2 Kungaboken 9-11

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

Jehu blir smord till kung i Israel

9 Under tiden hade Elisa kallat till sig en av de unga profeterna.Gör dig färdig att gå till Ramot i Gilead, sa han till honom. Ta med dig den här oljeflaskan

² och försök att få tag i Jehu, som är son till Nimsis son Josafat. Se till att ni blir lämnade ensamma!

³ Häll sedan oljan över hans huvud och låt honom förstå att Herren har smort honom till kung över Israel. Sedan måste du fly för livet!

⁴ Den unge profeten gjorde som han blivit tillsagd. När han kom fram till Ramot,

⁵ fick han se Jehu sitta där tillsammans med några andra arméofficerare.Jag kommer med ett meddelande, sa han.Till vem av oss? frågade Jehu. Till dig, svarade den unge profeten.

⁶ Jehu lämnade då de övriga och gick med in i huset. Där hällde den unge mannen oljan över hans huvud och sa: Herren, Israels Gud, säger: 'Jag smörjer dig till kung över Herrens folk, Israel. Du ska utrota Ahabs familj.

⁷ Du ska hämnas mina profeters död och alla andra som dödades av Isebel.

⁸ Hela Ahabs familj måste utplånas. Varje man, slav eller fri, måste dö.

⁹ Jag ska utrota Ahabs familj, som jag gjorde med Nebats son Jerobeam och Ahias son Baesa och deras familjer.

¹⁰ Hundarna ska äta upp Ahabs hustru Isebel vid Jisreel, och ingen kommer att vilja begrava henne.' Sedan öppnade han dörren och sprang sin väg.

¹¹ Jehu gick tillbaka till sina vänner, och en av dem frågade: Vad ville den där galningen? Är allt som det ska vara? Ni vet mycket väl vem han var och vad han ville, svarade Jehu.

¹² Nej, det gör vi inte! Berätta! bad de.Då avslöjade han för dem vad profeten hade sagt och att han, Jehu, hade blivit smord till kung i Israel.

¹³ De tog omedelbart av sig sina mantlar och bredde ut dem över trappan där Jehu stod, blåste i trumpet och ropade: Jehu är kung!

Jehu dödar Joram och Ahasja

¹⁴ Så gick det alltså till när Jehu, son till Josafat och sonson till Nimsi, gjorde uppror mot kung Joram. Joram hade själv varit med armén vid Ramot i Gilead för att försvara Israel mot de arameiska trupperna,

¹⁵ men han hade vänt tillbaka till Jisreel för att återhämta sig, sedan han blivit sårad.Jehu sa till männen som var tillsammans med honom: Om ni vill att jag ska vara er kung, låt då inte någon fly till Jisreel för att berätta vad som har hänt.

¹⁶ Jehu steg sedan upp i en vagn och for själv till Jisreel för att få tag i den sårade kung Joram. Kung Ahasja i Juda var också där för att få träffa Joram.

¹⁷ När vakten i Jisreels torn såg Jehu och hans sällskap närma sig, ropade han: Trupp i antågande!Skicka ut en ryttare och ta reda på om det är vän eller fiende, ropade kung Joram till honom.

¹⁸ En soldat red omedelbart iväg.Kungen vill veta om du är vän eller fiende, frågade han.Vad vet du egentligen om fred? svarade Jehu. Följ efter mig bara!Vakten meddelade att sändebudet hade mött dem men inte vänt tillbaka.

¹⁹ Kungen skickade då ut ytterligare en ryttare. Han red fram till Jehu och frågade i kungens namn om de kom i fredliga avsikter.Vad vet du om fred? sa Jehu. Följ efter mig bara!

²⁰ Han kommer inte heller tillbaka! ropade vakten. Det måste vara Jehu, för han kör som en galning.

²¹ Skynda er att göra i ordning min vagn! befallde då kung Joram. Tillsammans med kung Ahasja for han iväg för att möta Jehu. De möttes på den åker som hade tillhört Nabot,

²² och Joram frågade: Kommer du som vän, Jehu? Kan det finnas vänskap mellan oss, så länge din mor Isebels ondska omger oss? svarade Jehu.

²³ Då vände kung Joram med sin vagn och flydde. Förräderi, Ahasja! ropade han. Förräderi!

²⁴ Jehu tog sin båge och sköt iväg en pil som träffade Joram mellan skuldrorna. Pilen gick rakt in i hjärtat, och han sjönk död ner i sin vagn.

²⁵ Jehu sa till sin adjutant Bidkar: Kasta ut den döda kroppen på Nabots åker, för när du och jag en gång red här tillsammans med hans far Ahab, uppenbarade Herren följande profetia för mig:

²⁶ 'Här på Nabots egendom ska jag betala igen för mordet på Nabot och hans söner'. Därför ska du kasta ut kroppen här på Nabots åker, precis som Herren sa.

²⁷ Under tiden hade kung Ahasja av Juda flytt utmed vägen mot Bet-Haggan. Jehu jagade efter honom och ropade: Skjut honom också.Då sköt de och sårade honom i hans vagn där vägen stiger till Gurhöjden, nära Jibleam, men han lyckades ändå fortsätta ända fram till Megiddo innan han dog.

²⁸ Hans ämbetsmän förde honom i vagnen till Jerusalem, där de begravde honom på den kungliga begravningsplatsen.

²⁹ (Ahasjas regering över Juda hade börjat i det tolfte året av kung Jorams regering över Israel.)

Isebels grymma död

³⁰ När Isebel fick höra att Jehu hade kommit till Jisreel, sminkade hon sig, satte upp håret och slog sig ner vid ett fönster.

³¹ När Jehu kom in genom porten till palatset, ropade hon åt honom: Kommer du i fredliga avsikter? Du din Simri, som mördade din herre!

³² Då såg Jehu upp och fick syn på henne i fönstret och ropade: Vem är på min sida? Då tittade några hovmän ut genom fönstret.

³³ Kasta ner henne! ropade Jehu.Då kastade de ut henne genom fönstret, och hennes blod stänkte upp mot muren och på hästarna medan hon trampades ner av deras hovar.

³⁴ Sedan gick Jehu in i palatset för att äta. Efter måltiden sa han: Någon får väl gå och begrava den där kvinnan. Hon var ju ändå dotter till en kung.

³⁵ Men när man kom för att begrava henne, fann man bara hennes huvud, fötter och händer.

³⁶ När de kom tillbaka och berättade det för Jehu, sa han: Det är precis vad Herren sa. Han talade om för profeten Elisa att hundar skulle äta upp hennes kött,

³⁷ och att hennes kropp skulle spridas som gödsel över marken, så att ingen skulle kunna säga vems den egentligen var.

Jehu dödar hela Ahabs släkt

10 Jehu skrev brev till de styrande i staden Samaria och till förmyndarna för Ahabs sjuttio söner, som allesammans bodde där.

^2-3 När ni mottagit detta brev, ska ni välja den lämpligaste av Ahabs söner till er kung och sedan bereda er på att kämpa för hans tron, för ni har ju hästar och vagnar, en befäst stad och vapen.

⁴ Men de var alldeles förskräckta och sa till varandra: När inte ens två kungar kan klara av honom, hur ska då vi kunna göra det?

⁵ Den man som förestod palatset, stadens borgmästare, de styrande och förmyndarna för Ahabs söner skickade därför detta svar till Jehu:Vi är dina tjänare och vill underordna oss dig. Vi vill inte ha någon annan kung. Gör vad du tycker är bäst.

⁶ Jehu svarade dem i ett brev: Om ni är på min sida och tänker lyda mig, ska ni vid den här tiden i morgon komma med er herres söners huvuden hit till mig i Jisreel.Kung Ahabs sjuttio söner bodde i de ledande männens hem, där de hade växt upp.

⁷ När brevet kom blev alla sjuttio dödade. Deras huvuden stoppades i korgar och sändes till Jehu i Jisreel.

⁸ När ett sändebud meddelade Jehu att kungasönernas huvuden hade kommit, gav han befallning om att de skulle läggas i två högar vid stadsporten och ligga kvar där till följande morgon.

^9-10 På morgonen gick han ut och talade till folket som var samlat där. Ni är utan skuld till det här, sa han. Jag konspirerade mot min herre och dödade honom, men jag dödade inte hans söner! Herren har gjort detta för att allt vad han säger ska bevisas vara sant. Han förklarade genom sin tjänare Elia att detta skulle hända Ahabs efterkommande.

¹¹ Sedan dödade Jehu också de övriga medlemmarna av Ahabs familj som fanns i Jisreel, alla av betydelse som varit i hans tjänst, nära vänner och personliga rådgivare. Ingen av dem som på något sätt haft närmare kontakt med Ahab kom undan.

¹² Sedan reste Jehu mot Samaria, och på vägen övernattade han i Bet-Eked.

¹³ Där träffade han släktingar till kung Ahasja i Juda.Vilka är ni? frågade han dem.Vi är släkt med kung Ahasja. Vi är på väg till Samaria för att hälsa på kung Ahabs söner och kungamodern Isebel, svarade de.

¹⁴ Grip dem! befallde Jehu sina män. Sedan ledde han ut dem till brunnen och dödade dem alla. Det var sammanlagt fyrtiotvå män.

¹⁵ När han skulle lämna platsen träffade han Rekabs son Jonadab som var på väg för att möta honom. Efter att de hade hälsat på varandra, frågade Jehu honom: Är du med mig som jag är med dig? Ja, det är jag, svarade Jonadab.Räck mig då din hand, sa Jehu och hjälpte honom upp i den kungliga vagnen.

¹⁶ Följ med mig och se vad jag gör för Herren, sa Jehu.Jonadab for med honom i vagnen,

¹⁷ och när de kom fram till Samaria dödade Jehu alla Ahabs vänner och släktingar, precis som Herren hade förutsagt genom profeten Elia.

Jehu dödar alla baalspräster

^18-19 Sedan sammankallade Jehu folket i staden och talade till dem. Ahab tillbad Baal, men inte alls så som jag tänker göra, sa han. Hämta hit alla Baals präster och profeter och alla som tillber honom. Se till att alla kommer, för vi ska ha en stor offerfest till Baals ära. Den som inte kommer ska dö!Men Jehu hade för avsikt att utrota alla Baals präster.

^20-21 Han skickade budbärare genom hela Israel för att kalla alla som tillbad Baal till festen, och de kom allesammans och fyllde hela Baalstemplet från den ena ändan till den andra.

²² Och han gav order till den som förestod klädkammaren: Se till att alla Baals präster får prästmantlar.

²³ Sedan gick Jehu och Jonadab, Rekabs son, in i Baalstemplet. Se till att det bara finns sådana som tillber Baal här inne och inte någon som tillber Herren! sa de till dem.

²⁴ När Baals präster började offra, omringade Jehu byggnaden med åttio av sina män. Den av er som låter någon komma undan får betala med sitt eget liv! sa han till dem.

²⁵ Så snart man hade avslutat brännoffret gick Jehu fram till sina män och gav ordern: Gå in och döda alla. Låt inte en enda slippa undan.Då dödade de allesammans och släpade ut kropparna ur templet. Sedan gick Jehu och hans män in i det innersta av templet,

²⁶ tog ut den staty som man tillbad och brände upp den.

²⁷ De rev ner templet och gjorde om platsen till avträde.

²⁸ På detta sätt utplånade Jehu varje spår av Baal i Israel.

²⁹ Men han förstörde inte guldkalvarna i Betel och Dan som Jerobeam, Nebats son, låtit bygga och som fått hela Israel att synda.

³⁰ Senare sa Herren till Jehu: Eftersom du har följt mina föreskrifter och utplånade Ahab och hans släkt ska jag låta din son, din sonson och din sonsons son få bli kungar i Israel.

³¹ Men Jehu följde inte Herren, Israels Gud, av hela sitt hjärta, för han fortsatte att tillbe Jerobeams guldkalvar, som hade förorsakat så mycket synd i Israel.

^32-33 Vid den tiden lät Herren Israel bli allt mindre till ytan. Kung Hasael i Aram intog flera områden öster om floden Jordan i Gilead, Gads, Rubens och Manasses områden, från floden Aroer i Arnon-dalen genom Gilead och till Basan.

³⁴ Allt annat som Jehu gjorde finns nedtecknat i Israels kungars krönika.

³⁵ När Jehu dött blev han begraven i Samaria, och hans son Joahas blev hans efterträdare.

³⁶ Allt som allt regerade Jehu i tjugoåtta år över Israel i Samaria.

Atalja regerar i Juda

11 När Atalja, Ahasjas mor, fick höra att hennes son var död, bestämde hon sig för att döda alla hans barn i avsikt att ta över tronen.

^2-3 Men Joseba, Jorams dotter och Ahasjas syster, lyckades rädda den lille Joas. Hon smög sig undan med honom från de övriga kungabarnen, och gömde honom och hans sköterska i ett förrådsrum i templet. Där bodde de i sex år medan Atalja regerade som drottning.

Den lille Joas blir kung

⁴ Under sjunde året av hennes regering sammankallade prästen Jojada de fem officerarna för slottsvakten och för drottningens livvakt. Han mötte dem i templet och fick dem att under ed avlägga tystnadsplikt. Sedan visade han dem kungens son.

⁵ Han gav dem följande instruktioner: Av de tre kompanier som är i tjänst på sabbaten har ett som uppgift att bevaka palatset,

^6-8 ett annat att bevaka Surporten och det tredje porten bakom vakten. De övriga två kompanierna, som i vanliga fall är lediga, ska bevaka templet och kungen. Ni ska gruppera er runt kungen med vapen i hand och döda dem som försöker bryta sig igenom bevakningskedjan. Ni ska stanna hos kungen hela tiden!

⁹ Officerarna följde genast Jojadas instruktioner. De tog med sig till Jojada de män som redan var i tjänst och de män som skulle börja vakthållningen på sabbaten.

¹⁰ Han försåg dem med spjut och sköldar som hade tillhört kung David och som fanns i tempelförrådet.

¹¹ Vakterna ställde sig på sina poster framför helgedomen och altaret och runt hela templet.

¹² Sedan förde Jojada fram den unge prinsen, satte kronan på hans huvud, gav honom en avskrift av de tio budorden och smorde honom till kung, och alla applåderade och ropade: Länge leve kungen!

^13-14 När drottning Atalja hörde jublet, rusade hon bort till templet och fick se den nye kungen stå bredvid en av de stora pelarna, på den plats där kungarna brukade stå vid kröningar. Han stod där omgiven av hennes egen livvakt och en mängd trumpetare. Alla jublade och trumpeterna smattrade.Förräderi! Förräderi! skrek hon och började slita sönder sina kläder.

¹⁵ Släng ut henne härifrån, ropade Jojada till officerarna. Döda henne inte här i templet! Men döda den som försöker hjälpa henne!

¹⁶ Då drog de ut henne till slottsstallet och dödade henne där.

¹⁷ Jojada slöt sedan ett förbund mellan Herren och kungen och folket, att de skulle vara Herrens folk. Ett förbund mellan kungen och folket ingicks också.

¹⁸ Alla gick sedan till Baals tempel, rev ner det och bröt sönder alla altaren och avgudabilder och dödade Mattan, Baals präst, mitt framför altaret. Sedan placerade Jojada ut vakter vid Herrens tempel.

¹⁹ Med officerarna och vakten och allt folket ledde han kungen från templet, förbi vakthuset och in i palatset, och kungen satte sig på sin tron.

²⁰ Alla gladdes över det som skett, och det blev lugnt i staden efter Ataljas död.

Joas regerar i Juda

²¹ Joas var bara sju år gammal när han blev kung i Juda.