till. Men det uppenbarade gäller för oss och våra barn till evig tid, för att vi skall följa alla ord i denna lag.

Mose bekräftar förbundet med Herren

29 Det var på Moabs slätter som Herren gav Mose dessa föreskrifter som tillägg till det förbund han ingick med Israels folk vid berget Horeb.

2-3 Mose sammankallade hela Israel och sa till dem:Ni har med era egna ögon sett de stora plågor och väldiga under som Herren lät komma över Farao och hans folk i Egypten.

Men ännu har Herren inte gett er hjärtan som förstår, ögon som ser och öron som hör!

I fyrtio år har Gud lett er genom öknen utan att era kläder och skor slitits ut.

Ni åt inget bröd och drack inget vin eller andra jästa drycker. Han lät er gå igenom allt detta för att ni skulle förstå att Herren är er Gud, och att han har omsorg om er.

När vi kom hit drog kung Sihon från Hesbon och kung Og från Basan ut för att strida mot oss, men vi besegrade dem.

Vi tog deras länder och gav dem åt Rubens och Gads stammar och åt Manasses stam.

Om ni följer allt i det här förbundet, så ska ni få framgång i allt vad ni gör.

10 Ni allesammans, ledare, domare, tjänstemän och alla andra män, står i dag inför Herren, er Gud,

11 tillsammans med barn och hustrur och de främlingar som bor hos er och hugger er ved och bär ert vatten.

12 Ni står här för att ingå ett förbund med Herren, er Gud, ett förbund som han upprättar här i dag.

13 Han vill i dag bekräfta att ni är hans folk och att han är er Gud, alldeles som han lovade era förfäder Abraham, Isak och Jakob.

14-15 Detta förbund gäller inte bara för er, som står här inför honom i dag, utan också för alla kommande generationer i Israel.

16 Ni vet hur vi hade det i Egypten och hur vi har tagit oss hit.

17 Ni har sett deras hedniska avgudar av trä, sten, silver och guld.

18 Se till att inte någon enda av er, man eller kvinna, familj eller stam i Israel, vänder sig bort från Herren, vår Gud, och tillber dessa andra folks gudar, för då planteras en rot som kommer att ge bitter och giftig frukt.

19 Det är lätt hänt att en sådan person tänker: 'Jag ska nog lyckas bra, även om jag går min egen väg!'

20 Men Herren kommer inte att tillåta något sådant! Hans vrede mot den mannen kommer att vara fruktansvärd. Och alla de förbannelser som finns nedskrivna i denna bok kommer att vila tungt på honom, och Herren ska utplåna hans namn under himlen.

21 Herren ska skilja den mannen från alla stammar i Israel, och över honom ska han låta alla de förbannelser som finns nedskrivna i denna bok komma.

22 Sedan ska era barn och kommande generationer, och även främlingar som färdas förbi, se landets förödelse och de plågor Herren har sänt över det.

23 De kommer att se att hela landet blivit förvandlat till svavel och salt, ett förbränt ödeland som inte blivit besått, som inte bär några skördar och som inte har någon växtlighet, precis som Sodom och Gomorra, Adma och Seboim, som Herren fördärvade i sin vrede.

24 'Varför har Herren gjort så med sitt land?' ska folket fråga. 'Varför visar han denna glödande vrede?'

25 Då ska de få till svar: 'Därför att ni bröt det förbund som Herren, era förfäders Gud, ingick med era förfäder när han ledde dem ut ur Egypten.'

26 De tillbad nämligen andra gudar och handlade tvärt emot hans uttryckliga befallning.

27 Det är därför som Herren upptänts av en sådan vrede mot landet och låtit alla de förbannelser som finns nedskrivna i denna bok drabba dem.

28 I sin vrede ryckte han upp dem ur deras eget land och förskingrade dem till länder, där de bor än i dag!

29 Det finns hemligheter som Herren, er Gud, ännu inte har uppenbarat för oss, men det som han har uppenbarat är det meningen att vi och våra barn alltid ska lyda.

Överlåt er till Gud: Moses tredje tal

(29:1—30:20)

Mose bekräftar förbundet med Herren

29 Detta är villkoren i det förbund som Herren befallde Mose att ingå med israeliterna i Moab, utöver det förbund han ingick med dem vid Horeb[a]. Mose sammankallade hela Israel och sa till dem:

Ni har med era egna ögon sett vad Herren gjorde med farao, alla hans tjänare och hela hans folk i Egypten. Med egna ögon bevittnade du de stora prövningarna, tecknen och undren. Men ända till denna dag har Herren inte gett er sinne att förstå, ögon att se och öron att höra. ”I fyrtio år har jag[b] lett er genom öknen utan att era kläder och sandaler slitits ut. Ni åt inget bröd och drack inget vin eller andra jästa drycker, detta för att ni skulle förstå att jag är Herren, er Gud.”

När ni kom hit, drog kung Sichon från Heshbon och kung Og från Bashan ut för att strida mot oss, men vi besegrade dem. Vi tog deras land och gav det som egendom åt Rubens och Gads stammar och åt halva Manasses stam.

Om ni noga följer villkoren i detta förbund, ska ni få framgång i allt vad ni gör.

10 Ni står allesammans idag inför Herren, er Gud, ledare, äldste, förmän och alla andra israelitiska män 11 tillsammans med barn och hustrur och de främlingar som bor hos dig, de som hugger din ved och bär ditt vatten. 12 Du ska nu ingå ett förbund med Herren, din Gud, ett förbund som han med ed upprättar med dig här idag. 13 Han vill idag bekräfta att du är hans folk och att han är din Gud, alldeles så som han sagt dig och med ed lovat dina förfäder Abraham, Isak och Jakob. 14 Detta förbund med dess ed gäller dock inte bara er. 15 Jag ingår detta förbund både med er som står här inför Herren, vår Gud, idag och med dem som ännu inte finns här.

16 Ni vet själva hur vi levde i Egypten och hur vi vandrade bland folkslagen på vägen hit. 17 Ni såg deras avskyvärda bilder och avgudar av trä, sten, silver och guld. 18 Se till att inte någon enda av er, man eller kvinna, familj eller stam, vänder sig bort från Herren, vår Gud, och tillber dessa folks gudar. Låt ingen rot finnas bland er som ger giftig frukt och malört. 19 En sådan person välsignar sig i sitt hårda hjärta efter att ha hört förbannelseorden och tänker: ”Jag ska nog lyckas bra, även om jag går min egen väg.” Då ska både hela landet, både vått och torrt, förgås.[c] 20 Herren vägrar att förlåta honom. Hans svartsjuka vrede mot den mannen kommer att brinna. All den förbannelse som finns nedskriven i denna bok kommer att vila tungt på honom och Herren ska utplåna hans namn från jorden. 21 Herren ska avskilja honom från alla stammar i Israel och låta honom drabbas av förbundets alla förbannelser som finns nedskrivna i denna lagbok.

22 Kommande generationer, era efterkommande och även främlingar som färdas hit från ett fjärran land, ska se detta lands förödelse och de plågor Herren har sänt över det, 23 svavel och salt, ett förbränt ödeland där ingen kan odla något, ett land som inte bär några skördar och som saknar växtlighet, precis som Sodom och Gomorra, Adma och Sevojim, som Herren förgjorde i sin vrede och sitt raseri.

24 Alla folk ska då fråga: ”Varför har Herren gjort så med detta land? Varför visade han denna glödande vrede?” 25 Och de ska få till svar: ”Därför att de bröt det förbund som Herren deras förfäders Gud ingick med dem när han ledde dem ut ur Egypten. 26 De började tillbe andra gudar som de inte kände och som han inte tilldelat dem. 27 Det är därför som Herren upptänts av en sådan vrede mot detta land och låtit all den förbannelse som finns nedskriven i denna bok drabba det. 28 I stor vrede och våldsamt raseri ryckte han upp dem ur deras eget land och förde dem till ett annat land där de bor än idag.”

29 Det fördolda tillhör Herren, vår Gud, men det som han har uppenbarat tillhör oss och våra barn för all framtid och vi ska lyda allt som står i denna lag.

Footnotes

  1. 29:1 Se not till 1:1.
  2. 29:5 Här talar Herren direkt till folket.
  3. 29:19 Grundtextens innebörd här är osäker.

Renewal of the Covenant

29 [a]These are the terms of the covenant the Lord commanded Moses to make with the Israelites in Moab,(A) in addition to the covenant he had made with them at Horeb.(B)

Moses summoned all the Israelites and said to them:

Your eyes have seen all that the Lord did in Egypt to Pharaoh, to all his officials and to all his land.(C) With your own eyes you saw those great trials, those signs and great wonders.(D) But to this day the Lord has not given you a mind that understands or eyes that see or ears that hear.(E) Yet the Lord says, “During the forty years that I led(F) you through the wilderness, your clothes did not wear out, nor did the sandals on your feet.(G) You ate no bread and drank no wine or other fermented drink.(H) I did this so that you might know that I am the Lord your God.”(I)

When you reached this place, Sihon(J) king of Heshbon(K) and Og king of Bashan came out to fight against us, but we defeated them.(L) We took their land and gave it as an inheritance(M) to the Reubenites, the Gadites and the half-tribe of Manasseh.(N)

Carefully follow(O) the terms of this covenant,(P) so that you may prosper in everything you do.(Q) 10 All of you are standing today in the presence of the Lord your God—your leaders and chief men, your elders and officials, and all the other men of Israel, 11 together with your children and your wives, and the foreigners living in your camps who chop your wood and carry your water.(R) 12 You are standing here in order to enter into a covenant with the Lord your God, a covenant the Lord is making with you this day and sealing with an oath, 13 to confirm you this day as his people,(S) that he may be your God(T) as he promised you and as he swore to your fathers, Abraham, Isaac and Jacob. 14 I am making this covenant,(U) with its oath, not only with you 15 who are standing here with us today in the presence of the Lord our God but also with those who are not here today.(V)

16 You yourselves know how we lived in Egypt and how we passed through the countries on the way here. 17 You saw among them their detestable images and idols of wood and stone, of silver and gold.(W) 18 Make sure there is no man or woman, clan or tribe among you today whose heart turns(X) away from the Lord our God to go and worship the gods of those nations; make sure there is no root among you that produces such bitter poison.(Y)

19 When such a person hears the words of this oath and they invoke a blessing(Z) on themselves, thinking, “I will be safe, even though I persist in going my own way,”(AA) they will bring disaster on the watered land as well as the dry. 20 The Lord will never be willing to forgive(AB) them; his wrath and zeal(AC) will burn(AD) against them. All the curses written in this book will fall on them, and the Lord will blot(AE) out their names from under heaven. 21 The Lord will single them out from all the tribes of Israel for disaster,(AF) according to all the curses of the covenant written in this Book of the Law.(AG)

22 Your children who follow you in later generations and foreigners who come from distant lands will see the calamities that have fallen on the land and the diseases with which the Lord has afflicted it.(AH) 23 The whole land will be a burning waste(AI) of salt(AJ) and sulfur—nothing planted, nothing sprouting, no vegetation growing on it. It will be like the destruction of Sodom and Gomorrah,(AK) Admah and Zeboyim, which the Lord overthrew in fierce anger.(AL) 24 All the nations will ask: “Why has the Lord done this to this land?(AM) Why this fierce, burning anger?”

25 And the answer will be: “It is because this people abandoned the covenant of the Lord, the God of their ancestors, the covenant he made with them when he brought them out of Egypt.(AN) 26 They went off and worshiped other gods and bowed down to them, gods they did not know, gods he had not given them. 27 Therefore the Lord’s anger burned against this land, so that he brought on it all the curses written in this book.(AO) 28 In furious anger and in great wrath(AP) the Lord uprooted(AQ) them from their land and thrust them into another land, as it is now.”

29 The secret things belong to the Lord our God,(AR) but the things revealed belong to us and to our children forever, that we may follow all the words of this law.(AS)

Footnotes

  1. Deuteronomy 29:1 In Hebrew texts 29:1 is numbered 28:69, and 29:2-29 is numbered 29:1-28.