2 Samuelsboken 1

Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)

David sörjer Saul och Jonatan

^1-2 När Saul hade dött återvände David till Siklag efter segern över amalekiterna. Han stannade där i två dagar. Den tredje dagen kom en man från Sauls läger med kläderna sönderrivna och jord på huvudet som tecken på sorg. Han föll ner inför David i djup vördnad.

³ Var kommer du ifrån? frågade David.Från Israels armé, svarade mannen.

⁴ Vad har hänt? frågade David. Berätta!Mannen svarade: Hela vår armé flydde. Tusentals män ligger döda och skadade på fälten, och Saul och hans son Jonatan är döda.

⁵ Hur kan du vara så säker på det?

⁶ Jag råkade vara på berget Gilboa. Där såg jag Saul vila sig mot sitt spjut medan fiendens vagnar närmade sig honom.

⁷ När han såg mig, bad han mig komma fram till honom.

⁸ 'Vem är du?' frågade han mig.'En amalekit

⁹ 'Kom och befria mig från mina plågor

¹⁰ Då dödade jag honom, för jag visste att han inte skulle kunna överleva. Sedan tog jag hans krona och hans armband för att överlämna till dig, herre.

¹¹ När David och hans män hörde de dåliga nyheterna slet de sönder sina kläder i sorg.

¹² De fastade, grät och sörjde hela dagen över Saul och hans son Jonatan och över Herrens folk och över Israels soldater, som alla hade dött den dagen.

¹³ Sedan frågade David den unge mannen som hade kommit med nyheterna: Var kommer du ifrån? Han svarade: Jag är en amalekit, och lever här som en främling.

¹⁴ Hur vågade du lyfta din hand mot Guds utvalde kung? frågade David.

¹⁵ Han kallade på en av sina soldater och sa: Döda honom! Soldaten gjorde som David befallt och amalekiten föll ner död.

¹⁶ Du får skylla dig själv, hade David sagt till honom, för du har ju erkänt att du dödade Guds smorde kung.

Davids sång till Saul och Jonatan

^17-18 Sedan sjöng David en sorgesång över Saul och Jonatan, och efteråt befallde han att folket i Israel skulle lära sig sången. Den upptecknades i Den redliges bok.

¹⁹ O Israel, din stolthet och glädje ligger slagen på höjderna.Mäktiga hjältar har fallit.

²⁰ Låt inte filisteerna veta, avslöja inget i Gat och Askelon,för att inte alla där ska skratta av skadeglädje.

²¹ Du Gilboa berg, jag önskar dig varken dagg eller regn,eller skördar på dina sluttningar.Där har den mäktige Saul dött, hans sköld är ej längre smord med olja.

²² Varken Jonatans båge eller Sauls svärd återvände otillfredsställda från slagfältets blod och kampen med mäktiga fiender.

²³ Saul och Jonatan, så älskade och ärade i livet, tillsammans även i döden.

²⁴ Israels döttrar, gråt över Saul, som klädde er så vackert i scharlakan och guld.

²⁵ Mäktiga hjältar har fallit i striden.Jonatan ligger slagen på stridsfältet.

²⁶ Jag sörjer dig, Jonatan, min bror! Du var mig så kär.Din broderskärlek och vänskap var mer för mig än kvinnors kärlek.

²⁷ De mäktiga har fallit, och vapnen är krossade.