Då kom Kirjat-Jearims män och hämtade Herrens ark dit upp och förde den in i Abinadabs hus på höjden. De helgade hans son Eleasar till att ha vården om Herrens ark.

Samuel som domare

Från den dag då arken fick sin plats i Kirjat-Jearim gick en lång tid, tjugo år. Hela Israels hus suckade efter Herren. Men Samuel sade till alla israeliterna: "Om ni av hela ert hjärta vill vända om till Herren, så skaffa bort ifrån er de främmande gudarna och astarterna och vänd era hjärtan till Herren och tjäna endast honom, så skall han rädda er från filisteernas hand." Då skaffade Israels barn bort baalerna och astarterna och tjänade endast Herren. Sedan sade Samuel: "Samla hela Israel till Mispa, så skall jag be till Herren för er." Då samlades de i Mispa och öste upp vatten och hällde ut det inför Herren och fastade den dagen och sade: "Vi har syndat mot Herren." Och Samuel dömde Israels barn i Mispa.

När filisteerna hörde att Israels barn hade samlats i Mispa, drog filisteernas furstar upp mot Israel. Israeliterna fick höra detta och blev förskräckta för filisteerna. Israels barn sade till Samuel: "Upphör inte att ropa till Herren, vår Gud, för oss, så att han räddar oss från fili- steernas hand." Då tog Samuel ett dilamm och offrade det som ett helt brännoffer åt Herren. Samuel ropade till Herren för Israel och Herren bönhörde honom. 10 Medan Samuel offrade brännoffret ryckte filisteerna fram till strid mot Israel. Men Herren lät ett starkt åskväder dundra över filisteerna på den dagen och förvirrade dem, och de blev slagna av Israel. 11 Och Israels män drog ut från Mispa och förföljde filisteerna och nergjorde dem ända till trakten nedanför Bet-Kar.

12 Då tog Samuel en sten och reste den mellan Mispa och Sen och gav den namnet Eben-Haezer,[a] och han sade: "Ända till denna stund har Herren hjälpt oss."

13 Så blev filisteerna kuvade och kom inte mer in i Israels land. Herrens hand var emot filisteerna, så länge Samuel levde. 14 De städer som filisteerna hade tagit från Israel kom alla tillbaka till Israel från Ekron ända till Gat. Det tillhörande området tog Israel också tillbaka från filisteerna och det blev fred mellan Israel och amoreerna.

15 Samuel var domare i Israel så länge han levde. 16 Varje år färdades han omkring mellan Betel, Gilgal och Mispa. På alla dessa platser dömde han Israel. 17 Sedan brukade han vända tillbaka till Rama, som var hans hem, och där dömde han Israel. Han byggde där ett altare åt Herren.

Footnotes

  1. 1 Samuelsboken 7:12 Eben-Haezer betyder "hjälpstenen".

(A) Då kom Kirjat-Jearims män och hämtade upp Herrens ark dit och förde den in i Abinadabs hus på höjden. De helgade hans son Eleasar till att ta hand om Herrens ark.

Samuel som domare

Från den dagen då arken fick sin plats i Kirjat-Jearim gick en lång tid, tjugo år.[a] Hela Israels hus suckade efter Herren. (B) Men Samuel sade till alla israeliterna: ”Om ni av hela ert hjärta vill vända om till Herren, så gör er av med de främmande gudarna och ashtarterna och vänd era hjärtan till Herren och tjäna endast honom. Då ska han rädda er från filisteernas hand.” (C) Då gjorde Israels barn sig av med baalerna och ashtarterna och tjänade endast Herren.

(D) Sedan sade Samuel: ”Samla hela Israel till Mispa[b], så ska jag be till Herren för er.” (E) Då samlades de i Mispa och öste upp vatten och hällde ut det inför Herren och fastade den dagen och sade: ”Vi har syndat mot Herren.” Och Samuel dömde[c] Israels barn i Mispa.

När filisteerna hörde att Israels barn hade samlats i Mispa, drog filisteernas furstar upp mot Israel. Israeliterna fick höra det och blev rädda för filisteerna. Israels barn sade till Samuel: ”Sluta inte ropa till Herren vår Gud för oss, så att han räddar oss från filisteernas hand.” Då tog Samuel ett dilamm och offrade det som ett helt brännoffer åt Herren. Samuel ropade till Herren för Israel och Herren bönhörde honom. 10 (F) Medan Samuel offrade brännoffret ryckte filisteerna fram till strid mot Israel. Men Herren lät ett starkt åskväder dundra över filisteerna på den dagen och förvirrade dem, och de blev slagna av Israel. 11 Och Israels män drog ut från Mispa och förföljde filisteerna och nergjorde dem ända till trakten nedanför Bet-Kar.

12 (G) Då tog Samuel en sten och reste den mellan Mispa och Shen[d] och gav den namnet Eben-Ezer,[e] och han sade: ”Ända till nu har Herren hjälpt oss.” 13 Så blev filisteerna kuvade och kom inte in i Israels land mer. Herrens hand var emot filisteerna så länge Samuel levde. 14 Städerna som filisteerna hade tagit från Israel kom alla tillbaka till Israel, från Ekron ända till Gat. Även det tillhörande området räddade Israel tillbaka från filisteerna, och det blev fred mellan Israel och amoreerna[f].

15 Samuel var domare i Israel så länge han levde. 16 Varje år reste han omkring mellan Betel, Gilgal och Mispa. På alla dessa platser dömde han Israel. 17 Sedan brukade han vända tillbaka till Rama, som var hans hem, och dömde Israel där. Han byggde där ett altare åt Herren.

Footnotes

  1. 7:2 tjugo år   Kanske ca 1075-1055 f Kr.
  2. 7:5 Mispa   Betyder ”vaktpost”, en befäst bosättning drygt en mil norr om Jerusalem (Dom 20:1).
  3. 7:6 dömde   Domarna skipade inte bara rätt (2 Mos 18:16, 5 Mos 17:8f), utan samlade dessutom Israels stammar till försvar mot angripare (se Domarboken).
  4. 7:12 Shen   Betyder ”tanden”, kanske en spetsig klippa. Andra handskrifter (Septuaginta och Peshitta): ”Jeshana” (ort ca en mil norrut, jfr 2 Krön 13:19).
  5. 7:12 Eben-Ezer   Betyder ”hjälpstenen” (jfr namnet ”Ebenezer”). Ledare reste gärna minnesstenar över militära segrar, s k ”stelar” som ibland överlevt till i dag och kompletterar Bibelns historieskildring. Detta Eben-Ezer ersatte det förra (4:1f) som förknippades med nederlag.
  6. 7:14 amoreerna   Här troligen ett samlingsnamn för landets icke-israelitiska invånare.

Då kommo Kirjat-Jearims män och hämtade HERRENS ark ditupp och förde den in i Abinadabs hus på höjden. Och hans son Eleasar helgade de till att hava vården om HERRENS ark.

Och från den dag då arken fick sin plats i Kirjat-Jearim förflöt en lång tid: tjugu år förgingo; och hela Israels hus suckade nu efter HERREN.

Men Samuel sade till hela Israels hus: »Om I av allt edert hjärta viljen vända om till HERREN, så skaffen bort ifrån eder de främmande gudarna och Astarterna, och rikten edra hjärtan till HERREN och tjänen honom allena, så skall han rädda eder ifrån filistéernas hand.»

Då skaffade Israels barn bort Baalerna och Astarterna och tjänade HERREN allena.

Och Samuel sade: »Församlen hela Israel i Mispa, så vill jag där bedja till HERREN för eder.»

Då församlade de sig i Mispa och öste upp vatten och göto ut det in. för HERREN och fastade den dagen; och de sade där: »Vi hava syndat mot HERREN.» Och Samuel dömde Israels barn i Mispa.

Men när filistéerna hörde att Israels barn hade församlat sig i Mispa, drogo filistéernas hövdingar ditupp mot Israel. Då Israels barn hörde detta, blevo de förskräckta för filistéerna.

Och Israels barn sade till Samuel: »Hör icke upp att ropa för oss till HERREN, vår Gud, att han må frälsa oss ifrån filistéernas hand.»

Då tog Samuel ett dilamm och offrade det såsom ett heloffer, till brännoffer åt HERREN; och Samuel ropade till HERREN för Israel, och HERREN bönhörde honom.

10 Under det att Samuel offrade brännoffret, ryckte nämligen filistéerna fram till strid mot Israel; men HERREN lät ett starkt tordön dundra över filistéerna på den dagen och förvirrade dem, så att de blevo slagna av Israel.

11 Och Israels män drogo ut från Mispa och förföljde filistéerna och nedgjorde dem, under det att de förföljde dem ända till trakten nedanför Bet-Kar.

12 Då tog Samuel en sten och reste den mellan Mispa och Sen och gav den namnet Eben-Haeser, i det han sade: »Allt härintill har HERREN hjälpt oss.»

13 Så blevo filistéerna kuvade och kommo icke mer in i Israels land Och HERRENS hand var emot filistéerna, så länge Samuel levde.

14 Och de städer som filistéerna hade tagit från Israel kommo tillbaka till Israel, allasammans, från Ekron ända till Gat; och det tillhörande området tog Israel också igen ifrån filistéerna. Och mellan Israel och amoréerna blev fred.

15 Och Samuel var domare i Israel, så länge han levde.

16 Vart år färdades han omkring till Betel, Gilgal och Mispa; och han dömde Israel på alla dessa platser.

17 Sedan plägade han vända tillbaka till Rama, ty där var hans hem, och där dömde han eljest Israel där byggde han ock ett altare åt HERREN.