2 Samuelsboken 5
Svenska Folkbibeln
David blir kung över hela Israel
5 Sedan kom alla Israels stammar till David i Hebron och sade: "Vi är av samma kött och blod som du. 2 Redan för länge sedan, ännu medan Saul var kung över oss, var det du som var ledare och anförare för Israel. Till dig har Herren sagt: Du skall vara herde för mitt folk Israel, ja, du skall vara furste över Israel." 3 När alla de äldste i Israel kom till kungen i Hebron, slöt kung David förbund med dem i Hebron inför Herren. Och de smorde David till kung över Israel. 4 David var trettio år när han blev kung, och han regerade i fyrtio år. 5 I Hebron regerade han över Juda i sju år och sex månader, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år över hela Israel och Juda.
David erövrar Jerusalem
6 Kungen och hans män tågade nu mot Jerusalem och jebusiterna som bodde där i landet. Dessa sade till David: "Hit in kommer du inte, till och med blinda och halta skall driva bort dig." De tänkte: David kan inte komma hit in. 7 Men David intog Sions borg, det vill säga Davids stad.
8 På den dagen sade David: "Den som slår jebusiterna skall genom vattentunneln nå fram till dessa halta och blinda som Davids själ hatar." Därför brukar man säga: "Ingen blind eller halt skall komma in i huset."
9 Och David slog sig ner på borgen och kallade den Davids stad. Där byggde han runt omkring, från Millo och vidare inåt. 10 David blev allt mäktigare, och Herren, härskarornas Gud, var med honom.
11 Hiram, kungen i Tyrus, skickade sändebud till David med cederträ och med timmermän och stenhuggare, och de byggde ett hus åt David. 12 Och David märkte att Herren hade befäst honom som kung över Israel och att han hade upphöjt hans kungadöme för sitt folk Israels skull.
13 David tog sig ännu fler bihustrur och hustrur från Jerusalem sedan han hade lämnat Hebron, och ännu fler söner och döttrar föddes åt David. 14 Detta är namnen på de söner som föddes åt honom i Jerusalem: Sammua, Sobab, Natan, Salomo, 15 Jibhar, Elisua, Nefeg, Jafia, 16 Elisama, Eljada och Elifelet.
David besegrar filisteerna
17 När filisteerna hörde att David hade blivit smord till kung över Israel, drog de alla upp för att söka efter David. När David hörde detta, gick han ner till borgen. 18 Sedan filisteerna hade kommit fram spred de sig i Refaimdalen. 19 Då frågade David Herren: "Skall jag dra upp mot filisteerna? Skall du då ge dem i min hand?" Herren svarade David: "Drag upp! Jag skall ge filisteerna i din hand."
20 Så kom David till Baal-Perasim, och där besegrade David dem. Han sade: " Herren har brutit ner[a] mina fiender inför mig, så som vatten bryter fram." Därav fick platsen namnet Baal-Perasim. 21 Filisteerna övergav där sina avgudabilder, och David och hans män förde bort dem.
22 Men filisteerna drog upp än en gång och spred sig i Refaimdalen. 23 När David då frågade Herren, svarade han: "Du skall inte dra dit upp. Gå runt dem bakifrån och kom över dem från det håll där bakaträden står. 24 Så snart du hör ljudet av ett marscherande i bakaträdens toppar, skall du genast rycka fram, ty då har Herren dragit ut framför dig för att slå filisteernas här." 25 Och David gjorde som Herren hade befallt honom. Han slog filisteerna och förföljde dem från Geba ända till Gezer.
Footnotes
- 2 Samuelsboken 5:20 har brutit ner Hebr. "parás".
2 Samuelsboken 5
Svenska Folkbibeln 2015
David blir kung över hela Israel
5 (A) Sedan kom Israels alla stammar till David i Hebron och sade: ”Vi är av samma kött och blod[a] som du. 2 (B) Redan för länge sedan, när Saul var kung över oss, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och Herren har sagt till dig: Du ska vara herde för mitt folk Israel, du ska vara furste över Israel.” 3 (C) När Israels alla äldste kom till kungen i Hebron, slöt kung David förbund med dem i Hebron inför Herren. Och de smorde David till kung över Israel.
4 (D) David var trettio år när han blev kung, och han regerade i fyrtio år. 5 (E) I Hebron regerade han över Juda i sju år och sex månader, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år över hela Israel och Juda.
David erövrar Jerusalem
6 (F) Kungen och hans män tågade nu mot Jerusalem och jebusiterna som bodde där i landet. De sade till David: ”Hit kommer du inte in, till och med blinda och halta ska driva bort dig.” De tänkte: David kommer aldrig hit in. 7 Men David intog Sions borg[b], det vill säga Davids stad.
8 På den dagen sade David: ”Den som slår jebusiterna ska gå genom vattentunneln[c] och nå fram till dessa halta och blinda som Davids själ hatar[d].” Därför brukar man säga: ”Blinda och halta får inte komma in i huset.” 9 Och David slog sig ner i borgen och kallade den Davids stad. Där byggde han runt omkring, från Millo[e] och vidare inåt. 10 (G) David blev allt mäktigare, och Herren Gud Sebaot var med honom.
11 (H) Kung Hiram[f] i Tyrus skickade sändebud till David med cederträ[g] och med snickare och stenhuggare, och de byggde ett hus åt David. 12 Och David förstod att Herren hade befäst honom som kung över Israel och att han hade upphöjt hans kungadöme för sitt folk Israels skull.
13 (I) David tog sig ännu fler bihustrur och hustrur[h] från Jerusalem sedan han hade lämnat Hebron, och ännu fler söner och döttrar föddes åt David. 14 (J) Detta är namnen på de söner som föddes åt honom i Jerusalem: Shammua, Shobab, Natan, Salomo, 15 Jibhar, Elishua, Nefeg, Jafia, 16 Elishama, Eljada och Elifelet.
David besegrar filisteerna
17 När filisteerna hörde att David hade blivit smord till kung över Israel, drog de alla upp för att söka efter David. När David hörde det gick han ner till borgen. 18 Filisteerna hade nu kommit fram och spred sig i Refaimdalen[i]. 19 (K) Då frågade David Herren: ”Ska jag dra upp mot filisteerna? Ger du dem i min hand?” Herren svarade David: ”Dra upp! Jag ska ge filisteerna i din hand.” 20 (L) Så kom David till Baal-Perasim, och där besegrade David dem. Han sade: ”Herren bröt ner mina fiender framför mig som en flodvåg.” Därav fick platsen namnet Baal-Perasim.[j] 21 Filisteerna övergav där sina avgudabilder, och David och hans män förde bort dem.
22 Men filisteerna drog upp igen och spred sig i Refaimdalen. 23 När David då frågade Herren, svarade han: ”Du ska inte dra upp dit. Gå runt dem bakifrån och anfall dem från det håll där bakaträden[k] står. 24 När du hör ljudet av steg i bakaträdens toppar ska du genast rycka fram, för då har Herren gått ut framför dig för att slå filisteernas här.” 25 Och David gjorde som Herren hade befallt honom. Han slog filisteerna och förföljde dem från Geba ända till Gezer[l].
Footnotes
- 5:1 kött och blod Ordagrant: ”kött och ben” (stod för människans innersta kärna, jfr 1 Mos 2:23).
- 5:7 Sions borg Det äldsta Jerusalems högsta punkt. Dess grund finns bevarad till i dag.
- 5:8 vattentunneln Sammankopplar staden med Gihonkällan nere i Kidrondalen (1 Kung 1:33, 2 Krön 32:30) och kan besökas än i dag.
- 5:8 som Davids själ hatar Annan översättning (så Septuaginta): ”som hatar Davids själ”.
- 5:9 Millo Betyder ”fyllning”, troligen en terrass på bergssidan som gav stöd under borgen.
- 5:11 Hiram Regerade ca 980-949 f Kr. Hjälpte senare Salomo att bygga templet (1 Kung 5).
- 5:11 cederträ Berömt barrträ rikt på kåda, vilket skyddar mot insekter och ger en behaglig doft.
- 5:13 fler bihustrur och hustrur Äktenskap var ett medel för politiska allianser.
- 5:18 Refaimdalen Sydväst om Jerusalem (Jos 15:8, 18:16).
- 5:20 Baal-Perasim Betyder ”genombrottens herre” (av hebr. parás, ”bröt ner”, jfr 6:8).
- 5:23 bakaträden Hebr. baká betyder ”gråta” (jfr Ps 84:7). Möjligen balsamträd (3-4 meter höga) vars doftande kåda utvanns som droppar.
- 5:25 Gezer Stad drygt 3 mil väster om Jerusalem, nära gränsen till filisteernas område.
2 Samuelsboken 5
Svenska 1917
5 Sedan; kommo alla Israels stammar till David i Hebron och sade så: »Vi äro ju ditt kött och ben.
2 Redan för länge sedan, då Saul ännu var konung över oss, var det du som var ledare och anförare för Israel. Och till dig har HERREN sagt: Du skall vara en herde för mitt folk Israel, ja, du skall vara en furste över Israel.»
3 När så alla de äldste i Israel kommo till konungen i Hebron, slöt konung David ett förbund med dem där i Hebron, inför HERREN; och sedan smorde de David till konung över Israel.
4 David var trettio år gammal, när han blev konung, och han regerade i fyrtio år.
5 I Hebron regerade han över Juda i sju år och sex månader, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år över hela Israel och Juda.
6 Och konungen drog med sina män till Jerusalem, mot jebuséerna, som bodde där i landet. De sade då till David: »Hitin kommer du icke; blinda och halta skola driva dig bort, de mena att David icke skall komma hitin.»
7 Men David intog likväl Sions borg, det är Davids stad.
8 Och David sade på den dagen: »Vemhelst som slår ihjäl en jebusé och tränger fram till vattenledningen, han slår ihjäl just dessa halta och blinda, som David hatar.» Därför plägar man säga: »Ingen blind och halt må komma in i huset.»
9 Sedan tog David sin boning på borgen och kallade den Davids stad. Där uppförde David byggnader runt omkring, från Millo och vidare inåt.
10 Och David blev allt mäktigare och mäktigare, och HERREN, härskarornas Gud, var med honom.
11 Och Hiram, konungen i Tyrus, skickade sändebud till David med cederträ, därjämte ock timmermän och stenhuggare; och de byggde ett hus åt David.
12 Och David märkte att HERREN hade befäst honom såsom konung över Israel, och att han hade upphöjt hans konungadöme, för sitt folk Israels skull.
13 Och David tog sig ännu flera bihustrur och hustrur från Jerusalem, sedan han hade kommit från Hebron; och åt David föddes ännu flera söner och döttrar.
14 Dessa äro namnen på de söner som föddes åt honom i Jerusalem: Sammua, Sobab, Natan, Salomo,
15 Jibhar, Elisua, Nefeg, Jafia,
16 Elisama, Eljada och Elifelet.
17 Men när filistéerna hörde att David hade blivit smord till konung över Israel, drogo de allasammans upp för att fånga David. När David hörde detta, drog han ned till borgen.
18 Och sedan filistéerna hade kommit fram, spridde de sig i Refaimsdalen.
19 Då frågade David HERREN: »Skall jag draga upp mot filistéerna? Vill du då giva dem i min hand?» HERREN svarade David: »Drag upp; ty jag skall giva filistéerna i din hand.
20 Och David kom till Baal-Perasim, och där slog David dem. Då sade han: »HERREN har brutit ned mina fiender inför mig, likasom en vattenflod bryter ned.» Därav fick det stället namnet Baal-Perasim.
21 De lämnade där efter sig sina avgudabilder, och David och hans män togo dessa med sig.
22 Men filistéerna drogo upp ännu en gång och spridde sig i Refaimsdalen.
23 När David då frågade HERREN, svarade han: »Du skall icke draga ditupp; du må kringgå dem bakifrån, så att du kommer över dem från det håll där bakaträden stå.
24 Så snart du sedan hör ljudet av steg i bakaträdens toppar, skynda då raskt fram, ty då har HERREN dragit ut framför dig till att slå filistéernas här.»
25 David gjorde såsom HERREN hade bjudit honom; och han slog filistéerna och förföljde dem från Geba ända fram emot Geser.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation