Add parallel Print Page Options

Bröderna sluter fred

33 När Jakob såg Esau komma på avstånd med sina 400 män

ställde han upp sin familj på led, de två bihustrurna och deras barn först, sedan Lea och hennes barn och Rakel och Josef sist.

Sedan gick Jakob i förväg, och när han närmade sig brodern bugade han sig djupt inför honom sju gånger.

Då sprang Esau fram för att möta honom och omfamnade honom och kysste honom, och de grät båda.

Sedan såg Esau på kvinnorna och barnen och frågade: Vilka är dessa människor som du har med dig? Det är mina barn, svarade Jakob.

Då kom bihustrurna fram med sina barn och bugade sig djupt inför Esau.

Sedan kom Lea med sina barn och bugade sig, och slutligen kom Rakel och Josef och bugade sig för honom.

Och vem tillhör alla dessa hjordar, som jag mötte när jag kom? frågade Esau.Jakob svarade: Det är min gåva till dig för att du ska bli vänligt stämd!

Käre bror, jag har tillräckligt, skrattade Esau. Behåll du vad du har.

10 Nej, var snäll och ta emot gåvorna svarade Jakob, för vilken lättnad är det inte att se ditt vänliga leende! Jag var lika rädd för att möta dig, som om jag skulle närmat mig Gud!

11 Ta därför emot mina gåvor, för Gud har varit generös mot mig, och jag har tillräckligt. Jakob stod alltså på sig och slutligen accepterade Esau gåvorna.

12 Låt oss gå nu, sa Esau. Jag och mina män tänker följa dig och visa vägen.

13 Men Jakob svarade: Som du kan se är några av barnen små, och hjordarna har sina ungar, och om de drivs alltför hårt kommer de att dö.

14 Gå du före oss, så kommer vi efter i vår egen takt. Vi ses i Seir.

15 Esau sa: Låt mig åtminstone lämna kvar några av mina män, som kan hjälpa dig och vara dina vägvisare.Nej, sa Jakob. Vi klarar oss bra själva. Gör som jag föreslår.

16 Esau startade alltså återresan till Seir samma dag,

17 men Jakob och hans familj fortsatte till Suckot. Där byggde han sig ett läger med inhägnader för hjordarna och boskapen. (Det är därför som platsen kallas Suckot, som betyder hyddor.)

18 Sedan kom de välbehållna fram till Sikem i Kanaan och slog läger utanför staden.

19 Av Hamor, Sikems fars familj, köpte han det land som han slagit läger på för hundra silverpengar.

20 Där reste han ett altare och kallade det för El-Elohe-Israel, som betyder Israels Guds altare.

Encuentro de Jacob y Esaú

33 Cuando Jacob alzó los ojos, vio que Esaú venía y 400 hombres con él(A). Entonces dividió a los niños entre Lea y Raquel y las dos siervas. Puso a las siervas con sus hijos delante[a], a Lea con sus hijos después, y a Raquel con José en último lugar[b].

Entonces Jacob se les adelantó, y se inclinó hasta el suelo siete veces hasta que llegó cerca de su hermano(B). Esaú corrió a su encuentro y lo abrazó, y echándose sobre su cuello lo besó, y ambos lloraron(C). Esaú alzó sus ojos y vio a las mujeres y a los niños, y dijo: «¿Quiénes son estos que vienen contigo?[c]». «Son los hijos que Dios en Su misericordia ha concedido a tu siervo(D)», respondió Jacob. Entonces se acercaron las siervas con[d] sus hijos, y se inclinaron. Lea también se acercó con sus hijos, y se inclinaron. Después José se acercó con Raquel, y se inclinaron. «¿Qué te propones con toda esta muchedumbre[e] que he encontrado(E)?», preguntó Esaú. «Hallar gracia ante los ojos de mi señor(F)», respondió Jacob. Pero Esaú dijo: «Tengo bastante(G), hermano mío. Sea tuyo lo que es tuyo».

10 Pero Jacob respondió: «No, te ruego que si ahora he hallado gracia ante tus ojos, tomes el presente de mi mano, porque veo tu rostro como uno ve el rostro de Dios[f], y me has recibido favorablemente. 11 Acepta, te ruego, el presente[g](H) que se te ha traído, pues Dios me ha favorecido(I), y porque yo tengo mucho[h]». Y le insistió, y él lo aceptó.

12 Entonces Esaú dijo: «Pongámonos en marcha y vámonos; yo iré delante de ti». 13 Pero él le dijo: «Mi señor sabe que los niños son tiernos, y que debo cuidar de[i] las ovejas y las vacas que están criando. Si los apuramos mucho, en un solo día todos los rebaños morirán. 14 Adelántese ahora mi señor a su siervo; y yo avanzaré sin prisa, al paso del ganado que va delante de mí, y al paso de los niños, hasta que llegue a mi señor en Seir(J)».

15 Y Esaú dijo: «Permíteme dejarte parte de la gente que está conmigo». «¿Para qué?[j] Halle yo gracia ante los ojos de mi señor(K)», le respondió Jacob.

16 Aquel mismo día regresó Esaú por su camino a Seir. 17 Jacob siguió[k] hasta Sucot[l](L). Allí se edificó una casa e hizo cobertizos para su ganado. Por eso al lugar se le puso el nombre de Sucot[m].

Jacob en Siquem

18 Jacob llegó sin novedad a la ciudad de Siquem(M), que está en la tierra de Canaán, cuando vino de Padán Aram(N), y acampó frente a la ciudad. 19 Y la parcela de campo donde había plantado su tienda se la compró a los hijos de Hamor, padre de Siquem, por 100 monedas(O) (100 siclos, 1,140 gramos de plata). 20 Allí levantó un altar, y lo llamó: El Elohe Israel[n].

Footnotes

  1. 33:2 Lit. primero.
  2. 33:2 Lit. detrás.
  3. 33:5 O ¿Qué son de ti estos?
  4. 33:6 Lit. ellas y.
  5. 33:8 O todo este campamento.
  6. 33:10 Lit. pues, por tanto, he visto tu rostro como viendo el rostro de Dios.
  7. 33:11 Lit. mi bendición.
  8. 33:11 Lit. todo.
  9. 33:13 Lit. están sobre mí.
  10. 33:15 Lit. ¿Por qué esto?
  11. 33:17 Lit. viajó.
  12. 33:17 I.e. cabañas.
  13. 33:17 I.e. cabañas.
  14. 33:20 I.e. Dios, el Dios de Israel.