2 Mosebok 12
Svenska Folkbibeln
Påsken och det osyrade brödets högtid
12 Herren sade till Mose och Aron i Egyptens land: 2 "Denna månad skall vara den främsta hos er. Den skall hos er vara den första av årets månader. 3 Säg till hela Israels menighet: På tionde dagen i denna månad skall varje familjefar ta sig ett lamm, så att varje hushåll får ett lamm. 4 Men om hushållet är för litet för ett lamm, skall familjefadern och hans närmaste granne ta ett lamm tillsammans efter antalet personer. För varje lamm skall ni beräkna ett visst antal, efter vad var och en äter. 5 Ett felfritt, årsgammalt lamm av hankön skall ni välja ut och ta det antingen från fåren eller getterna. 6 Ni skall förvara det till den fjortonde dagen i denna månad. Då skall hela Israels församlade menighet slakta det i skymningen.[a]
7 Och man skall ta av blodet och stryka det på båda dörrposterna och på övre dörrträet i husen där man äter det. 8 Köttet skall ätas samma natt. Det skall vara stekt över eld och ätas tillsammans med osyrat bröd och bittra örter. 9 Ni skall inte äta något av det rått eller kokt i vatten, utan det skall vara stekt över eld med huvud, fötter och innanmäte. 10 Ni skall inte lämna kvar något av köttet till morgonen. Om något av det skulle bli över till morgonen, skall ni bränna upp det i eld. 11 På detta sätt skall det ätas: Ni skall ha kläderna uppfästa med bältet kring höfterna och ha skor på fötterna och stav i handen. Och ni skall äta det snabbt. Detta är Herrens påsk.[b]
12 Den natten skall jag gå fram genom Egyptens land och slå allt förstfött i Egypten, både människor och boskap. Och över Egyptens alla gudar skall jag hålla dom. Jag är Herren. 13 Blodet skall för er vara ett tecken på de hus där ni är, ty när jag ser blodet skall jag gå förbi er. Ingen straffdom skall drabba er med fördärv, när jag slår Egyptens land.
14 Denna dag skall ni ha till minnesdag och fira den som en Herrens högtid. Som en evig stadga skall ni fira den från släkte till släkte. 15 I sju dagar skall ni äta osyrat bröd. Redan den första dagen skall ni skaffa bort all surdeg ur era hus. Ty var och en som äter något syrat, från den första dagen till den sjunde, skall utrotas ur Israel. 16 På första dagen skall ni hålla en helig sammankomst. Och på sjunde dagen skall ni hålla en helig sammankomst. Under de dagarna skall ni inte utföra något arbete utom det som hör till matlagningen för var och en. Det och inget annat får göras. 17 Ni skall fira det osyrade brödets högtid därför att jag just den dagen förde era härskaror ut ur Egyptens land. Det skall vara en evig stadga för er att fira denna dag från släkte till släkte. 18 Från kvällen den fjortonde dagen i första månaden skall ni äta osyrat bröd ända till kvällen den tjugoförsta dagen i månaden. 19 Under sju dagar får ingen surdeg finnas i era hus. Var och en som äter något syrat skall utrotas ur Israels menighet, vare sig han är främling eller född i landet. 20 Inget syrat skall ni äta. Var ni än är bosatta skall ni äta osyrat bröd."
21 Mose kallade till sig alla de äldste i Israel och sade till dem: "Gå och hämta ett lamm för varje hushåll och slakta påskalammet! 22 Tag en knippa isop och doppa den i blodet som är i skålen och stryk blodet på det övre dörrträet och de båda dörrposterna. Ingen av er får gå ut genom dörren till sitt hus före morgonen. 23 Ty Herren skall gå fram för att slå Egypten. Men när han ser blodet på det övre dörrträet och på de båda dörrposterna skall han gå förbi dörren och inte tillåta fördärvaren att komma in i era hem och slå er. 24 Detta skall ni hålla. Det skall vara en stadga för dig och dina barn för evigt. 25 Och när ni kommer in i det land som Herren skall ge er, som han har sagt, skall ni fira denna gudstjänst. 26 När era barn frågar er: Vad betyder den här gudstjänsten? 27 skall ni svara: Det är ett påskoffer åt Herren, därför att han gick förbi Israels barns hus i Egypten när han slog egyptierna, men skonade våra hus." Då böjde folket sig ner och tillbad. 28 Och Israels barn gick åstad och gjorde så som Herren hade befallt Mose och Aron.
29 Vid midnatt slog Herren allt förstfött i Egyptens land, från den förstfödde hos farao som satt på tronen till den förstfödde hos fången som var i fängelset. Han slog allt förstfött bland boskapen. 30 Då steg farao upp på natten, liksom alla hans tjänare och alla egyptier, och det hördes ett högt klagorop i Egypten, för det fanns inte ett hem där det inte låg någon död.
Uttåget
31 Farao kallade på natten till sig Mose och Aron och sade: "Stå upp och drag ut från mitt folk, ni själva och Israels barn, och gå i väg och håll gudstjänst, som ni har sagt. 32 Tag även med era får och er nötboskap, som ni har sagt, och välsigna också mig när ni drar ut." 33 Egyptierna drev på folket för att fort få dem ut ur landet, för de sade: "Annars dör vi alla." 34 Och folket tog med sig sin deg, innan den ännu hade blivit syrad. De tog sina baktråg, lindade in dem i mantlarna och bar dem på sina axlar. 35 Israels barn hade också gjort som Mose sagt: De hade begärt av egyptierna att få föremål av silver och guld och även kläder. 36 Och Herren hade gjort egyptierna vänligt sinnade mot israeliterna, så att de gav dem vad de begärde. På det sättet tog de byte från egyptierna.
37 Israels barn bröt upp och drog från Raamses till Suckot, omkring 600 000 man till fots förutom barn. 38 Också en stor blandad folkhop drog upp med dem, dessutom får och nötboskap, en mycket stor hjord. 39 Av degen som de fört med sig ur Egypten bakade de osyrade brödkakor. Ty den hade inte hunnit bli syrad, eftersom de hade drivits ut ur Egypten utan att få dröja. De hade inte heller kunnat göra i ordning någon reskost åt sig.
40 Den tid som Israels barn hade bott i Egypten var 430 år. 41 Och det hände att just den dag då de 430 åren hade gått drog alla Herrens härskaror ut ur Egyptens land. 42 En vakandets natt var detta för Herren, då han förde dem ut ur Egyptens land. Just denna Herrens natt skall alla Israels barn vaka, släkte efter släkte.
Regler för påsken
43 Herren sade till Mose och Aron: "Detta är stadgan om påskalammet: Ingen utlänning får äta av det, 44 men en slav som är köpt för pengar får äta av det, sedan du omskurit honom. 45 Ingen som tillfälligt bor hos er och ingen daglönare får äta av det. 46 I ett och samma hus skall det ätas. Du får inte föra ut något av köttet ur huset, och ni får inte krossa något ben på det. 47 Hela Israels menighet skall hålla detta. 48 Om en främling som bor hos dig vill fira Herrens påskhögtid, skall alla av manligt kön hos honom omskäras. Sedan får han komma och fira den, och han skall då vara som en infödd i landet. Men ingen oomskuren får äta påskalammet. 49 En och samma lag skall gälla för den infödde som för främlingen som bor mitt ibland er."
50 Alla Israels barn gjorde så. De gjorde som Herren hade befallt Mose och Aron. 51 Just på den dagen förde Herren Israels barn ut ur Egyptens land efter deras härskaror.
Footnotes
- 2 Mosebok 12:6 i skymningen Ordagrant: "mellan de två aftnarna", dvs mellan solnedgång och mörker.
- 2 Mosebok 12:11 påsk På hebreiska "pésach", av "pasách", som betyder "gå förbi" eller "skona".
2 Mosebok 12
Swedish New Living Bible (Nya Levande Bibeln)
Påsken
12 Herren sa till Mose och Aron:
2 Från och med nu ska den här månaden vara den första och mest betydelsefulla månaden i den judiska kalendern.
3-4 Berätta för hela folket att varje familj ska skaffa ett lamm till den tionde dagen i denna månad. Om familjen är liten, kan den dela lammet med en annan familj i grannskapet. Det beror på familjens storlek om det ska delas eller inte.
5 Detta djur ska vara årsgammalt, av hankön, antingen ett får eller en get, och det ska vara felfritt.
6 På kvällen den fjortonde dagen i månaden ska alla dessa lamm slaktas,
7 och deras blod ska man stryka på dörrposterna i varje hus och på träet över dörren. Man ska använda blodet av det lamm som man äter i det huset.
8 Man ska äta lammet just den kvällen. Det ska vara stekt, och man ska äta det med bröd som är bakat utan jäst, och med bittra örter.
9 Köttet får inte ätas rått eller kokt, utan det ska vara stekt, både med huvud, fötter och inälvor.
10 Ät ingenting av det följande dag. Om inte allt blir uppätet den kvällen, ska det som är kvar brännas.
11 Ät det med reskläderna på, och var beredda på en lång resa. Ni ska ha skor på fötterna och vandringsstavar i händerna. Ät snabbt! Detta ska kallas Herrens påsk.
12 Jag ska nämligen gå genom Egypten i kväll och döda den äldste sonen i varje hus, och även det förstfödda av hankön bland alla djur i hela landet. Jag ska hålla dom över alla Egyptens gudar, för jag är Herren.
13 Blodet som ni har strukit på dörrposterna ska vara beviset för att ni lyder mig, och när jag ser blodet ska jag gå förbi er, och jag ska inte döda era förstfödda barn när jag på det här sättet slår Egypten.
14 Ni ska fira denna högtid varje år. Detta är en ständig lag som ska påminna er om vad som hände den här natten.
15 Firandet ska pågå i sju dagar, och under hela tiden ska ni äta bröd bakat utan jäst. Redan den första dagen ska ni rensa bort all jäst ur era hus. Den som bryter mot den regeln under dessa sju dagar ska skiljas från Israel.
16 På första dagen och sista dagen i högtiden ska en speciell högtidsgudstjänst firas, och inget arbete får utföras under de dagarna, med undantag för matlagning.
17 Denna årliga fest, det osyrade brödets högtid, ska hjälpa er att komma ihåg den här dagen som den dag när jag förde er ut ur Egypten. Det är alltså en lag att ni varje år ska fira denna högtid, generation efter generation.
18 Från kvällen den fjortonde dagen i månaden till kvällen den tjugoförsta dagen får bara bröd som bakats utan jäst ätas.
19 Under dessa sju dagar får det inte finnas några spår av jäst i era hem. Den som under den tiden äter någonting med jäst i ska skiljas från Israel. Denna regel gäller lika såväl för utlänningar som för infödda.
20 Jag upprepar igen att ni under de dagarna inte får äta någonting som är bakat med jäst. Servera bara bröd som inte är jäst.
21 Då kallade Mose till sig alla de äldste i Israel och sa till dem: Gå nu och skaffa er lamm bland era hjordar, ett lamm för en eller flera familjer, beroende på antalet medlemmar i familjen. Slakta sedan lammet, så att Gud går förbi er och inte förgör er.
22 Låt lammets blod rinna ner i ett kärl. Ta sedan en knippa kvistar från isopbusken och doppa den i blodet och stryk med den på överstycket till dörren och utmed de båda dörrposterna, så att det blir blod på dem. Sedan får ingen av er gå ut den kvällen.
23 Herren ska nämligen gå fram genom landet och döda egyptierna, men när han ser blodet på dörrposterna och övre dörrkarmen, ska han gå förbi det huset och inte tillåta Fördärvaren att gå in och döda den förstfödde.
24 Kom ihåg att detta är en lag som ständigt ska gälla för er och era efterkommande.
25 Och när ni kommer in i landet som Herren ska ge er, precis som han har lovat, och ni då firar påsk och
26 era barn frågar: 'Varför firar vi den här högtiden?'
27 så ska ni svara: 'Vi firar den därför att Herren gick förbi Israels barns hus när han dödade egyptierna. Han gick förbi husen utan att gå in och döda någon.' Och allt folket böjde sina huvuden och tillbad Herren.
Alla förstfödda i Egypten dör
28 Israels folk gjorde som Mose och Aron hade befallt.
29 Och vid midnatt dödade Herren de förstfödda sönerna i landet, från Faraos äldste son till den äldste sonen till fången som satt i fängelse. På samma sätt dödade han det förstfödda bland boskapen.
30 Mitt i natten vaknade Farao, hans tjänare och allt folket i Egypten, och man klagade och grät i hela Egypten, för det fanns inte ett hus där inte någon låg död.
31 Farao kallade till sig Mose och Aron den natten och sa: Lämna oss nu. Gå härifrån allesammans för att offra till Herren, som ni begärde.
32 Ta med er alla djur som ni har önskat att göra, och ge er iväg. Bed om välsignelse för mig också.
33 Egyptierna var nu mycket ivriga att få iväg dem så snart som möjligt. Annars är vi snart döda allesammans, sa de.
34 Israeliterna tog med sig deg, som man inte blandat jäst i, och lindade in baktrågen i sina kläder och bar dem på sina axlar.
35 Och Israels folk gjorde som Mose sagt till dem. De bad egyptierna om smycken av silver och guld och även om kläder.
36 Och Herren lät det ske så att egyptierna tyckte om Israels barn, och därför gav de dem allt de ville ha. De fick med sig ett rikligt byte.
Flykten från Egypten
37 Den natten lämnade Israels barn Raamses och gick till Suckot. Det var omkring 600.000 män, förutom alla kvinnor och barn, som gick till fots.
38 Många andra följde med dem och dessutom stora boskapshjordar.
39 När de stannade för att äta, bakade de bröd av den ojästa degen, som de hade med sig. Folket hade ju drivits ut ur Egypten och inte haft tid att låta degen jäsa för att baka bröd att ta med sig.
40-41 Jakobs söner och deras ättlingar hade bott i Egypten i 430 år, och det var på den sista dagen av det 430:e året som allt Herrens folk lämnade landet.
42 Herren hade valt just denna natt för att föra sitt folk ut ur landet. Varje år vakar man den natten och firar minnet av att Herren befriade sitt folk.
Regler för påskfirandet
43 Herren sa till Mose och Aron: Så här ska ni fira påsk: Ingen utlänning får äta av lammet,
44 men varje slav som köpts ska äta det, om han har blivit omskuren.
45 Anställda tjänare och utlänningar på besök ska inte äta det.
46 Alla ni, som äter av samma lamm, ska göra det i ett och samma hus, utan att föra något ut ur huset, och ni ska inte krossa något av dess ben.
47 Hela Israel ska fira denna högtid.
48 Om det finns utlänningar, som bor tillsammans med er och vill vara med i högtiden, måste de först omskäras. Sedan kan de komma och fira högtiden med er. De är då som om de hade blivit födda bland er, men ingen oomskuren får äta av lammet.
49 Lagen gäller lika både för infödda och för utlänningar som bor bland er.
50 Israels folk följde alla de instruktioner Herren hade gett till Mose och Aron.
51 Den dagen ledde Herren Israels folk ut ur Egypten, och i skaror vällde de över gränsen.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica